Lönegapet mellan kvinnliga och manliga akademiker är fortsatt stort. Det visar Akavias årliga medlemsenkät där 46 000 ekonomer, jurister, samhällsvetare, personalvetare, it-akademiker och kommunikatörer svarat på frågor om lön.
Rålönegapet, det vill säga lönegapet som inte tar hänsyn till strukturella skillnader som till exempel sektor och ålder, visar att kvinnliga akademiker i snitt får 5 100 kr mindre i lön än sina manliga kollegor. Den kvarvarande löneskillnaden, det vill säga skillnaden som återstår efter justering av bland annat ålder, befattning och arbetsmarknadssektor, visar ett lönegap på 2 300 kr.
Störst löneskillnader efter att hänsyn tagits till strukturella förklaringsfaktorer, råder bland ekonomer (3 800 kr) och chefer (4 300). Minst är de hos kommunikatörer (300 kr). It-akademiker, jurister och personalvetare noterar skillnader på respektive 400, 600 och 400 kronor. Samhällsvetare är den enda gruppen där lönegapet minskar (-200 kr).
– Akavia är emot all form av osakliga löneskillnader i lönesättningen. Många löneskillnader mellan kvinnliga och manliga akademiker kan inte förklaras med varken strukturella förklaringar eller individuella faktorer. Varje arbetsgivare behöver därför säkerställa att lönesättningen sker utifrån objektiva och sakliga kriterier, säger Jaime Aleite, biträdande förhandlingschef.
För att komma till bukt med kvinnors lägre löner krävs det enligt Jaime Aleite flera åtgärder. Arbetsgivare måste arbeta aktivt med stöd och utbildning till lönesättande chefer, men också aktivt arbeta med lönekartläggningar. Dessutom behöver arbetsgivare också verka för fler kvinnor på chefspositioner eller specialistfunktioner för att främja en jämställd arbetsplats.
– Oavsett kön, är det viktigt att alltid förbereda sig väl inför lönesamtal och anställningsintervjuer samt inhämta kunskap om rådande löneläge. För att hamna rätt är det extra viktigt att ta råd av sitt fackförbund, säger Jaime Aleite.
