En central slutsats i rådets tredje rapport är att framtidens kompetensbehov inte kan förstås enbart som en fråga om teknisk specialistkompetens. När AI integreras i arbetsflöden, beslutsprocesser och verksamhetsutveckling ökar också betydelsen av domänkunskap, omdöme, ansvarstagande, kommunikation, problemlösning, ledarskap och förmågan att avgöra hur människa och AI bäst samspelar.
Rapporten pekar på att kompetensutveckling i högre grad behöver byggas nära den ordinarie verksamheten. När AI förändrar arbetsuppgifter, arbetssätt och ansvar räcker det inte med punktinsatser eller lärande vid sidan av arbetet. Kompetens behöver utvecklas på flera nivåer samtidigt: hos ledningar som ska sätta riktning och fatta strategiska beslut, hos chefer som ska leda förändring och organisera lärande, hos medarbetare som ska använda och granska AI i sitt professionella sammanhang och hos specialister som ska integrera AI i system, dataflöden och processer.
Flera av rådets medlemsnära underlag visar att många organisationer fortfarande har svårt att möta AI-skiftet i praktiken. 92 procent av Akavias medlemmar ser kontinuerlig kompetensutveckling som nödvändig, men bara 30 procent uppger att arbetsgivaren har en tydlig kompetensstrategi.
Stärkta incitament behövs för långsiktiga kompetensinvesteringar
I Sverige har vi starka strukturer för omställning och livslångt lärande, med etablerade institutioner och starka aktörer på både arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Samtidigt synliggör AI-skiftet ett bredare behov av att stärka förutsättningarna för tidiga och systematiska kompetensinvesteringar i arbetslivet. När tekniken snabbt förändrar både hur arbete utförs och vilka kompetenskrav som växer fram behöver stöden kunna bidra till löpande lärande, verksamhetsutveckling och förändringsförmåga.
Rådet lyfter därför behovet av att staten ser över hur incitamenten för arbetsgivares kompetensinvesteringar kan stärkas, särskilt i de delar av arbetsmarknaden där tid, resurser och strukturer för lärande är svagare.
Rapporten uppmärksammar också behovet av att följa hur AI påverkar unga och personer tidigt i yrkeslivet. Det är av stor vikt att arbetsgivare, utbildningssystem och omställningsaktörer gemensamt utvecklar former för handledning, progression och praktiskt lärande i ett arbetsliv där AI blir en allt mer integrerad del av arbetet.