"Varför så många som hade gått den kompletterande utbildningen arbetar utanför traditionella juristyrken ger inte undersökningen svar på"
Invandrade akademiker med examen från ett annat land står inför an rad utmaningar när det kommer till att arbeta i Sverige. Förutom att förstå hur arbetsmarknaden fungerar, formulera ansökningshandlingar enligt svensk norm och att samla kraft och tid för att söka arbete, tillkommer flera andra svårigheter.
Språket är den första barriären. Att lära sig professionell svenska är oftast ett måste, eftersom arbetsspråket i svenskt arbetsliv för det mesta är just svenska. Ytterligare ett problem är att skaffa sig de nätverk som kan leda till ett relevant arbete. En majoritet av alla jobb förmedlas via kontakter – en väg som många invandrade akademiker har svårt att hitta till.
Men för utländska jurister finns ytterligare ett hinder; själva utbildningen. Eftersom juristutbildningar vanligvist fokuserar på det utbildande landets rättssystem blir denna kunskap oanvändbar i ett land med ett helt annat rättssystem. I Akavias mentorsprogram för invandrade akademiker möter vi ofta erfarna utländska advokater som förtvivlat inser att hela deras kunskapsbas är värdelös i en svensk kontext.
Alternativet för dessa jurister är att antingen försöka få en av de få och mycket åtråvärda platserna på den kompletterande juristutbildningen, en utbildning som kräver mycket goda svenskkunskaper och innebär två års heltidsstudier för att lära sig det svenska rättssystemet. En annan väg är att leta efter ett arbete som till exempel kräver internationell eller EU-rätt eller att söka upp företag som gör affärer med hemlandet och där de ursprungliga juristkunskaperna därför behövs.
Universitetskanslerämbetet har undersökt hur personer med utländsk utbildning har lyckats etablera sig på arbetsmarknaden efter att ha genomgått diverse kompletterande utbildningar. Resultatet visar att bland dem som gått den kompletterande juristutbildning var 65 procent etablerade på arbetsmarknaden ett år efter utbildningens slut. Av dessa var 38 procent verksamma inom yrket jurist. Var fjärde person, 23 procent, arbetade istället som utredare, organisationsutvecklare, HR-specialist med flera. Resten hade arbeten som kategoriserades som ”övriga yrken”.
Varför så många som hade gått den kompletterande utbildningen arbetar utanför traditionella juristyrken ger inte undersökningen svar på. Det kan bero på svårigheter att ta sig in i juristbranschen trots rätt kvalifikationer. För några kan det säkert även vara följden av ett medvetet val att byta yrkesbana. Men undersökningen verkar peka på något viktigt och allvarligt - att inte ens den kompletterande juristutbildningen räcker för att skapa förutsättningar att fortsätta arbeta inom professionen.