Ny rapport ger nulägesbild av hur AI förändrar arbetsmarknaden

Under hösten lanserades Arbetsmarknadens AI-råd, ett initiativ av AI Sweden som samlar Akavia och andra arbetsmarknadsparter. Rådet ska bygga gemensam kunskap och formulera insikter och rekommendationer som ska stärka Sveriges omställningsförmåga och kompetensförsörjning.

I oktober samlades rådet till ett första möte för att diskutera nuläget kring AI:s påverkan på den svenska arbetsmarknaden. Insiktsrapporten, som är den första i en serie om fyra, är ett resultat av slutsatserna och bygger på medlemsdata, analyser och observationer från rådets parter.

- Att parterna i Arbetsmarknadens AI-råd går samman för att börja bygga en gemensam nulägesbild är betydelsefullt. Genom att kombinera våra perspektiv kan vi bättre förstå vad förändringen innebär i praktiken och vad som behövs för att stärka omställningen och kompetensförsörjningen", säger Moa Tivell, Senior Public Policy Manager på AI Sweden.

Rådets första insiktsrapport visar att AI-exponeringen märks brett i tjänste- och kunskapsintensiva yrken, men att spridningstakten varierar beroende på organisatoriska förutsättningar och förmågor. Exponeringen är särskilt hög i språk-, text- och informationsintensiva yrken, där generativ AI redan används i konkreta arbetsmoment. Det innebär främst att roller omformas snarare än ersätts.

Den breda exponeringen skapar betydande möjligheter till produktivitetsökningar, innovation och stärkt konkurrenskraft. Samtidigt finns risker för kompetensglapp och ökande skillnader i takt och kvalitet om omställningen sker utan tydlig riktning, ledarskap och koordinering.

-  Vi behöver få fart på den strategiska kompetensutvecklingen för att få full kraft i AI-transformationen. De förmågor som yrkesverksamma akademiker har med sig i arbetslivet, reflektion och analys, kritiskt tänkande och nyfikenhet kommer att spela en ännu viktigare roll på framtidens arbetsmarknad, säger Hanna Birath.

Rådet har i sin första rapport kommit fram till följande tre insikter baserat på den samlade svenska lägesbilden:

• Sveriges höga exponering rymmer både omfattande omställningsbehov och stora möjligheter. Exponeringen har en dubbel innebörd; den rymmer både ett betydande omställningsbehov och en möjlighet att stärka samhällsnytta, konkurrenskraft och tillväxt – förutsatt att vi möter behoven och tillvaratar potentialen. Detta förskjuter fokus från enskilda initiativ till kompetensutveckling i större skala, nära arbetets vardag. För att potentialen faktiskt ska realiseras brett krävs strukturer som gör omställningen tillgänglig och skalbar över branscher och sektorer.
• Kompetensomställningen behöver vara behovsstyrd och strategisk. För att generera varaktigt värde krävs behovsstyrd och strategisk kompetensutveckling som utgår från faktiska förändringar i arbetsinnehållet och som är förankrad i mål, ansvar och uppföljning. Kärnan är strukturer som möjliggör för lärvägar i arbetet som gör att ny kunskap snabbt omsätts i kvalitet och produktivitet.
• Goda förutsättningar finns – nu krävs finjustering och samspel.
  Sveriges utgångsläge är starkt. Parternas etablerade samverkan, fungerande omställningsorganisationer och en hög benägenhet att pröva nya arbetssätt ger goda förutsättningar. Det finns en insikt bland parterna om att dagens modell skapar en flexibilitet som möjliggör förändring. Framåtblickande innebär detta att vi behöver säkerställa att den fortsatt svarar mot den utveckling som nu sker när arbetsmarknaden står under hastig förändring.

• Läs insiktsrapporten “En arbetsmarknad i rörelse”