Studenters AI-användning ökar

Akavia genomför regelbundet enkätundersökningar för att följa vad medlemmarna tycker i olika frågor kopplade till studier och arbetsliv.  

Hösten 2025 genomfördes en undersökning bland studerandemedlemmar som går sitt första eller andra år på högskolan. Totalt 2 278 studenter svarade på enkäten, som bland annat undersökte användningen av AI, utbildningskvalitet och studievillkor.  

Jämfört med 2024 har generativ AI snabbt blivit ett etablerat verktyg för studenterna, samtidigt som skillnader kvarstår mellan utbildningar och lärosäten. 

Undersökningen visar att 63 procent uppger att de använder AI regelbundet i sina studier, vilket ger en ökning med 23 procentenheter på ett år. 30 procent uppger att de använder AI ibland medan enbart 7 procent aldrig använder AI. Motsvarande siffra för ett år sedan var 20 procent. 

Det senaste året har AI-användningen blivit mer jämnt fördelad mellan könen. Gapet har nästan halverats under 2025. Idag uppger över 60 procent av de kvinnliga studenterna att de använder AI i studierna. 

Även om användningen ökar inom varje utbildningsinriktning finns det fortfarande stora skillnader. Ekonomer är den grupp som använder AI mest, medan juriststudenter fortsatt använder AI i relativt låg utsträckning. Samtidigt är juriststudenter den grupp som ökat sin användning allra mest. Idag är det fler än dubbelt så många använder AI jämfört med för ett år sedan. 

Vid en jämförelse av AI-användningen mellan olika lärosäten ser vi att skillnaderna har minskat. I 2024-års undersökning utmärkte sig Örebro universitet med en hög andel AI-användare, men ökningen det senaste året har varit liten jämfört med andra lärosäten. Uppsala universitet är det lärosäte där högst andel studenter har upptäckt AI under det senaste året. På samtliga redovisade lärosäten uppger nu en majoritet att de använder AI i studierna.

I undersökningen ser vi att den dagliga användningen av generativa AI-verktyg har fördubblats på ett år. I genomsnitt använder 28 procent av studenterna generativ AI dagligen. Samhällsvetare är den utbildningsgrupp som använder AI mest sällan. 

Samtidigt som användningen av generativ AI ökar behöver lärosätena ta ställning till hur tekniken ska användas inom utbildningen. Resultaten från undersökningen visar att kännedomen om lärosätenas riktlinjer och policys varierar.  Samtidigt minskar skillnaderna mellan lärosätena jämfört med 2024-års undersökning.  

2024 svarade 58 procent att deras lärosäte eller institution hade policy eller riktlinjer kopplat till AI-användning. 2025 har andelen ökat till 71 procent. Det är tydligt att allt fler lärosäten arbetar med att förtydliga hur studenterna får använda AI i studierna. 

Örebro och Uppsala universitet är två lärosäten som, utifrån statistiken, framstår som att ha ägnat särskild uppmärksamhet åt frågan under 2025. Lunds och Linköpings universitet är fortsatt de lärosäten där flest uppger att det finns riktlinjer kring AI-användning. 

Andelen som uppger att det finns policy eller riktlinjer har ökat inom samtliga professioner. Juriststudenterna utmärker sig som en grupp där knappt över hälften uppger att det finns regler kring användandet. I slutet av denna artikel ska vi titta lite närmre på hur olika juristprogram skiljer sig åt. 

De som uppgav att det fanns riktlinjer eller policy fick också frågan om de kände till innehållet i dessa. 53 procent svarar att de känner till innehållet. Inkluderas även de som delvis känner till innehållet uppgår andelen till 95 procent. Studenter vid Linnéuniversitet är mest informerade medan studenter vid de mindre lärosätena generellt är mindre informerade om innehållet i AI-policys. 

Detta framhåller vikten av att kommunicera vilka spelregler som gäller till studenterna. Annars riskerar ökningen av antalet disciplinärenden relaterade till otillåten användning av AI-verktyg att fortsätta.

Studenterna fick ta ställning till om de känner sig uppmuntrade av sig lärosäte att använda AI i sina studier. Resultatet visar att det är färre som känner sig uppmuntrade till användning på de äldre universiteten jämfört med de yngre lärosätena (”övriga lärosäten” nedan). Linnéuniversitetet sticker ut som det enda lärosätet där färre känner sig uppmuntrade jämfört med förra året. 

Totalt uppger 39 procent av studenterna att de känner sig uppmuntrade till att utforska AI-verktyg. När juriststudenter exkluderas ökar andelen till 47 procent, vilket tyder på att AI-användning inte är någonting som uppmuntras på de juridiska utbildningarna. 

Linköpings universitet utmärker sig i undersökningen som det lärosäte där flest känner sig uppmuntrade till användning både 2024 och 2025. Dessutom är Linköping det lärosäte som står för den största ökningen mellan åren. 

Fler tentor på kvällar och helger takt med att AI har blivit mer tillgänglig har många lärosäten också förändrat sina examinationsformer. Syftet är ofta att minska risken för otillåten användning av AI i examinationsmoment. Samtidigt påverkar förändringarna studenternas studievillkor, exempelvis genom att fler fysiska examinationer schemaläggs på kvällar och helger på grund av överbeläggning av tentamenslokaler. 

Totalt uppger 44 procent att de har varit med om att fysiska examinationer schemalagts på kvällar eller helger. År 2024 var motsvarande siffra 41 procent. Förändringen är relativt liten, men en jämförelse mellan lärosätena visar tydligt att förutsättningarna skiljer sig åt när det gäller tillgång till lokaler: vid många mindre lärosäten (”övriga lärosäten” nedan) uppger färre studenter att examinationer schemaläggs på obekväma tider, medan andelen ökar vid bland annat Uppsala, Örebro och Karlstads universitet.

Juriststudenter är den grupp där flest upplever att det inte finns riktlinjer för hur AI får användas inom utbildningen. Vid en närmare granskning av juriststudenternas svar i 2025-års undersökning ser vi att det finns betydande skillnader mellan de sju juristprogrammen när det kommer till att tydliggöra hur AI får användas av studenterna. Lunds universitet presterar bäst enligt studenterna när det kommer till tydlighet kopplat till AI-användning. 78 procent av studenterna på juristprogrammet uppger att det finns riktlinjer där. Detta kan jämföras med Göteborgs universitet där motsvarande siffra endast är 32 procent. 

Juristprogrammen har valt olika vägar i framtagandet av policy. Vissa lärosäten har valt att ta fram fakultetsspecifika riktlinjer medan andra har kursspecifika riktlinjer i kombination med mer övergripande riktlinjer.