Anslagen per student fortsätter att urholkas
För ett år sedan aviserade regeringen en höjning av ersättningen per student till Akavias utbildningsområden varje år under 2025 till 2027. Höjningen räcker dock inte för att kompensera för kostnadsutvecklingen för lärosätena. Det finns en risk att studenter märker av detta i form av minskad lärarledd tid, försämrad service, större undervisningsgrupper, försämrad tillgång till bibliotek och studieplatser, krav på att skriva uppsatser i par, och så vidare.
Anslagen som lärosätena får av staten varje år regleras av det så kallade resurstilldelningssystemet. Tilldelningen av resurser består av två komponenter: hur många studenter som är registrerade och hur många högskolepoäng studenterna tar. Regeringens höjning är villkorad till att studenterna klarar sina poäng. Det är problematiskt eftersom det skapar incitament för lärosätena att lägga ribban lågt vid examinationer.
I det rådande ersättningsmodellen finns det en effektiviseringsmekanism som bygger på att lärosätena hela tiden effektiviserar verksamheten. Över tid leder detta till att resurserna till högskolan urholkas. Det finns en kritik mot systemet eftersom det ställer krav på kontinuerliga effektiviseringar utan att föregås av en analys av hur mycket potential det finns för effektivisering.
Färre utbildningsplatser vid universitet och högskola 2026
I 2025-års budgetproposition aviserade regeringen att det så kallade takbeloppet - alltså det belopp som reglerar den maximala ersättningen ett lärosäte kan få, och därav sätter ett tak för antal studenter – skulle omfördelas mellan lärosätena. I praktiken bidrar denna omfördelning – i kombination med den ökade pengen per student - till att antalet studieplatser minskas. Till höstterminen 2025 minskade antalet antagna studenter med 1,9 procent. Under 2026 beräknas antalet antagna studenter att fortsätta att minska. Minskningen av platser kommer leda till att söktrycket ökar till vissa utbildningar vid högskolor och universitet. Med hög arbetslöshet i samhället vet vi att många börjar studera eller studerar vidare för att de inte hittar ett jobb. Samtidigt som platserna minskar inom högre utbildning gör regeringen en satsning på Yrkeshögskolan som på sikt ska utökas med 5 000 platser.
Översyn av studiemedelssystemet
Regeringen har tidigare aviserat om att studiemedelssystemet ska ses över. Systemet ska bland annat bidra till att fler studenter klarar sina poäng samt vara mer följsamt mot framtidens behov på arbetsmarknaden och i utbildningssystemet, samtidigt som tryggheten för de
studerande värnas och de studerandes skuldsättning beaktas. Utredningen har ännu inte tillsats och det är oklart hur studenter kommer att påverkas av det nya systemet.
Automatisk höjning av studiemedlet
För att studiemedlet ska hänga med i vid prisökningar i samhället är det knutet till prisbasbeloppet, vilket beräknas baserat på inflationen (konsumentprisindex). Prisbasbeloppet höjning till nästa år är inte lika stor som föregående år eftersom inflationen varit lägre. Därför kommer höjningen av studiemedlet vara mer modest än förra året. 2026 höjs bidragsdelen av CSN höjs med 28 kronor och lånet med 64 kronor. Höjningen är mindre än tidigare år, till exempel höjdes studiemedlet med 1 100 kronor 2024, vilket berodde på den höga inflationen tidigare år. För en heltidsstuderande 2026 innebär det att studiemedlet blir totalt 13 592 kronor i månaden från 1 januari 2026. Fribeloppet påverkas också av prisbasbeloppet. Det nya fribeloppstaket för 2026 är 19 100 per månad för en heltidsstuderande.
Nedskärning på studentinflytandet
Regeringen aviserar nu en nedskärning på statsbidraget till studentkårerna på 20 miljoner kronor till nästa år. Detta kommer att påverka förutsättningarna att utöva det lagstadgade studentinflytandet i utbildningarna. Det kommer att försämra studenters studievillkor och i förlängningen riskera att påverka utbildningskvaliteten negativt.
Ökade medel till studenthälsan
Från och med 2026 kommer studenthälsan vid lärosätena att tilldelas 22 miljoner kronor årligen fram tills 2028 för att stärka arbetet med att främja studenters psykiska hälsa.
Satsning på kunskap om EU
Mot bakgrund av att det finns hög efterfrågan på svensk kompetens i EU föreslår regeringen att det tillförs 30 miljoner till utvalda lärosäten för 2026, och med 60 miljoner kronor årligen från och med 2027. Syftet är att instifta ett masterprogram i offentlig förvaltning med bland annat EU-inriktning. Regeringen föreslår också att 1 miljon kronor tillförs för att finansiera fler stipendier till svenska studenter för att läsa på det prestigefyllda universitetet College of Europe i Brygge, en språngbräda till många EU-jobb.
Billigare mat från och med april
Den tillfälliga sänkningen av matmomsen gäller från och med april 2026 till och med sista december 2027. Matmomsen ska halveras från 12 procent till 6 procent. Detta kommer att påverka studenter extra positivt eftersom livsmedel ofta utgör en relativt stor del av studenters budget. Mycket talar för att studenter kan komma att spara upp till 200 kronor i månaden på reformen.
Bostadsbidraget höjs för barnfamiljer och ska beräknas månadsvis
Regeringen har aviserat att huruvida personer har rätt till bostadsbidrag ska beräknas månadsvis istället för årsvis som idag. Detta kommer innebära att antalet som blir återbetalningsskyldiga kommer att minska kraftigt. Eftersom studenter ofta har varierande inkomster kommer de att gynnas av förslaget. Färre studenter kommer att få stora återbetalningskrav som kan vara utmanande för de med små marginaler.
Studenter med barn kan även komma att kvalificera sig för det höjda bostadsbidraget som ska gälla för dem med höga boendekostnader. Samtidigt slopades nyligen det tillfälligt förhöjda bostadsbidrag som gällt sedan pandemin.
Sänkt arbetsgivaravgift för unga
Om du är mellan 19 – 23 år kommer det bli billigare för arbetsgivare att anställa dig med sänkta arbetsgivaravgifter. Förhoppningen är att detta kommer öka antalet deltidsjobb och bidra till att fler unga kan skaffa sig arbetslivserfarenhet under studietiden. Enligt Akavias undersökning bland nyexaminerade studenter är arbetslivserfarenhet och ett professionellt nätverk särskilt viktigt vid jobbsökande under lågkonjunktur.
Satsning på kunskap om EU
Mot bakgrund av att det finns hög efterfrågan på svensk kompetens i EU föreslår regeringen att det tillförs 30 miljoner till utvalda lärosäten för 2026, och med 60 miljoner kronor årligen från och med 2027. Syftet är att instifta ett masterprogram i offentlig förvaltning med bland annat EU-inriktning. Regeringen föreslår också att 1 miljon kronor tillförs för att finansiera fler stipendier till svenska studenter för att läsa på det prestigefyllda universitetet College of Europe i Brygge, en språngbräda till många EU-jobb.