1.
Vad gör en samhällsvetare?
Samhällsvetare är akademiker med mycket olika ämneskunskaper och funktioner i arbetlivet och finns därför överallt på den svenska arbetsmarknaden. Det är framförallt huvudämnet kombinerat med intresse som avgör var, och med vad, samhällsvetaren arbetar. De allra vanligaste huvudämnena är statsvetenskap och sociologi. Andra vanliga huvudämnen är statistik, ekonomisk historia, samhälls- och kulturgeografi, globala studier och nationalekonomi.
Samhällsvetare är tränade att söka, bedöma och analysera information och arbetar exempelvis som utredare, handläggare, analytiker, verksamhetsutvecklare, samhällsplanerare, kommunikatör eller statistiker. Det finns idag drygt 37 000 yrkesverksamma samhällsvetare i Sverige. Rapportskrivning, statistisk analys, samordning, strategiarbete, handläggning och metodutveckling är några exempel på arbetsuppgifter. Bland nyexaminerade samhällsveare är 39 procent verksamma i den privata sektorn, 33 procent arbetar statligt, 24 procent inom kommunal/regional sektor och 5 procent inom högskola/utbildning.
För en kandidatexamen krävs en treårig samhällsvetenskaplig utbildning (180 högskolepoäng). För en magisterexamen krävs ytterligare ett års heltidsstudier, och för masterexamen två år. Några fortsätter på forskarnivå för att ta licentiatexamen (två år) och doktorsexamen (fyra år).
Källa: Efter examen 2021 (Akavia)
2.
Hur mycket tjänar en samhällsvetare?
Medianlönen för samhällsvetare i den privata sektorn är 53 500 kronor i månaden. Medianlönen för er inom statlig och kommunal sektor är 46 800 respektive 45 900 kronor i månaden.
Den rekommenderade ingångslönen för en nyexaminerad samhällsvetare är 34 500 kronor i månaden.
Källa: Akavias lönestatistik 2023
Mer lönestatistik för samhällsvetare3.
Hur trivs samhällsvetare på jobbet?
En majoritet av er är nöjda med arbetet och tre av fyra uppger sig vara mycket engagerade. Var tredje känner dock missnöje med arbetsgivarens ledning och styrning av verksamheten. Samtidigt tycker en större andel jämfört med andra utbildningsgrupper att ni i jobbet strävar mot värdefulla mål. Dessutom är ni färre som upplever höga nivåer av negativ stress.
Ungefär hälften anser att det är högt i tak på arbetsplatsen, medan en fjärdedel har en motsatt uppfattning. Ni tillhör en av förbundets utbildningsgrupper som är mest nöjda med sin närmaste chef. 54 procent är det i hög eller mycket hög utsträckning. Likaså är ni generellt nöjda med era kollegor.
Källa: Hur mår samhällsvetare på jobbet? (Jusek, 2019)
4.
Hur ser framtiden ut för samhällsvetare?
Bland de nyexaminerade samhällsvetarna 2021, har en tredjedel fått arbete redan innan examen och 75 procent hade jobb inom ett halvår efter examen. Inom vissa områden är det stor konkurrens om jobben och det kan därför ta tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Vanligtvis får en samhällsvetare sin första anställning inom statlig förvaltning, på en kommun eller i handels-, tjänste- och serviceföretag. Vanliga ingångstjänster är utredare och handläggare.
De med yrkeserfarenhet har ett bättre utgångsläge, då arbetsmarknaden för erfarna samhällsvetare är mer i balans. Samhällsvetare åtar sig ofta en övergripande roll på arbetsplatsen och det är därför inte ovanligt att samhällsvetare blir chefer.
Det examineras något fler samhällsvetare än vad som behövs för det förväntade rekryteringsbehovet. Det finns därför ett glapp mellan utbud och efterfrågan på samhällsvetare Därefter ser tillgången ut att öka ytterligare i förhållande till efterfrågan på arbetskraft.
Både för dem som är nya på arbetsmarknaden och för erfarna samhällsvetare är kunskap inom digital kommunikation, informationsteknologi, systemvetenskap, offentlig förvaltning, miljövetenskap och verksamhetsutveckling kompetens som efterfrågas.
Källa: Efter examen 2021 (Akavia), Framtidsutsikter (Saco 2021), Arbetskraftsbarometern (SCB 2021)