Gå till Innehållet

Vad säger arbetsmiljölagen?

Arbetsmiljön innefattar allt som påverkar oss i arbetslivet, både psykiskt och fysiskt. Här får du en kortfattad genomgång av regelverken; arbetsmiljölagen (AML), arbetsmiljöförordningen (AMF) och arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS).

AML, AMF och AFS - vad innebär regelverken?

Arbetsmiljölagen (AML) är en ramlag som ställer grundläggande krav på hur arbetsmiljön ska utformas och vem som är ansvarig för arbetsmiljön.

Syftet med arbetsmiljölagen är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att skapa en god arbetsmiljö. Det är arbetsgivaren som är ytterst ansvarig för arbetsmiljön och som ska leda arbetet för en bättre arbetsmiljö.

I arbetsmiljölagen finns det även regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet.

För mer detaljerade bestämmelser och som hjälp vid tolkning av lagen finns i arbetsmiljöförordningen (AMF). Där finns förtydliganden om till exempel hur skyddsombud och skyddskommittéer ska arbeta och sättas samman. I arbetsmiljöförordningen ges också Arbetsmiljöverket i uppgift att utfärda föreskrifter.

Dessa föreskrifter bildar tillsammans Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS). Föreskrifterna – även kallade AFS:erna – beskriver mer i detalj vilka krav som ställs och hur arbetsgivaren ska arbeta för att nå en god arbetsmiljö. 

Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) (AFS 2001:1) har en särställning då den utgör grunden och metoden för allt arbetsmiljöarbete. SAM tydliggör att arbetsgivaren systematiskt ska undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera arbetsmiljön.

Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) (AFS 2015:4) syftar till att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Föreskrifterna om OSA ska ingå och komplettera föreskrifterna om SAM.

Arbetsgivarens ansvar

Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren göra allt för att förebygga att arbetstagare inte utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren ska arbeta systematiskt med att undersöka och identifiera risker samt åtgärda dessa och följa upp att de haft avsedd effekt.

Företagshälsovård

Varför och när behövs företagshälsovård?

Arbetsgivare ska anlita företagshälsovård eller motsvarande för sitt arbetsmiljöarbete, särskilt om de saknar egen kompetens på området. Företagshälsovården ska fungera som en oberoende resurs som hjälper arbetsgivaren med att förebygga och vidta åtgärder mot hälsorisker på arbetsplatsen. Företagshälsovården kan bistå i det systematiska arbetsmiljöarbetet och med utredningar av anmälningar om kränkande särbehandling och konflikthantering. Företagshälsovården kan även bidra med kunskap om sambandet mellan arbetsmiljö, organisation, verksamhet och de anställdas hälsa.

Anpassning och rehabilitering

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering (1994:1) upphävs den 1 juni 2021 och ersätts av föreskrifterna om arbetsanpassning (2020:5). Dessa föreskrifter gäller arbetsgivarens verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering samt arbetsgivarens åtgärder för att anpassa arbetssituationen till den enskilde arbetstagarens förutsättningar för arbetet. Arbetsgivaren ska vidare organisera och ange mål för sin verksamhet och fortlöpande ta reda på vilka behov och åtgärder som behövs.

Inte medlem i Akavia?

Bli medlem

Mer om arbetsmiljö

Vad gör ett skyddsombud?

Arbetstagarnas representant är skyddsombudet, eller arbetsmiljöombudet som det också kallas. Enligt arbetsmiljölagen ska det finnas ett eller flera skyddsombud på alla arbetsplatser som har minst fem anställda.

Visselblåsning

Att visselblåsa kan vara skrämmande, men kan vara ett nödvändigt och modigt beslut. Här får du viktig information för att navigera genom den komplexa processen.