Därför kan högskoleprovet påverka framtidens arbetsliv

Högskoleprovet är en alternativ väg till högre utbildning för den som vill förbättra sina chanser att bli antagen. Men högskoleprovet och gymnasiebetyg ger olika utfall. Kvinnor har högre gymnasiebetyg, medan män får bättre resultat på högskoleprovet. Eftersom dessa urvalsformer delvis mäter olika förmågor påverkar det både könsfördelningen och vilka kompetenser som får utrymme på universitet och högskolor.

Två urvalsformer med olika utfall

Antagningen till högre utbildning görs huvudsakligen med två urvalsgrunder: gymnasiebetyg och högskoleprov. Minst en tredjedel av utbildningsplatserna ska tillsättas med hjälp av högskoleprovet, och minst en tredjedel via gymnasiebetyg.
IFAU:s forskning visar att kvinnor i genomsnitt har högre betyg än män i både grundskolan och gymnasiet, medan män i genomsnitt får högre resultat på högskoleprovet.

Betyg och högskoleprov mäter inte samma saker

En slutsats från IFAU är att betyg och högskoleprov fångar olika typer av förmågor. Betyg speglar prestationer över flera år och har ett tydligt samband med motivation, uthållighet och arbetsinsats. Högskoleprovet har däremot ett starkare samband med vissa kognitiva förmågor, men fångar i betydligt mindre utsträckning motivation och ansträngning.

Konsekvenser för jämställdheten

Ur ett jämställdhetsperspektiv är detta betydelsefullt eftersom det påverkar vilka som får tillträde till utbildningar på högre nivå.

När högskoleprovet ges stor betydelse i antagningen innebär det att män som grupp gynnas relativt sett mer än kvinnor. Omvänt skulle ett system som enbart baseras på gymnasiebetyg leda till att fler kvinnor antas till högre utbildning. Valet av urvalsmodell påverkar således könssammansättningen på universitet och högskolor.

Vilka kompetenser vill samhället premiera?

Men den viktigaste frågan är inte vilken grupp som gynnas mest, utan vilka kompetenser samhället vill uppmuntra och belöna.

Om antagningen främst bygger på högskoleprov ges större vikt åt kognitiva förmågor inom språk, läsförståelse och kvantitativ problemlösning. Om betygen väger tyngre får långsiktigt arbete, motivation och kontinuerlig prestation större betydelse. Eftersom olika kompetenser efterfrågas i arbetslivet behöver antagningssystemet förhålla sig till vilken typ av studieförmåga och framtida arbetslivskompetens som ska premieras.

Vad förutsäger framgång i högskolan?

IFAU:s forskning visar också att gymnasiebetyg är en starkare indikator än högskoleprovet för sannolikheten att senare ta en examen från universitet eller högskola.

Det betyder inte att högskoleprovet saknar värde. Provet fyller en viktig funktion genom att erbjuda en alternativ väg in i högre utbildning och ge personer möjlighet att konkurrera om utbildningsplatser om gymnasiebetygen inte räcker till. Men resultaten visar att valet av urvalsmodell påverkar vilka förmågor och egenskaper som blir representerade bland de antagna studenterna.

Antagningssystemet formar framtidens kompetens

Det centrala är därför inte att välja bort någon av urvalsformerna, utan att synliggöra vilka förmågor de premierar och vilka konsekvenser deras inbördes vikt får. Antagningssystemet avgör inte bara vilka individer som får tillträde till högre utbildning. Det påverkar också vilka kompetenser som utvecklas och så småningom blir tillgängliga på arbetsmarknaden. Urvalsmodellernas effekter behöver därför följas upp regelbundet, med både jämställdhet, genomströmning och samhällets långsiktiga kompetensförsörjning i fokus.

Ytterst är detta en fråga om kompetensförsörjning. När olika urvalsformer premierar olika förmågor behöver deras konsekvenser följas upp, så att antagningssystemet ger plats åt den bredd av kompetenser som högskolan och arbetslivet behöver.

Ulrika Husmark, sakkunnig inom inkludering och diskriminering

• Gå till IFAUS rapport om urvalsmodeller och könsskillnader