Digitaliseringen förändrar arbetslivet

Akavia arbetar för att ta tillvara våra medlemmars intressen på olika arenor, både som arbetsmarknadspart och som intresseorganisation för våra medlemsprofessioner. 

Vår utgångspunkt är att teknikutveckling och innovation är en självklar del av arbetslivet och framtiden, det gäller förstås även AI. Vi tror inte på att förbjuda eller reglera sönder ny teknik utan på att utveckla den ansvarsfullt och hållbart.  

Våra kärnvärden individnytta, nytänkande och kunskap går igen i vår syn på AI. Vi tror att AI kan och kommer att utveckla och utmana arbetslivet som vi känner det. Vi vet att många av våra medlemmar är nyfikna på tekniken och vill lära sig mer om hur AI-verktyg kan användas i arbetslivet. Samtidigt kan en del känna oro för att inte hänga med i teknikutvecklingen.

Akavias inställning är att ansvarsfulla arbetsgivare har allt att vinna på att låta AI komplettera medarbetarnas kompetens snarare än att ersätta den. För det krävs kontinuerlig kompetensutveckling och en nära dialog med medarbetarna på arbetsplatsen.

Akavias medlemmar är nyfikna på AI

Kontakta våra experter om du har frågor eller funderingar om AI och digitaliseringen.

Två tredjedelar av Akavias chefsmedlemmar bedömer att AI inom de närmsta tre åren kommer att användas inom den verksamhet de leder. Samtidigt har få medlemmar erbjudits kompetensutveckling inom AI. Akavia vill att fler arbetsgivare satsar på att utbilda medarbetarna inom AI.  

Akavias medlemspanel från maj 2023 visar att användningen av AI bland Akavias medlemmar än så länge är begränsad och främst fokuserar på verktyg som ChatGPT. En majoritet av medlemmarna saknar i stor utsträckning kännedom om vilka AI-verktyg som finns och deras användningsmöjligheter, samtidigt som många vill kompetensutveckla sig inom AI. 

Samma undersökning visar att medlemmarna anser att AI i dag har en låg påverkan på arbetet, men när medlemmarna blickar framåt är en majoritet övertygade om att AI kommer att användas mer inom deras verksamhet. Varannan medlem uppger att den egna arbetsplatsen saknar en övergripande strategi för hur AI kan användas i verksamheten. 

Undersökningen visar också att få arbetsplatser har policyer och riktlinjer för användning av AI-verktyg. Hela 60 procent av medlemmarna uppger att sådana riktlinjer saknas, medan 84 procent anser att arbetsplatsen behöver riktlinjer för användningen av AI-verktyg. 

Medlemmarnas uppfattning om deras egen kunskap om AI är överlag låg. Många anser att deras organisationer har en begränsad förståelse för AI. Endast 29 procent rapporterar att de faktiskt använder AI-verktyg på sina arbetsplatser, medan majoriteten känner att deras digitala kompetens skulle behöva stärkas för att möta framtidens arbetsmarknad.  

Vidare svarar medlemmarna på hur de tror att AI kommer att påverka deras arbete på lång sikt. En majoritet anser att de kommer att ägna sig åt andra arbetsuppgifter som frigörs genom AI-automation. Vissa planerar att fördjupa sin kompetens, medan andra förväntar sig att utföra mer av sina nuvarande arbetsuppgifter. 

När det kom till att hantera AI-utvecklingen visar svaren på en blandad bild. Medan 44 procent känner sig redo att hantera AI, anser 37 procent att de inte har tillräcklig kompetens. Majoriteten, 92 procent, har inte fått någon form av utbildning för att lära sig att använda AI-verktyg från sin arbetsgivare. 

En betydande andel av medlemmarna visar intresse för att utveckla sin kompetens inom området. 69 procent svarar att de vill delta i utbildningar för att lära sig mer om användningen av AI-verktyg i sitt arbete. De flesta anser att de skulle kunna utföra sina arbetsuppgifter effektivare med hjälp av AI, och att AI skulle öka produktiviteten. 

Slutligen visar undersökningen att majoriteten av medlemmarna har en övervägande positiv inställning till AI och dess påverkan på arbetslivet. Endast en liten del av medlemmarna är oroliga för att förlora sina jobb till följd av AI-utvecklingen. Det verkar som att de flesta ser AI som en möjlighet att förbättra och effektivisera sitt arbete snarare än som en hotande faktor. 

Jobb försvinner och skapas med AI

Digitaliseringen och automatiseringen innebär att arbetets innehåll förändras i många yrken och att vissa arbetsuppgifter kommer att försvinna på sikt. Men precis som vid tidigare omställningar av arbetsmarknaden att nya arbetstillfällen skapas.

World Economic Forum konstaterade redan 2020 att AI inom några år skulle ersätta 75 miljoner jobb över hela världen. Samtidigt konstaterade de att 133 miljoner nya jobb och roller som inte funnits tidigare kommer att skapas.

AI och anställdas integritet

Den digitala utvecklingen kommer att gripa djupt in i våra liv och ge oss många möjligheter. Men det finns också en oro över att de snabba förändringarna kan göra det svårt för oss att förstå och hantera teknikens påverkan på samhället och ekonomin.

Den som leder digitaliseringen av Sverige måste också satsa på information, utbildning och ett offentligt samtal om digitaliseringen för att främja tillit och trygghet samtidigt som förändringarna pågår.

Anställdas personliga integritet måste skyddas. Många, ofta känsliga personuppgifter, hanteras på arbetsplatser och digitala verktyg kan också innehålla möjligheter till övervakning.

Akavia adresserar utmaningarna i sitt arbetsmarknadspolitiska program och menar att Sverige behöver en samordnad digitaliseringssatsning. Ett Sverige i framkant med fortsatt hög tillväxt och välstånd kräver fortsatt hög digitaliseringstakt.

Utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) påverkar hela arbetsmarknaden och även yrken som kräver lång och specialiserad utbildning. För att framtidssäkra sin kompetens behöver akademiker anamma ett  livslångt lärande. Samtidigt behöver utbildningar anpassas efter yrkesverksammas behov.

Automatiseringen av arbetsmarknaden är i sig ingenting nytt men den snabba utvecklingen inom AI påverkar nya grupper på arbetsmarknaden. Det är inte längre enbart enklare arbeten som påverkas av automatisering och digitalisering utan också yrkesroller och arbetsuppgifter som kräver lång och specialiserad utbildning.

Akademikers kompetensutveckling är avgörande

Välutbildade akademiker behöver fundera över hur de ska framtidssäkra sin kompetens och vilken kompetensutveckling som är nödvändig för att hålla jämna steg med teknikutvecklingen.

Bland Akavias medlemmar är intresset för kompetensutveckling stort. 46 procent vill kompetensutveckla sig genom studier de närmsta tre åren. I topp på medlemmarnas önskelista hamnar IT och AI.

Kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden

Bland Akavias medlemmar anser sig åtta av tio ha rätt kompetens för att vara attraktiva på framtidens arbetsmarknad. Samtidigt vet vi att en del känner oro över hur digitalisering och automatisering påverkar arbetslivet. Vilka kompetenser är det då som efterfrågas på framtidens arbetsmarknad?

Två utvecklingstrender är tydliga när det gäller arbetsmarknadens kompetensbehov. Å ena sidan blir digital och teknisk kompetens allt viktigare men å andra sidan ökar samtidigt betydelsen av mellanmänskliga relationer och sociala förmågor.

Omställningsstödet ger möjlighet till livslångt lärande

För att akademiker ska kunna hänga med i teknikutvecklingen krävs förutsättningar för ett livslångt lärande.

Akavia vill därför att utbildningsutbudet vid universitet och högskolor anpassas för yrkesverksamma. Det är särskilt viktigt när det nya omställningsstudiestödet nu finns på plats, vilket ger helt andra ekonomiska förutsättningar för yrkesverksamma att studera på universitet eller högskola senare i karriären.

Jurister utmanas av automatisering och digitalisering

Juristyrket utmanas av AI och digitalisering och står inför en betydande omvandling, enligt en rapport från Akavia. Genom nya standardiserade och automatiserade tjänster uppstår goda möjligheter för att effektivisera det juridiska arbetet utan att kvaliteten försämras. Utvecklingen påverkar redan i affärsmodeller, organisationsstrukturer och instegsjobb.

Vilken kompetens krävs för framtidens ekonomer?

Ekonomer behöver även fortsatt utveckla sin digitala och tekniska kompetens men att förmågor som kreativitet, empati, ledarskap, kommunikation och samarbetsförmåga samtidigt blir allt viktigare.

1. Regeringen bör ta fram en nationell strategi för artificiell intelligens. Strategin bör ta hänsyn till etiska, juridiska, ekonomiska och sociala frågor med särskilt fokus på hur arbetsmarknaden påverkas. Strategin bör tas fram i nära dialog med arbetsmarknadens parter. 
2. Regeringen bör ge Arbetsförmedlingen eller annan relevant myndighet i uppdrag att analysera hur arbetsmarknaden påverkas av AI-utvecklingen på kort och lång sikt. Analysen bör göras i nära dialog med arbetsmarknadens parter.  
3. Regeringen bör satsa på utbildning och kompetensutvecklingen för att möta de växande behoven av AI-kompetens. Uppdragen till Universitetskanslersämbetet och Myndigheten för yrkeshögskolan att analysera AI:s påverkan på utbildningsutbudet är ett bra första steg. 
4. Regeringen bör främja innovation och forskning. Målet för digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Samma målsättning bör gälla artificiell intelligens. Då krävs satsningar på innovation och forskning. Det bör ske genom att öka finansieringen till AI-relaterade forskningsprojekt.  
5. Regeringen bör ta fram ett etiskt regelverk för artificiell intelligens med vägledning och riktlinjer för användandet av AI i offentliga verksamheter.  
6. Fler samarbeten mellan offentliga och privata aktörer. Nära samarbeten mellan offentliga och privata aktörer, som arbetsgivare, myndigheter och utbildningsanordnare är nödvändigt för att säkerställa att vi drar nytta av möjligheterna med AI. WASP är ett exempel som främjar samverkan mellan akademi och näringsliv.  
7. Regeringen bör utse en ombudsman med ansvar för AI-frågor.  
8. Regeringen bör ta initiativ till en AI-beredning med samma konstruktion som försvarsberedningen och trygghetsberedningen.  
9. Alla arbetsplatser, med undantag för de minsta, bör ta fram en policy eller riktlinjer för hur AI används i verksamheten. Policyn bör tas fram i dialog med fackligt förtroendevalda på arbetsplatsen.  
10. Alla arbetsgivare, med undantag för de minsta, bör erbjuda sina medarbetare utbildning och kompetensutveckling i hur AI kan användas i arbetet.