Löneenkät

Svara på årets löneenkät, den tar bara några minuter. Ditt svar är viktigt även om du inte fått ny lön i år.

Till löneenkäten

Dags för rätt(s) satsningar i höstbudgeten

2020/09/21 — Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar är avgörande instanser för att komma till rätta med brottsbekämpningen. Men det är tydligt att regeringen inte har förstått åklagarnas och domarnas betydelse för brottsuppklarning. I årets höstbudget kräver Akavia långsiktiga och genomtänkta satsningar på hela rättsväsendet.

Viktigt att inte tappa fokus

Den pågående pandemin kommer med rätta att genomsyra den kommande höstbudgeten. Men vi får inte tappa fokus på de utmaningar som vårt rättsväsende brottas med. I budgeten för 2021 vill regeringen satsa på bland annat Polismyndigheten och Kriminalvården. Satsningarna är viktiga, inte minst sett till Brottsförebyggande rådets (Brå:s) statistik över hur antalet anmälningar av brott ökat. Den senaste statistiken från Brå visar att under första halvåret 2020 anmäldes totalt 768 000 brott, brott som utreds av personal vid Ekobrottsmyndigheten eller vid Polismyndigheten där åklagare från Åklagarmyndigheten i de flesta fall är förundersökningsledare. Men varken Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten eller domstolarna får någon ytterligare satsning i budgeten.

Det är tydligt att i den pågående debatten kring gängkriminalitet och andra aktuella frågor glöms väsentliga delar av rättsväsendet bort. Vi inom Akavia, fackförbundet för akademiker som bildades genom hopslagning av Jusek och Civilekonomerna år 2020, är djupt oroade. Akavia samlar i dag 130 000 ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och kommunikatörer och av dessa arbetar närmare 3 700 medlemmar inom Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar.

Regeringen kan inte enbart fokusera på stora satsningar på Polismyndigheten och Kriminalvården – även åklagare och domare måste få rimliga möjligheter att kunna utföra sitt uppdrag. Såväl Åklagarmyndigheten som Sveriges Domstolar har redan nu har ett ansträngt läge. Politiken verkar ha glömt den grundläggande insikten om att de olika delarna av rättsväsendet påverkar och påverkas av varandra. Om de stora satsningarna på polisen ska ge önskad effekt måste även åklagare, domare och kriminalvård ges resurser för att kunna fullfölja sina uppdrag på ett långsiktigt hållbart sätt.

Både åklagare och domare har varnat för konsekvenserna om myndigheterna inte ges ökade ekonomiska resurser. Budgetunderlagen från Sveriges Domstolar och Åklagarmyndigheten är oroande läsning:

  • Domstolarna behöver anställa 90 nya domare enbart för att klara ökningen av antalet mål som skedde under 2019.
  • Åklagarmyndigheten behöver krympa verksamheten och minska personalstyrkan med ett hundratal åklagare om inte myndigheten får större ekonomiska resurser än aviserat.

Tyvärr är de ekonomiska utmaningarna för Sveriges Domstolar och Åklagarmyndigheten inget nytt fenomen. I stället för en sammanhållen och långsiktig finansiering har de senaste åren präglats av kortsiktiga satsningar på enskilda myndigheter. I förlängningen innebär det en försämrad arbetsmiljö för våra medlemmar, ökad stress och risk för negativ inverkan på rättssäkerheten.

Akavia har även länge drivit på att migrationsdomstolarna behöver ökade anslag, något som regeringen nu verkar ha lyssnat till och som tycks föreslås i höstbudgeten. Problemet med en kortsiktig och ryckig finansiering kvarstår dock. Beskeden om anslag kommer ofta sent vilket leder till en onödig ekonomisk stress och osäkerhet i verksamheten. Ett konkret exempel på effekterna av kortsiktigheten är just migrationsdomstolarna som under hösten 2019 fick avstå från att låta provanställningar övergå till tillsvidareanställningar, vilket innebar att medarbetare med värdefull kompetens slutade. I år fick man återigen rekrytera nya medarbetare på tidsbegränsade anställningar.

Många domstolar har också tvingats avstå från att utlysa nya notarietjänster. Här är ytterligare ett bekymmer med en för snävt tilltagen budget. Att utbilda en polis tar 2,5 år, att utbilda en domare tar över tio år. Efter genomgången juristutbildning krävs notariemeritering, en särskild domarutbildning samt tjänstgöring under ett antal år innan anställning som ordinarie domare kan bli aktuellt. En ökning av antalet domare kräver med andra ord långsiktig planering och resurstilldelning, inte minst mot bakgrund av att var femte domare närmar sig pension. Redan nu ser vi tendenser till domarbrist på sina håll.

Domstolarna och Åklagarmyndigheten är en del av rättsstatens grundpelare och bör tryggas med en stabil och långsiktig finansiering. Denna finansiering bör inte vara föremål för kortsiktiga politiska förhandlingar eller beslut. Det går inte att stärka Polismyndigheten och kräva hårdare tag mot gängkriminaliteten utan att också stärka övriga väsentliga delar av rättskedjan.

I höstbudgeten är det dags för politiken att tänka om och ta ansvar för en långsiktig, strategisk resurstilldelning till rättsväsendet.

Lee Wermelin
Ordförande Akavia

Senaste
Pressmeddelanden

Med framtidens domstol runt hörnet

2020/11/26 — Digitaliseringens effekter på juristbranschen står i centrum i ett nystartat projekt som Akavia driver under hösten. I början av november samlades jurister från olika delar av samhället för att diskutera digitaliseringens effekter på rättsväsendet. Framtidens domstol, Legal Design och viktiga egenskaper hos blivande jurister var några av samtalspunkterna.

Läs mer

Juridik och ekonomi – två utbildningar som lockar

2020/11/26 — Den pågående pandemin och nedgången för ekonomin verkar få allt fler att söka sig till universitetsstudier. Det bekräftar färsk statistik från Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Att juridik och ekonomi är populära välkomnas av Akavias professionsanalytiker.

Läs mer

Sakkunskap viktigt vid ökad konkurrens

2020/11/25 — Kommunikatörer spås i Sacos senaste rapport om framtidsutsikter för akademiker vara på väg mot tuffare tider. Men trots ökat konkurrens om jobben finns det ljuspunkter menar Akavias expert Ida Inga.

Läs mer

Brister i jämställdhet tydligare under covid-19

2020/11/19 — Pandemin slår olika mot kvinnor och mäns arbetsliv, visar en undersökning från Akavia. Män får mer stöd på jobbet och får oftare resurser de ber om. Fler kvinnor än män permitteras och arbetssituationen för kvinnor är mer kritisk. Samtidigt behövs jämställdheten än mer nu under pandemin, något både män och kvinnor tjänar på. Det är något Akavia vill belysa i dag på Internationella mansdagen.

Läs mer

Distansarbete försvårar lönesamtal

2020/11/09 — Tiden för lönesamtal närmar sig för många arbetstagare. Men det utbredda distansarbetet innebär flera utmaningar för den som vill få upp sin lön. – Risken är att man träffar chefen för sällan och att det uppstår missförstånd kring uppnådda mål, säger Akavias löneexpert Sören Lundgren.

Läs mer

Akavia välkomnar regeringens besked

2020/11/04 — Akavia välkomnar beskedet om att spelreglerna för arbetsmarknaden ska förändras med parternas överenskommelse som grund

Läs mer

LAS-utredningen försämrar skyddet vid uppsägningar

2020/10/26 — Den statliga LAS-utredningens förslag innebär kraftiga försämringar i anställningsskyddet. Under måndagen lämnar fackförbundet Akavia in sina synpunkter på utredningen. Men framför allt vill förbundet att regeringen och samarbetspartierna i stället går vidare med överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv.

Läs mer

Nio fackförbund kräver samordning för att stoppa gängvåld

2020/10/23 — Akavias ordförande Lee Wermelin har tillsammans med åtta andra ordföranden från fackförbund skrivit en debattartikel som publicerats på Aftonbladet.se

Läs mer

Cheferna ska hedras i en svår tid

2020/10/16 — Alla chefers dag är i dag, i en tid då covid-19 på ett dramatiskt sätt förändrat kraven på cheferna. Att leda på distans är bara ett exempel. – Distansarbete är en utmaning, och därför är det också viktigt att uppmärksamma det arbete som cheferna gör, säger Lee Wermelin, ordförande för Akavia.

Läs mer

Otydligt nytt lagförslag om visselblåsning – har flera brister

2020/10/16 — En ny lag rörande visselblåsning är på väg. Fackförbundet Akavia är positivt till en ny lag som stärker skyddet för visselblåsare. Men den nya lagen har brister och riskerar skapa osäkerhet och minska benägenheten att visselblåsa.

Läs mer

Ny undersökning: Var tionde kvinna under trettio utsätts för sexuella trakasserier

2020/10/15 — Sexuella trakasserier är fortfarande en verklighet på många arbetsplatser, trots att det har gått tre år sedan uppropet #metoo. Fackförbundet Akavia genomförde nyligen en undersökning som visar att 11 procent av alla medlemmarna har blivit utsatta för sexuella trakasserier det senaste året.

Läs mer

Akavia gratulerar årets ekonomipristagare

2020/10/13 — Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2020 går till Paul R. Milgrom och Robert B. Wilson. – Som ledande fackförbund för akademiker, däribland 45 000 ekonomer, gratulerar Akavia pristagarna, säger Akavias ordförande Lee Wermelin.

Läs mer

Balansen mellan arbetsliv och fritid är viktigast

2020/10/13 — Balansen mellan arbetsliv och fritid hamnar högst upp i den medlemsundersökning som gjorts bland gruppen it-akademiker. Det är framförallt kvinnor, medlemmar under 40 år samt chefer med personalansvar som anser att Akavia bör lägga frågan högst på agendan.

Läs mer

Svårt för nyutexaminerade att få jobb

2020/10/13 — En akademisk utbildning är en bra grund. Men även nyutexaminerade akademiker märker av svårigheterna på arbetsmarknaden till följd av Covid-19. – Många av våra medlemmar har sökt över 100 jobb – utan resultat. Och det är yrken som brukar vara eftertraktade, säger Abelone Tischbein-Madsen, teamleader för studentverksamheten på Akavia.

Läs mer

Las-förhandlingarna strandade - vad händer nu?

2020/10/01 — PTK, LO och Svenskt Näringsliv nådde inte fram till en uppgörelse om förändringar av arbetsrätten. Vad händer nu och finns det fortfarande möjlighet för parterna att komma överens?

Läs mer

Nya antagningsregler kan ge färre domare och åklagare

2020/09/30 — Domstolsverkets förslag om att ändra notarieantagningen riskerar att skapa negativa effekter och leda till färre domare och åklagare. Det skriver Akavia och Saco-S i ett remissvar om notarier till Justitiedepartementet.

Läs mer

Akavias expert kommenterar våld och hot mot myndighetsanställda

2020/09/24 — Anna Nitzelius, rättspolitisk sakkunnig på Akavia medverkade under torsdagsmorgonen i SVT:s Morgonstudio för att prata om en färsk medlemsundersökning.

Läs mer

Ingen helhetssyn på rättsväsendet i höstbudgeten

2020/09/21 — Budgetpropositionen för 2021 innehåller förslag till fortsatta satsningar på polis och kriminalvård. Migrationsdomstolarna får ett välkommet tillskott men i övrigt saknas nödvändiga satsningar på Sveriges Domstolar, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten.

Läs mer

Det behövs ytterligare satsningar på kompetens- utveckling och omställning

2020/09/21 — Vi ska jobba Sverige ur krisen. Det är undertiteln på dagens budget från regeringen, i samarbete med januaripartierna. Utrymmet i budgeten är historiskt stort. 105 miljarder i 2021 års budgetutrymme läggs till vårens redan höga satsningar för att stävja pandemins effekter på ekonomi och jobben.

Läs mer

Dags för rätt(s) satsningar i höstbudgeten

2020/09/21 — Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar är avgörande instanser för att komma till rätta med brottsbekämpningen. Men det är tydligt att regeringen inte har förstått åklagarnas och domarnas betydelse för brottsuppklarning. I årets höstbudget kräver Akavia långsiktiga och genomtänkta satsningar på hela rättsväsendet.

Läs mer

Viktig förlängning av permitteringsstöd

2020/11/10 — Regeringens besked om att förlänga möjligheten till korttidspermittering är välkommet. Att kunna permittera är viktigt såväl för våra medlemmar som för svensk ekonomi. Fackförbundet Akavia vill däremot se att fler erbjuds kompetensutveckling och att regeringen ser över kostnadstaket.

Läs mer

Digitaliseringen öppnar nya möjligheter för advokatbyråer

Digitaliseringens effekter på juristbranschen står i centrum i ett nystartat projekt som Akavia driver under hösten. Genom rundabordssamtal och intervjuer samlas jurister från olika delar av samhället för att diskutera ämnet. En reformerad juristutbildning, moderniserade affärssystem och en förändrad yrkesroll tog en stor del av det första rundabordssamtalets fokus där deltagare från olika jurist och advokatbyråer möttes.

Läs mer