Tempo är viktigt - kvalitet viktigare

Det går snabbt i svensk politik. Vallöften ska infrias och omsättas i lagstiftning. Samtidigt växer kritiken mot hur lagar tas fram.

Lagrådet har i flera fall riktat skarp kritik mot regeringens förslag. Remissinstanser vittnar om korta tidsfrister, snäva direktiv och begränsade möjligheter att göra ordentliga analyser. Flera ställer sig frågande till varför omfattande och samhällsviktiga reformer ibland bereds på rekordtid.

– Tempot i lagstiftningsprocessen har skapat en växande oro för rättssäkerheten och ökat pressen på de tjänstemän som ska sätta sig in i och tillämpa ny lagstiftning, säger Jenny Wahlbäck, sakkunnig jurist på Akavia.

Den oro som märks i debatten delas också av Akavias medlemmar inom rättsväsendet.

När medlemmarna fick ta ställning till påståendet att regeringen vid stora samhällsutmaningar bör kunna frångå rekommendationer från utredningar, Lagrådet eller remissinstanser svarade sju av tio att de instämmer i låg grad eller inte alls.

Det visar på en stark tilltro till de kontrollmekanismer som är en grundläggande del av svensk lagstiftning.

Sverige har tidigare visat att förvaltningen kan arbeta i olika hastigheter när situationen kräver det. Under pandemin behövde beslut fattas snabbt. Detsamma har gällt säkerhetspolitiska vägval och akuta ekonomiska åtgärder.

Men dagens reformer handlar inte bara om akuta kriser. De handlar om långsiktiga förändringar med konsekvenser som kan vara svåra att överblicka. Just därför har den svenska beredningsmodellen byggts upp kring grundliga utredningar, remissförfaranden och konsekvensanalyser.

Systemet har fungerat eftersom det funnits en gemensam respekt för regeringsformens beredningskrav och en ömsesidig tillit mellan politiken och de aktörer som granskar lagförslagen. Snabba beslut har kunnat fattas när det behövts eftersom förtroendet för processen har varit starkt.

När tempot nu skruvas upp allt mer riskerar den balansen att rubbas. Kritiken från remissinstanser och Lagrådet pekar på att tilliten till processen har fått sig en törn.

– Kvalitet och tydlighet får aldrig stå tillbaka för brådska när myndighetsutövning påverkar människors liv. Om något går fel riskerar tjänstemän dessutom att ställas till svars för tjänstefel, Anna Nitzelius, sakkunnig inom förvaltningspolitik på Akavia.

Efter höstens val vill Akavia att den nya regeringen och riksdagen tar gemensamma initiativ för att stärka utrednings- och beredningsväsendet. Sverige behöver en lagstiftningsprocess som kombinerar handlingskraft med kvalitet och rättssäkerhet.

Akavia vill därför se:

• En parlamentarisk utredning som granskar och utvärderar dagens utrednings- och beredningssystem. Uppdraget bör vara att identifiera styrkor och sårbarheter samt föreslå förändringar som stärker kvalitet, rättssäkerhet och effektivitet.
• Tydligare kriterier för när snabbspår i lagstiftningsprocessen får användas. Regeringen bör också se över behovet av säkerhetsventiler, exempelvis krav på ytterligare beredning när remisskritiken är omfattande.
• Regelbundna uppföljningar av lagar och förordningar som har stor betydelse för enskildas rättigheter, för att säkerställa att de fungerar som avsett och inte får oönskade konsekvenser.