Som en del av arbetet med den andra rapporten har rådet tagit del av en forskningsöversikt presenterad av Magnus Lodefalk, docent och lektor i nationalekonomi, som sammanfattar ett brett forskningsläge om AI:s påverkan på arbetsmarknaden.
Översikten bygger på internationell forskning från flera discipliner och metoder, inklusive register- och jobbannonsdata, experimentella studier samt analyser av hur AI påverkar arbetsuppgifter, yrkes struktur och kompetensbehov över tid. Genom att föra samman forskningsperspektiven med parternas arbetslivsnära erfarenheter får vi en mer nyanserad förståelse av de skiften som nu sker på den svenska arbetsmarknaden.
Detta utgör utgångspunkten för rapporten, där vi fortsätter att bygga en gemensam bild av hur AI omformar arbete, kompetensbehov och arbetslivets organisering, och identifierar vilka kunskapsluckor som behöver fyllas för att Sverige ska kunna agera mer proaktivt i den pågående utvecklingen.
Arbetslivsnära insikter om AI:s påverkan
De arbetslivsnära perspektiven från arbetsmarknadens parter bidrar i sin tur med insikter om hur AI börjar påverka arbetsinnehåll, roller och arbetssätt i praktiken, ofta i ett tidigt skede och med stor variation mellan verksamheter. Detta ger en fördjupad förståelse för var förändringstrycket uppstår och hur arbetet successivt omformas när AI blir en integrerad del av alt fler verksamheter och yrkesroller.
Utifrån aktuell forskning och arbetsmarknadens parters erfarenheter framträder tre centrala insikter för att Sverige ska kunna möta AI-utvecklingen på ett proaktivt och samordnat sätt. Insikterna ger vägledning för hur Sverige kan stärka sin förmåga att förstå, följa och hantera den pågående omställningen av arbetsmarknaden.
Rådet har i sin andra rapport kommit fram till följande tre insikter:
- Sverige behöver uppdaterad data för att förstå AI:s påverkan på arbetsmarknaden.
- En långsiktig samverkansstruktur behövs mellan forskning och arbetsmarknadens parter.
- Utvecklade scenarier behövs för att bygga beredskap inför framtidens arbete.