Vilken politik vill du att en ny regering ska driva i EU?

Jo, därför att regeringen har direkt avgörande betydelse för Sveriges arbete i EU. Det är statsministern och ministrarna som förhandlar och fattar beslut i ministerrådet och Europeiska rådet. De driver frågor utifrån sina politiska prioriteringar gällande bland annat klimat, ekonomi och säkerhet, men också andra frågor som t.ex sociala frågor eller jämställdhet. Representanterna har en central roll för vilka områden Sverige driver i EU och hur det genomförs.

Regeringen företräder Sverige i Europeiska rådet och Europeiska unionens råd, som ofta kallas ministerrådet. Statsministern har det övergripande ansvaret för utvecklingen och samordningen av Sveriges EU-politik. Trots att EU påverkar stora delar av svensk politik är EU-frågorna ofta relativt osynliga i den nationella debatten.

Idag när en rad viktiga frågor som får betydelse i vår vardag hanteras på EU-nivå finns det därför all anledning att ta del av de olika partiernas hållning i centrala EU-frågor inför det svenska riksdagsvalet. 

EU-frågor är också relevanta i ett riksdagsval

När vi röstar i valet den 13 september avgör vi inte bara vilken politik som ska föras i Sverige. Vi är också med och bestämmer vilken regering som ska företräda Sverige i EU under de kommande åren. Därför bör man veta var partierna som kandiderar till riksdagen står i de stora EU-politiska frågorna.

Den regering som tillträder efter riksdagsvalet kommer att representera Sverige i EU ministerråd. Där beslutar medlemsländernas regeringar tillsammans med Europaparlamentet om EU-lagstiftning eller EUs riktning. Sveriges statsminister deltar dessutom i Europeiska rådet. Där drar stats- och regeringscheferna upp de övergripande politiska riktlinjerna för unionen framåt.

Svenska ministrar kommer under hela mandatperioden att förhandla om frågor som kan få stor betydelse för svenska företag, arbetsmarknaden, klimatpolitiken, energiförsörjningen, migrationen, säkerheten och ekonomin.

Vilken riktning vill de att EU ska ta? Hur ser partierna på EU långtidsbudget och på Sveriges avgift? Hur vill de utveckla den inre marknaden och stärka Europas konkurrenskraft? Hur ser de på de sociala frågorna och arbetsrätt som gemensamma EU-frågor? Vilken roll ska EU spela inom försvar, säkerhet och stödet till Ukraina? Hur ska klimatpolitiken utformas? Och hur bör Sverige agera när olika nationella intressen ställs mot varandra i förhandlingsrummen?

Det finns också en demokratisk poäng med att göra EU-politiken tydligare i den svenska valrörelsen. Politiker kommer ofta hem från Bryssel och beskriver ett EU-beslut som något Sverige måste förhålla sig till. Men Sverige har många gånger varit med och förhandlat fram beslutet. En regering är inte bara mottagare av EU-politik – den är med och formar den.

Därmed blir det också viktigt att kunna utkräva ansvar. Om väljarna inte vet vilken linje ett parti vill driva i EU blir det svårt att efter mandatperioden bedöma vad regeringen faktiskt har åstadkommit och vilka prioriteringar den gjort både nationellt och på europanivå.

Det betyder inte att alla väljare behöver sätta sig in i varje enskilt lagstiftningsförslag från Bryssel. Men vi bör ha kunskap om hur partierna står i de viktigaste vägvalen för Sveriges arbete inom ramen för EU.

Riksdagsvalet handlar på så sätt också om Europas framtid och vår del i den. Den regering som bildas efter valet kommer under fyra år att sitta vid bordet när Sverige och de övriga medlemsländerna försöker hitta gemensamma svar på några av vår tids största frågor.

Då bör vi ha valt representanter som driver och verkar för de intressen som vi ur vårt perspektiv tycker är viktiga.

Anna Nitzelius, sakkunnig, förvaltningspolitik

• Vad tycker Akavias medlemmar om EU:s framtid?