Relevant kompetens i en föränderlig tid
När omvärlden förändras snabbt behöver organisationer kunna tolka komplexa händelser, ställa olika perspektiv mot varandra och förstå hur samhällsförändringar påverkar den egna verksamheten. Här bidrar samhällsvetare med en viktig kompetens.
Samhällsvetare är skickliga i analytiskt och kritiskt tänkande, förstår komplexa system och kan jämföra olika intressen, risker och konsekvenser. Det är förmågor som blir allt viktigare i verksamheter som behöver fatta långsiktiga beslut under osäkra förutsättningar.
Ovanliga på högre chefsnivå
Mot den bakgrunden väcks frågan varför samhällsvetare mer sällan når högre chefsnivåer. Akavias medlemsundersökning visar att det är mer än tre gånger vanligare att ekonomer och personalvetare har höga chefspositioner.
Det behöver inte betyda att samhällsvetare saknar inflytande eller kvalificerade arbetsuppgifter. Men det kan antyda att samhällsvetenskaplig kompetens inte alltid översätts till formella karriärvägar och chefsmandat på högre nivåer.
Varför stannar samhällsvetare utanför ledningsrummen?
En möjlig förklaring är att samhällsvetenskaplig kompetens inte alltid förknippas med ledarskap, trots att förmågor som strategisk analys, förändringsledning, omvärldsförståelse och hantering av komplexa intressekonflikter är centrala delar av samhällsvetares utbildning och yrkesroller. En annan förklaring kan vara i vilken sektor som samhällsvetare arbetar. Många samhällsvetare jobbar på myndigheter, kommuner och regioner. Offentlig sektor präglas ofta av tydlig styrningsstruktur och formella beslutsprocesser, samtidigt som antalet högre chefsbefattningar är begränsat i förhållande till verksamhetens storlek. Det kan innebära att samhällsvetare får stort ansvar för kvalificerade analyser och beslutsunderlag, utan att inneha roller på högre chefsnivå.
Viktiga perspektiv tas inte tillvara
Frågan är vad organisationer riskerar att gå miste om, när samhällsvetenskaplig kompetens saknas i de forum där strategiska beslut fattas.
I dag står organisationer inför utmaningar som snabb AI-utveckling, digitalisering, polarisering, hållbarhetsomställning, kompetensförsörjning och förändrade samhällsförväntningar. För att hantera sådana frågor behövs ledare som förstår samspelet mellan människor, institutioner och samhällsutveckling. Här bidrar samhällsvetare med perspektiv på legitimitet, intressentrelationer, beteendeförändringar och långsiktiga konsekvenser. Det är faktorer som ofta avgör om beslut får avsedd effekt i praktiken.
AI behöver en mänsklig kompass
Utvecklingen av artificiell intelligens gör samhällsvetenskaplig kompetens allt viktigare. När AI snabbt kan bearbeta stora informationsmängder och stödja analyser blir förmågan att sätta informationen i samhälleligt sammanhang, väga olika intressen mot varandra och bedöma långsiktiga konsekvenser allt viktigare. Framtidens strategiska beslut kommer inte bara att handla om vad som är möjligt att göra med ny teknik, utan också om vad som är lämpligt, etiskt legitimt och hållbart – bedömningar som kräver samhällsvetenskaplig kompetens på hög nivå.
Samhällsvetare vill bli chefer
Akavias medlemsundersökning visar samtidigt att många samhällsvetare själva vill utveckla sitt ledarskap. Nästan hälften uppger att de vill stärka sin position på framtidens arbetsmarknad genom att utveckla sin ledarskapskompetens, och lika många kan tänka sig en chefsroll någon gång under yrkeslivet.
Det visar på en potential som arbetsgivare, rekryterare och valberedningar i större utsträckning kan ta tillvara. Genom tydliga karriärvägar och större öppenhet för samhällsvetenskaplig kompetens i ledande roller kan fler organisationer bredda sin strategiska förmåga.
Bredda bilden av ledarskap
Framtidens ledarskap kommer inte bara att handla om att styra resurser, ekonomi, organisationer och juridiska förutsättningar. Det kommer också att handla om att förstå komplexa situationer, bygga förtroenden och fatta beslut som håller över tid.
I det arbetet har samhällsvetare mycket att bidra med. Därför är deras låga representation på högre chefsnivåer inte bara en professionsfråga. Det är också en fråga om hur väl organisationer tar vara på den kompetens som krävs för att möta framtidens utmaningar.
Det är dags att komplettera traditionella kompetensområden i ledningsgrupper med perspektiv som fångar samhällsförändringar, demokratifrågor, legitimitet och långsiktiga konsekvenser.
I en tid präglad av osäkerhet, snabba samhällsförändringar och komplexa beslutsmiljöer behöver organisationer fler samhällsvetare i lednings- och styrelserummen.