Myndigheten behöver rusta för framtiden
Många civilanställda är akademiker
För många är begreppet polis fortfarande synonymt med uniformer och blinkande blåljus. Men i dag är en tredjedel av Polismyndighetens drygt 30 000 medarbetare civilanställda. Många av dem är akademiker – till exempel ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, kommunikatörer och personalvetare. Inom myndigheten finns också medarbetare med dubbel kompetens, akademisk utbildning och examen från polisprogrammet.
Tillsammans med andra Sacoförbund samlar Akavia fackligt anslutna akademiker inom Polismyndigheten i en Saco-S-förening. Våra medlemmar är kollegorna som tar över när polispatrullen har lämnat brottsplatsen. De säkrar spår, håller förhör, leder förundersökningar och bidrar med spetskompetens i komplexa utredningar. Tillsammans med andra civilanställda och kollegor med polisiär kompetens bidrar de till Polismyndighetens stora och viktiga uppgift – att förebygga, förhindra och utreda brott.
Behov av att kunna attrahera och behålla akademiker
För att möta en alltmer komplex brottslighet behöver Polismyndigheten rusta för framtiden. Och då handlar det om att kunna attrahera och behålla akademiker. Men hur ser det ut på den punkten? För att ta reda på hur akademiker ser på sin arbetsplats och sin arbetsmiljö frågade Akavia 2 930 medlemmar i Sacoförbunden vid Polismyndigheten. Resultaten sammanfattas i rapporten Inte bara blåljus – Akademiker inom Polismyndigheten.
– Undersökningen ger en bra bild av vad medlemmarna i Akavia och andra Sacoförbund anser om Polismyndigheten som arbetsplats. Det är glädjande att så många medlemmar har valt att delta i undersökningen. Det ger oss en tydlig bild av vilka frågor vi som facklig organisation bör prioritera framöver, säger Anna Nitzelius, sakkunnig på Akavia.
behöver bli bättre som arbetsgivare för akademiker
Även om en majoritet uppger att de trivs med att arbeta inom Polismyndigheten visar undersökningen att myndigheten behöver bli bättre som arbetsgivare för akademiker. I dag är personalomsättningen bland flera akademikergrupper inom myndigheten högre än bland poliser. I Akavias medlemsundersökning framkommer att fyra av tio vill lämna myndigheten och av dessa vill var femte göra det snarast. Var sjätte har utsatts för mobbning eller kränkande särbehandling under det senaste året och var tredje anser inte att Polismyndigheten värdesätter akademisk kompetens.
– Akademiker med spetskompetens kommer att vara avgörande för att Polismyndigheten ska klara sitt stora och viktiga uppdrag. Resultaten i rapporten ger viktiga ledtrådar till hur myndighetens ledning kan utveckla verksamheten och bli en bättre arbetsgivare, säger Anna Nitzelius.
Akavias förslag
I rapporten föreslår Akavia bland annat att Polismyndigheten:
- uppvärderar den akademiska kompetensen genom individuell differentierad lönesättning som är kopplad till medarbetarens betydelse för verksamheten och verksamhetens utveckling.
- bör ställa krav på akademisk examen vid rekrytering av högre chefer.
- tar fram fler anställningsformer och fler karriärvägar för civilanställda akademiker.
- genomför konkreta åtgärder för att säkerställa att kränkningar och mobbning inte förekommer.
- bör rekrytera fler civila utredare och förundersökningsledare med akademisk bakgrund.
- stöttar och vidareutbildar chefer i kultur och likabehandling.
- Rapporten har skrivits av Hanna Birath och Anna Nitzelius, sakkunniga på Akavia.