Det är inte bara i arbetsmiljölagen (AML) som kränkande särbehandling regleras. Här får du svar på vad kränkande särbehandling innebär, vilket ansvar arbetsgivaren har och vem du kan vända dig till om du blir utsatt för kränkande särbehandling.
Med kränkande särbehandling avses handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt. Det kan till exempel handla om ryktesspridning, nedsättande ord eller sexistiska skämt. Beteendena kan ske både i det tysta eller helt öppet. Oavsett hur kränkningarna går till så är det en persons upplevelse som räknas.
Handlingarna kan leda till ohälsa hos de som drabbas eller till att de ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) (AFS 2015:4) syftar till att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Föreskrifterna förtydligar och kompletterar det systematiska arbetsmiljöarbete som alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva, enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) (AFS 2001:1).
Trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kan handla om diskriminering och täcks då även av diskrimineringslagens regler.
Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Det framgår tydligt av OSA-föreskrifterna. Arbetsgivaren ska även vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras och hur den som drabbats kan få stöd snabbt.
Chefer och ledare ska ha kunskap om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling och rutinerna ska vara kända för alla på arbetsplatsen. Den som genomför en utredning om kränkande särbehandling ska ha kompetens, vara opartisk och genomföra utredningen skyndsamt. Det är därför att rekommendera att använda en extern resurs, som till exempel Företagshälsovården, för att genomföra en sådan utredning.
Kränkande särbehandling kan utvecklas till mobbning och definieras enligt Arbetsmiljöverket som återkommande negativa handlingar över en tidsperiod (oftast minst ett halvår) riktade mot enskilda eller en grupp.
I definitionen ingår enligt Arbetsmiljöverket också att det råder en obalans i makt mellan förövare och offer och att handlingarna leder till att offret ställs utanför den sociala gemenskapen.
Om du har blivit utsatt för kränkande särbehandling kan du vända dig till din chef och/eller skyddsombudet på din arbetsplats för råd och stöd. Du kan även kontakta Akavias rådgivning så får du hjälp av våra experter.
Akavia är fackförbundet för dig som är- eller studerar till ekonom, jurist, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare eller kommunikatör.
Till ansökanArbetstagarnas representant är skyddsombudet, eller arbetsmiljöombudet som det också kallas. Enligt arbetsmiljölagen ska det finnas ett eller flera skyddsombud på alla arbetsplatser som har minst fem anställda.
Arbetsmiljön innefattar allt som påverkar oss i arbetslivet, både psykiskt och fysiskt. Här får du en kortfattad genomgång av regelverken; arbetsmiljölagen (AML), arbetsmiljöförordningen (AMF) och arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS).
