Regeringens förslag om att införa en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld är ett viktigt steg för att stärka skyddet för den som utsätts för allvarliga kränkningar. Psykiskt våld är ofta subtilt, men kan få lika förödande konsekvenser som fysiskt våld – både för individens hälsa och för arbetslivet. Att lagstiftaren nu tydligt markerar att upprepade kränkningar, hot, tvång eller övervakning som allvarligt skadar självkänslan är straffbart, är ett viktigt erkännande av problemets allvar.
Akavia välkomnar lagförslaget och lyfter särskilt vikten av att arbetsgivare tar ett större ansvar för att upptäcka och förebygga våld, både när det sker i hemmet och på arbetet. Arbetsplatsen kan vara en fristad för den som utsätts för våld i nära relationer, men också en plats där psykiskt våld utövas av kollegor eller chefer.
Psykiskt våld i arbetslivet
I arbetslivet kan psykiskt våld ta sig uttryck i form av härskartekniker, tystnadskultur, utfrysning, förlöjliganden och systematiska kränkningar. Konsekvensen kan bli långvarig ohälsa, stress, depression och sjukskrivningar. När en medarbetare utsätts för psykiskt våld i hemmet kan arbetsförmåga och arbetsmiljön påverkas genom kontrollerande meddelanden, hinder att ta sig till arbetet och manipulativa krav under arbetstid.
Akavia lyfter att arbetsgivare borde ha ett ansvar att förebygga och agera mot våld i nära relationer och att skapa ett öppet samtalsklimat där arbetsgivare och kollegor kan bidra till att upptäcka och motverka psykiskt våld på arbetsplatsen. Vidare betonar Akavia behovet av tydliga rutiner, utbildning och ett öppet samtalsklimat för att motverka tystnadskultur och normalisering av kränkande beteenden.
Utmaning i lagförslaget
En utmaning i lagförslaget är formuleringen "kränkningarna sammantagna måste varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla". Det är positivt att fokus ligger på konsekvenserna för den utsatta, snarare än på gärningspersonens avsikt. Samtidigt kan det skapa tolkningsproblem: Krävs det att gärningspersonen varit medveten om att agerandet uppfattas som kränkande, likt kravet på insikt vid sexuella trakasserier? Eller räcker det att handlingarna rimligen sett är ägnade att skada självkänslan?
Att skapa trygghet på arbetsplatsen
Psykisk misshandel är ofta planerat och medveten, men att det också kan ske omedvetet. Det avgörande bör vara handlingarnas effekt, inte förövarens avsikt. Annars riskerar vi att den som utsätts för subtila, normaliserade kränkningar får svårt att få upprättelse – särskilt i arbetslivet, där maktstrukturer och tystnadskultur kan göra det svårt att sätta ord på våldet och få omgivningens stöd.
Sammanfattningsvis är lagförslaget ett viktigt steg för att synliggöra och motverka psykiskt våld. För att det ska få verklig effekt krävs dock att rättsväsendet, arbetsgivare och fackförbund får kunskap om psykiskt våld och dess konsekvenser, och att beviskraven inte blir orimligt höga. Fokus bör ligga på att skydda den som är utsatt och skapa trygga arbetsmiljöer där psykiskt våld aldrig accepteras.