Jurist
Du som är jurist är ofta nöjd med innehållet i dina arbetsuppgifter. Du är antagligen också mycket engagerad i ditt jobb. Samtidigt är det många jurister som anser att de arbetar för mycket – och det är inte ovanligt att uppleva negativ stress. Det här är viktiga frågor för Akavia, Sveriges största fackförbund för jurister.
1.
Vad gör en jurist?
Till största delen arbetar jurister inom rättsväsendet, inom övrig offentlig förvaltning och på advokatbyråer. Banker och olika typer av tjänsteföretag är också vanliga arbetsplatser. Bland nyexaminerade jurister arbetar 21 procent med affärsjuridik, 12 procent arbetar inom rättsväsendet och 17 procent arbetar med handläggning på en myndighet.
Knappt fyra av tio yrkesverksamma jurister arbetar med traditionellt juridiskt arbete exempelvis som domare, åklagare, advokat, organisationsjurist eller med företagsförvaltning.
Det finns idag cirka 35 000 yrkesverksamma med juristutbildning, av dessa är cirka 55 procent kvinnor. Privat sektor är den vanligaste sektorn för jurister, där hela 52 procent arbetar. En förhållandevis stor del, 43 procent, finns inom staten. 4 procent arbetar inom kommunal/regional sektor och 1 procent inom högskola/utbildning.
För att få en yrkesexamen som jurist krävs 4,5 år på juristprogrammet (270 högskolepoäng). Det finns också juridiska utbildningsprogram som leder till kandidatexamen (180 högskolepoäng). Därefter är det möjligt att fortsätta på avancerad nivå.
Källa: Akavia
2.
Hur mycket tjänar en jurist?
Jurister som jobbar inom privat sektor har en medianlön på 60 000 kronor i månaden. Medianlönen inom statlig sektor är lägre – 48 800 kronor och i kommuner eller reigoner är medianlönen 49 000 kronor i månaden.
Ingångslönen för nyexaminerade är 35 000 kronor i månaden.
Källa: Akavias lönestatistik 2023
Mer lönestatistik för jurister3.
Hur trivs jurister på jobbet?
Ni är överlag nöjda med arbetets innehåll. Det som sticker ut, om man jämför med andra utbildningsgrupper, är möjligheten att lära sig nya saker i arbetet, att kompetensen tas tillvara och att ni har inflytande över vilka arbetsuppgifter som ska utföras.
Tre av fyra är mycket engagerade i sitt arbete. Lika många tycker att arbetet är viktigt för att göra livet meningsfullt och två av tre av anser att det utförda arbetet känns just meningsfullt.
Men, det stora engagemanget har också en baksida. Nästan fyra av tio tycker att de jobbar för mycket och närmare sex av tio hinner inte med arbetet under ordinarie arbetstid. Sju av tio upplever inte heller att de har tid till återhämtning efter en period av mycket jobb. Fler än tre av tio upplever i hög utsträckning negativ stress och lika många tycker att arbetet kräver så mycket att livet påverkas negativt.
Källa: Hur mår jurister på jobbet? (Jusek, 2019)
4.
Hur ser framtiden ut för jurister?
Arbetsmarknaden för jurister är god. Akavias rapport "Efter examen 2021" visar att fyra av tio av alla som examinerades mellan hösten 2019 och våren 2020 hade ett jobb redan innan studierna avslutades och inom sex månader hade knappt 90 procent fått sitt första relevanta jobb.
Digitaliseringen påverkar alla i arbetslivet och inom juristyrket finns vissa grupper med arbetsuppgifter som påverkas mer, som biträdande jurister. Därför är det bra att redan under studierna följa utvecklingen på arbetsmarknaden och inom digitalisering, att vara uppdaterad och att fortsätta kompetensutveckla sig. Ett område som får en allt viktigare roll och som förändras snabbt, är AI och Big data som kräver kunskap inom internationell rätt. Även klimaträtt och juridik kopplat till hållbarhet lär bli ett eftertraktat specialistområde.
Fyra av tio arbetsgivare upplever att tillgången på nyexaminerade jurister är god, knappt över 50 procent upplever att tillgången är i balans och knappt 20 procent anger brist på nyexaminerade jurister. Prognosen fram till 2026 är att arbetsmarknaden är i balans, både för nyexaminerade och erfarna jurister.
Källa: Efter examen 2021 (Akavia), Framtidsutsikter (Saco 2021), Arbetskraftsbarometern (SCB 2021)