Den viktigaste effekten på världsekonomin är sannolikt en ökad osäkerhet när nya dramatiskt varierande besked kommer varje dag. När beskeden om tullar, avtal och regler förändras från dag till dag blir både företag och hushåll mer försiktiga – framför allt när det gäller investeringar, särskilt i kapitalintensiva och gränsöverskridande projekt.
IMF justerade den 23 april ner sin prognos för global tillväxt 2025 till 2,8 %, den lägsta nivån sedan pandemin. Det är en tydlig varningssignal. Lägre tillväxt innebär färre jobb och mindre skatteintäkter, vilket i sin tur påverkar allt från offentlig service till satsningar på framtiden.
Osäkerheten kring tullarna riskerar att särskilt påverka Sverige som ett litet exportberoende land. Den direkta påverkan av handel med USA bedöms inte särskilt stor och gäller främst fordonsindustrin och läkemedelsindustrin. Men minskad världshandel till följd av svarstullar, en starkare krona, lägre tillväxt och på sikt ökad regionalisering kan få bredare negativa effekter på exporten.
Samtidigt ger de stora offentliga investeringar i försvar och infrastruktur som aviserats i Tyskland, Sverige och andra europeiska länder, möjligheter inom vissa branscher. Det är även värt att nämna att det bara är varor som belagts med tullar, medan tjänstehandeln i huvudsak verkar undantas. Den senaste prognosen från World Trade Organisation (WTO) visar att medan varuhandeln riskerar att backa, bedöms tjänstehandeln i världen fortsätta att öka, om än något mindre än tidigare förutspått.
Turbulensen påverkar akademikers arbetsvardag
Det offentliga uppdraget är ständigt under förändring och anpassas till de nya utmaningar som uppstår. I nuläget är säkerhetspolitiken en högt prioriterad fråga som myndigheter, kommuner och regioner behöver hantera och som således får direkt påverkan på många tjänstemäns arbetssituation. På längre sikt har även den svenska regeringen aviserat att ambitionshöjningen för försvaret kommer att behöva finansieras med löpande medel. Även om förhoppningen är att en del kan finansieras av ökad tillväxt lär även ökade skatter och/eller omprioriteringar i statens utgifter bli aktuella. Nya utmaningar som ska mötas kräver också en god kompetensförsörjning med kvalificerad kompetens. Arbetsgivarverkets kompetensbarometer beskriver de behov staten står inför.
Även i privat sektor påverkas många akademikers arbetsuppgifter av turbulensen. Akavia ställde under första delen av mars, det vill säga innan de varierande beskeden kring handelshinder kom, frågor till medlemmar inom privat sektor om deras bild av arbetsmarknaden. Drygt fyra av tio anser att det rådande omvärldsläget kommer att påverka deras yrkesutövning, medan fyra av tio anser att det inte kommer att göra det. Övriga var osäkra.
I första hand handlar det om att inom ramen för nuvarande roll hantera förändringar som sker i omvärlden, bland annat på grund av förändringar i lagstiftning, tullar och sanktioner som kan påverka företagens verksamhet och lönsamhet. Förändrade omständigheter kan även innebära anpassning av verksamheter, exempelvis förändrade leveranskedjor och ett behov av att snabbt ställa om.
Flera nämner att det kommer att bli ett ökat fokus på säkerhet, både fysisk och digital. Detta inkluderar bland annat högre säkerhetskrav, större fokus på beredskapsfrågor, och hantering av kriser. Det finns även en oro för att hållbarhetsfrågor kan bli nedprioriterade på grund av den ekonomiska osäkerheten. Samtidigt finns det en tro på att hållbarhet kommer att bli allt viktigare och att det kommer att krävas mer arbete inom området. Många påpekar även att den snabba tekniska utvecklingen, särskilt inom digitalisering och AI, kommer att påverka arbetsuppgifterna, hur arbetet utförs och efterfrågan på särskild kompetens.
Oro kring omvärldsläget, men mindre oro över den egna ekonomin
De redan höga arbetslöshetsnivåerna i Sverige ligger kvar, men det har under de första månaderna inte skett någon större förändring i antalet varsel eller arbetslöshetssiffrorna. Det kan dock finnas en viss eftersläpningseffekt.
Gällande sin arbetssituation tror sex av tio akademiker att det finns risk att arbetsgivaren inom närmaste året kommer att säga upp personal, och nästan var femte tror att det finns en hög risk. Samtidigt som färre ser en risk för att förlora jobbet tror ändå nästan var femte att det finns viss risk, bara tre procent anser att det är hög risk. Var tredje är dock påtagligt orolig för att de vid händelse av uppsägning inte skulle hitta ett likvärdigt jobb.
På det stora hela verkar akademiker inom privat sektor vara oroade över utvecklingen i omvärlden, men mindre oroade över sin egen ekonomi. Fyra av tio Akaviamedlemmar i privat sektor tror att samhällsekonomin riskerar att utvecklas negativt inom fem till tio år. Samtidigt tror bara drygt var tionde att deras privatekonomi kommer att utvecklas negativt. Fem av tio bedömer att deras egen privatekonomi kommer att utvecklas positivt och fyra av tio att den förblir ungefär densamma.
I en tid där förutsättningarna snabbt förändras krävs mer än någonsin flexibilitet och vilja att utvecklas. För akademiker innebär detta både utmaningar och möjligheter, där förmågan att omvärldsbevaka, analysera och anpassa sig blir avgörande. Utvecklingen i vår omvärld blixtbelyser i grunden behovet av akademisk utbildning och förmågan att analysera och anpassa sig – inte minst viktiga kompetenser bland jurister, ekonomer, samhällsvetare, personalvetare, IT-akademiker och kommunikatörer.
