Ekonom

Våra undersökningar visar att du som ekonom generellt är nöjd med arbetet. Däremot är du inte nödvändigtvis lika nöjd med arbetsuppgifterna – och det är inte ovanligt som ekonom att uppleva att den egna kompetensen inte tas tillvara. Samtidigt är stress också en stor utmaning. Det här är viktiga frågor för Akavia – förbundet för dig som är ekonom.

)

1.

Vad gör en ekonom?

Många ekonomer arbetar med budgetering och ekonomisk planering, ekonomistyrning, marknadsföring och försäljning, inköp, redovisning och revision, verksamhets- och affärsutveckling eller utredningsarbete. Och det sker inom vitt skilda områden och branscher.  

Ungefär en tredjedel av ekonomerna arbetar inom företagstjänster (revision, rådgivning, redovisning, IT, management, konsult, media, reklam och PR). En stor del arbetar inom finans och försäkring och andra områden är exempelvis tillverkning samt parti- och detaljhandeln. Andra driver egna företag, på hel- eller deltid. Nationalekonomer är ofta anställda i finansbranschen, inom den offentliga sektorn, som departement och förvaltningar, på forskningsinstitut och inom ideella organisationer.

Inom den offentliga sektorn arbetar många ekonomer inom skatteförvaltningen, andra förvaltningar och myndigheter, de statliga affärsverken, kommuner och kommunala bolag samt inom regioner.

Ekonomutbildningen är tre år – 180 högskolepoäng, vilket ger en kandidatexamen. Civilekonomprogrammet är fyra år och ligger på avancerad nivå. Det leder till en civilekonomexamen, som är en yrkesexamen.

För en magisterexamen efter kandidatexamen krävs ytterligare ett års heltidsstudier och för en masterexamen två år. Därefter är det möjligt att fortsätta på avancerad nivå, till exempel genom att ta en licentiatexamen eller en doktorsexamen.

Källa: Akavia.

2.

Vem kan kalla sig civilekonom?

Civilekonom är inte en skyddad titel utan praxis är att den som har lägst en kandidatexamen i ett ekonomiskt ämne (huvudämne 90 högskolepoäng eller 60 gamla poäng) kan kalla sig civilekonom. Du som är akademiskt utbildad ekonom och medlem i Akavia, kan beställa ett diplom som intygar att du enligt praxis kan kalla dig civilekonom. Diplomet finns på svenska och engelska.

3.

Hur mycket tjänar en ekonom?

Enligt Akavias statistik är medianlönen inom privat sektor 56 000 kronor i månaden, inom statlig sektor 46 600 kronor i månaden och inom kommunal sektor 47 000 kronor.

Den rekommenderade ingångslönen för nyutexaminerade är 34 000 kronor i månaden som också är medianlönen.

Källa: Akavias lönestatistik 2022

Mer lönestatistik för ekonomer

4.

Hur trivs ekonomer på jobbet?

Generellt är ni nöjda med arbetet. Sju av tio har förtroende för sin närmaste chef och sin arbetsgivare. Åtta av tio anser att jobbet är viktigt för att göra livet meningsfullt. En majoritet av ekonomerna uppger att de i hög grad kan påverka var och när de utför sitt arbete.

Däremot är ni inte lika nöjda med arbetsuppgifterna. Ungefär var tredje ekonom upplever att hen är överkvalificerad för sina arbetsuppgifter och en fjärdedel av ekonomerna uppger att de har arbetsuppgifter som inte kräver en akademisk examen.

Stress är också en stor utmaning. Ungefär fyra av tio uppger att arbetsbelastningen ökat de senaste tre åren och fyra av tio anser att deras yrkesroll har blivit bredare under samma period. En tredjedel uppger att de endast i viss utsträckning har balans mellan arbete och privatliv. Det här är viktiga frågor för Akavia, som jobbar för ekonomers arbetsvillkor och för att en akademisk utbildning ska löna sig.

Källa: Medlemsundersökningen (Akavia, 2020), Professionsundersökningen (Akavia, 2022)

5.

Hur ser framtiden ut för ekonomer?

I dag råder det i stort balans för nyutexaminerade på arbetsmarknaden, även om det varierar en del beroende på inriktning. Förbundets undersökning visar att det går snabbt att få ett relevant arbete efter examen; hälften hade ett relevant jobb redan innan studierna avslutades och nio av tio inom sex månader.

Sex av tio arbetsgivare uppger att tillgången på nyexaminerade ekonomer är i balans och ungefär lika många också att tillgången på erfarna är i balans. Samtidigt finns en stor efterfrågan inom redovisning och revision.

Källa: Akavia, Framtidsutsikter (Saco, 2021), Efter examen (Akavia, 2021) och Arbetskraftsbarometern (SCB, 2020)