I dagarna publicerades en artikel i tidskriften International Productivity Monitor som du har skrivit.
Vilken är bakgrunden till artikeln?
— Artikeln är en fortsättning på ett litet sidointresse som jag har haft i 10-15 år och som handlar om hur svensk ekonomi förändras i termer av produktivitet och konkurrenskraft. I detta ligger hur teknikutvecklingen och globaliseringen påverkar hur företag och organisationer väljer att organisera sin verksamhet, hur olika delar av ekonomin är beroende av varandra, nationellt och globalt.
Vad handlar artikeln om och vad kommer du fram till?
— Artikeln utgår just från detta beroende mellan branscher och länder och jämför Sveriges produktivitetsutveckling med några viktiga konkurrentländer sedan millennieskiftet. Analysen landar i slutsatsen att Sveriges position har stärkts i förhållande till västvärlden, men samtidigt har Sverige förlorat sin position som produktivitetsledande nation i Norden.
Är det någon annan slutsats du vill nämna?
— Ja, artikeln visar tydligt vilken positiv effekt som importen till Sverige har på produktiviteten och vilken viktig roll den kunskapsintensiva tjänstesektorn spelar för svensk industriproduktion. Globaliseringen ökar inte bara efterfrågan på svenska produkter utan bidrar även till att produktiviteten ökar.
Vilka övergripande vinklar tycker du följer av perspektivet att fokusera på samspelet mellan branscher och länder?
— Det handlar om att Statistiska centralbyrån bör samla in en ny typ av statistisk som bättre fångar in beroendet mellan branscher och länder. På detta sätt kan vi öka vår förståelse för hur svensk ekonomi fungerar. Därutöver bör regeringen uppdatera sin exportstrategi, vilken i dagsläget inte tillräckligt beaktar de perspektiv som präglar den internationella debatten. Jag menar även att artikeln manar till eftertanke om hur parterna på arbetsmarknaden bör fånga in svensk ekonomis konkurrenskraft och det löneutrymme som definierar ”lönemärket”.
Ser du några mer konkreta politiska infallsvinklar?
— Sist och slutligen handlar det om produktivitetens drivkrafter – att skapa mer värde per arbetad timme. Detta är så klart en synnerligen komplex fråga. Men en aspekt som jag vill lyfta fram lite extra är att framtiden för svensk industriproduktion inte så lite handlar om en välutvecklad kunskapsintensiv tjänstesektor och de villkor den verkar under. En annan aspekt som diskuteras alldeles för lite är den eftergymnasiala utbildningens betydelse för Sveriges produktivitet och konkurrenskraft. Sedan 1990-talet har politiken valt att urholka resurserna per student med 30-50 procent samtidigt som ersättningssystemen har missgynnat kvalitet och livslångt lärande. Här måste det till förändringar.
Var finns Akavias medlemmar i allt det här?
— Ungefär 60 procent av våra medlemmar arbetar någonstans i näringslivet. Många av dem bidrar i sitt dagliga arbete till hur det intrikata nätverket av beroenden mellan branscher och länder bidrar till affärsnytta och konkurrenskraft – till produktivitet och reallöneutrymme. Samtidigt vet vi att många delar av offentlig sektor, inte minst utbildningssystemets olika delar men även till exempel i form av en god folkhälsa, bidrar till att stärka Sveriges ställning i den globala konkurrensen.
Läs artikeln