Så varmt eller kallt får det vara på jobbet

Så varmt får det vara på jobbet, så kallt får det vara och då ska du säga till din arbetsgivare om temperaturen på kontoret.

Inomhusklimatat påverkar vårt mående och vår arbetsprestation. Här berättar experten om vad som händer i kroppen när det är för varmt eller för kallt.

Arbetsmiljölagens formulering kring vad gränsen går visar sig vara ganska luddig; det står att det ska vara ett ”lämpligt” klimat på arbetsplatsen och att arbetet ska kunna utföras i en ”sund och säker miljö”.

– Det finns väldigt många olika arbetsuppgifter där det varierar vad som är lämplig temperaturen. Det är därför svårt att ha temperaturgränser för alla olika arbetsplatser, säger Fredrik Haux, handläggare och sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

Vid fysiskt arbete kan det kanske vara lämpligt med 15 grader. Vid stillasittande arbete, som till exempel på kontor eller i skolan, är det lagom med cirka 20 - 22 grader.

– Dessutom är det ofta så att människor är olika känsliga för värme och kyla och reagerar olika. När den ene småfryser och huttrar tycker den andre att det är lagom.

Det finns föreskrifter till arbetsmiljölagen som preciserar de allmänt hållna kraven i lagen. När det gäller temperatur är de specifika rekommendationer för kontor och liknande: ”Om lufttemperaturen, vid lätt och stillasittande arbete, varaktigt avviker från 20-24 °C vintertid, och 20-26 °C sommartid, bör det termiska klimatet undersökas närmare.” Är det alltså över 26 grader inomhus mer än någon vecka bör arbetsgivaren undersöka om man kan sänka temperaturen på arbetsplatsen.

Begreppet ”termiskt klimat” är något som återkommer i de här sammanhangen, och det omfattar alla faktorer som påverkar hur vi upplever värme i en miljö. Förutom lufttemperaturen är det bland annat luftfuktighet, luftrörelser, ytors temperaturer och hur mycket vi rör oss.

– Om man tycker att det blir för varmt på kontoret finns det med andra ord ett antal olika parametrar att kontrollera och eventuellt åtgärda. Och det är arbetsgivaren som har ansvar för detta. Vissa saker kan inte arbetsgivaren i och för sig inte råda över, till exempel ventilationen, och då är det fastighetsägaren som har ansvaret, säger Fredrik Haux.

Samtidigt pekar han på det där med de individuella skillnaderna av hur man upplever klimatet:

– Det är många som sitter i aktivitetsbaserade kontor numera, och då kan det förstås blir en utmaning att få till ett klimat som passar alla. För den som har eget kontor kan det kanske vara lättare att göra någon justering så att man själv blir nöjd.

Normalt sett är de temperaturer som förekommer på kontor inte farliga för hälsan för de allra flesta friska personer, men de kan leda till olika sorters obehag, konstaterar Fredrik Haux.

– Vanliga effekter är trötthet, huvudvärk, illamående och att man tycker att det är svettigt och allmänt jobbigt. Dessutom minskar den kognitiva förmågan, vilket kan göra det svårare att utföra komplicerade arbetsuppgifter.

Det är som regel inget som ger några varaktiga skador, men han tycker att arbetsgivaren bör vara medveten om hur värmen påverkar medarbetarna – och se till att anpassa förväntningarna på prestation så att de utan problem kan sänka arbetstakten när det är som varmast.

En annan aspekt är att det är vanligt med försämrad sömn i samband med en värmebölja. Det påverkar förstås orken direkt, och är det sedan varmt både hemma och på jobbet kommer kroppen inte få möjlighet till avlastning och återhämtning.

– Det blir klart påfrestande och kan vara direkt farligt för känsliga grupper. De som är i riskgruppen är främst de som är äldre, har hjärt- och kärlsjukdomar, är kraftigt överviktiga eller medicinerar med till exempel vätskedrivande preparat.

När det gäller kyla och svala miljöer är våra upplevelser alltså – precis som med värme –högst individuella.

– Vid 20 grader på kontoret tycker många att det är för kallt och behöver klä på sig mer, medan andra kan gå i t-shirt och tycker att det är precis lagom. Kontorsarbete är stillasittande och då upplevs kyla mer negativt, och om man fryser och huttrar kan det vara svårt att koncentrera sig och få något gjort. Man kan också få spänningshuvudvärk och känna av stelhet i leder, nacke, rygg och händer, säger Fredrik Haux.