Tjänstledighet för dig som anställd

Om du vill vara borta från jobbet av andra anledningar än semester kan du ansöka om tjänstledighet. Som tjänstledig får du inte lön från din arbetsgivare, men har i vissa fall möjlighet att ansöka om annan form av ersättning. När du avslutar din tjänstledighet har du som huvudregel rätt att återgå till jobbet du hade tidigare. Däremot är du inte alltid garanterad att återgå till exakt samma tjänst, utan den kan vara likvärdig din tidigare tjänst.

Många former av tjänstledighet är reglerad i lag men det kan finnas bättre villkor och rättigheter i ditt kollektivavtal. För att veta vad som gäller för dig rekommenderar vi därför att du i första hand hör med din chef eller HR-avdelning om ert kollektivavtal har särskilda regler för tjänstledighet som därmed avgör hur det ser ut på din arbetsplats.

Läs mer om kollektivavtal i privat, statlig eller kommunal sektor.

Här går vi igenom reglerna för tjänstledighet på grund av:

• Studier
• Bedriva näringsverksamhet
• Trängande familjeskäl (sjukdom eller olycka)
• Vård av närstående
• Utbildning i svenska för invandrare
• Militärtjänstgöring

För dig som jobbar inom statlig sektor kan du även ansöka om tjänstledighet gällande utlandstjänstgöring, anställning hos arbetsgivarorganisation och ledighet för vissa kommunala uppdrag. Gå till särskilda regler för dig som är statligt anställd direkt.

Tjänstledighet för studier

Enligt studieledighetslagen har du som vill gå en utbildning rätt till ledighet från din anställning. För att ha rätt till studieledighet ska du vid ledighetens början ha varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna, alternativt sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. 

Vår rekommendation är att ansöka om tjänstledighet för studier i god tid. Detta eftersom arbetsgivaren kan skjuta upp tidpunkten för din tjänstledighet. Om det gäller en kortare ledighet som sammanlagt inte överstiger en arbetsvecka kan arbetsgivaren skjuta upp begärd ledighet i två veckor. Om det rör sig om längre tid kan arbetsgivaren skjuta upp begärd ledighet i sex månader. Vill din arbetsgivare skjuta upp ledigheten längre än så krävs samtycke från din berörda lokala fackliga förening. 

-> Lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning

Tjänstledighet för att starta eget företag

Enligt lag har du rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet på heltid från din nuvarande anställning för att själv, eller genom juridisk person, starta eget företag. Det är däremot viktigt att notera att din egen verksamhet inte får konkurrera med arbetsgivarens.

För att ha rätt till tjänstledigheten ska du vid ledighetens början ha varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna, alternativt sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Du kan som mest få sex månader ledigt hos en och samma arbetsgivare.

Vill du ta tjänstledigt för att bedriva näringsverksamhet behöver du anmäla det till din arbetsgivare minst tre månader innan ledighetens början. Du behöver även inkludera hur lång tid du planerar att vara ledig i din anmälan. Från att du skickat in din anmälan har arbetsgivaren maximalt en månad på sig att ge beslut om ledigheten.

Om du vill återgå till arbetet efter din tjänstledighet, eller avbryta din ledighet, har arbetsgivaren möjlighet att skjuta upp din återgång i högst en månad.

Här får du svar på fler frågor om tjänstledighet för att starta eget.

-> Lag (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet

Tjänstledighet på grund av trängande familjeskäl

Du har enligt lag rätt till ledighet vid trängande familjeskäl. Detta innefattar sjukdom eller olycksfall som innebär att din omedelbara närvaro är absolut nödvändig. Vissa kollektivavtal ger dig även rätt till bibehållen lön under en begränsad tid för denna typ av tjänstledighet.

-> Lag (1998:209) om rätt till ledighet av trängande familjeskäl

Tjänstledighet på grund av vård av närstående

Vid vård av närstående eller en nära anhörig som är svårt sjuk har du rätt att få ledigt från jobbet enligt lag och arbetsgivaren har inte möjlighet att neka dig ledighet. Med närstående menas någon som du har en nära relation till, till exempel en familjemedlem, släkting, vän eller granne.

Du kan även ha rätt ersättning för närståendevård, så kallad närståendepenning, från Försäkringskassan. Läs mer om hur du ansöker om närståendepenning här.

-> Lag (1988:1465) om ledighet för närståendevård

Tjänstledighet på grund av svenskundervisning för invandrare

Enligt lag har du rätt att vara ledig för att läsa svenska för invandrare. Du kan vara ledig antingen på heltid eller på deltid. Det kan finnas vissa avvikande regler i kollektivavtalet som gäller för din arbetsplats.

-> Lag (1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare

Tjänstledighet på grund av militärtjänstgöring

Rätten avser militärtjänstgöring inom det svenska totalförsvaret. Totalförsvaret innefattar bland annat allmän tjänsteplikt, värnplikt och civilplikt. Totalförsvaret omfattar samtliga delar av landets försvar.

Däremot är det skillnad på om du ansöker frivilligt eller om det är genom den lagstadgade plikten. Ansöker du frivilligt har du inte rätt till ledighet vid antagningsprövningen men däremot har du rätt till ledighet för utbildningen om du blir antagen.

Du omfattas inte av rätten till tjänstledighet om du blir inkallad för att tjänstgöra i ett annat land än Sverige. I dessa fall får du komma överens med arbetsgivaren om ledighet på annat sätt, om det kan finnas lagkrav om militärtjänstgöring i annat land som du omfattas av.

Viktigt är också att om du vill återgå till din anställning efter värnplikt eller civilplikt så behöver du informera din arbetsgivaren om detta innan tjänstgöringen, se 9 kap 3 § lag (1994:1809).

-> Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt

Tjänstledighet för politiska uppdrag

Som anställd har du alltid rätt att vara tjänstledig för offentligt politiskt uppdrag. Det är viktigt att du ansöker om ledigheten och att du får ansökan beviljad av arbetsgivaren. Kontakta oss om det skulle bli en diskussion med din arbetsgivare.

Din rätt till ledighet för politiska uppdrag regleras i Regeringsformen eller Kommunallagen beroende på vilken typ av politiskt uppdrag det handlar om. 

Riksdag och regering

Ett statsråd får inte inneha någon annan anställning och därmed har du implicit rätt att få tjänstledighet beviljad av din arbetsgivare.

-> Regeringsformen (1971:152)

Politiska uppdrag på kommunal och regional nivå

Inom kommun och region har du rätt att få ledighet i den mån det behövs för att du ska kunna vara närvarande vid möten, resor och utöver det för att få tillräckligt med dygnsvila.

-> Kommunallag (1991:900)

För dig som är statligt anställd gäller särskilda regler för tjänstledighet. Utöver rättigheterna i ledighetslagarna innehåller tjänstledighetsförordningen regler om rätt till ledighet för statligt anställda vid:

• Utlandstjänstgöring
• Anställning hos arbetsgivarorganisation
• Ledighet för vissa kommunala uppdrag 

Kollektivavtalet Villkorsavtal-T (Saco-S och Arbetsgivarverket) har särskilda regler om tjänstledighet som kompletterar ledighetsdagarna för dig som är statligt anställd. Enligt det har du som är tillsvidareanställd rätt till tjänstledighet under som mest två år för att ha en annan statlig tidsbegränsad anställning. Förutsättningen är dock att du har varit tillsvidareanställd de senaste tolv månaderna (som minst) hos den arbetsgivare som du begär tjänstledighet från. Du måste lämna in din ansökan om ledighet senast två månader före ledighetens början. 

Om du vill avbryta tjänstledigheten i förtid måste du meddela det till arbetsgivaren som godkänt ledigheten. Det ska du göra senast två månader innan du planerar att återvända till jobbet. Om ledigheten avser en provanställning som avbryts av din nya arbetsgivare ska du meddela det senast två veckor i förväg. 

Om du vill avbryta tjänstledigheten i förtid måste du meddela det till arbetsgivaren som godkänt ledigheten. Det ska du göra senast två månader innan du planerar att återvända till jobbet. Om ledigheten avser en provanställning som avbryts av din nya arbetsgivare ska du meddela det senast två veckor i förväg. 

Villkorsavtal-T medger även viss ledighet för läkarbesök, vissa tandläkarbesök, trängande familjeskäl, flytt, fackligt förtroendemannauppdrag, tentamen och examen.

Om din arbetsgivare går under Villkorsavtal-T har du även möjlighet till ledighet för en anställning som sakkunnig i Regeringskansliet för en bestämd tid. 

Hur gör jag för att ansöka om tjänstledighet?

1. Undersök om du har rätt att vara tjänstledig eller om du uppfyller kraven för just den formen av tjänstledighet. Kontakta oss om du är osäker.
2. Kontakta HR eller din chef för att se hur du ansöker om tjänstledighet på just din arbetsplats. 
3. Prata med din chef innan du lämnar in ansökan. I dialogen med din chef är det viktigt att du tar upp frågor som start- och slutdatum för tjänstledigheten och totallängden på ledigheten, vad som gäller om du eller din chef vill avbryta ledigheten i förtid och hur och när eventuell överlämning ska ske.
4. Rekommendationen är att ansökan är skriftlig och din ansökan ska lämnas in i enlighet med arbetsgivarens riktlinjer. Det kan också vara bra att få en skriftlig bekräftelse från din chef på att hen mottagit din ansökan och även att du har rätt att komma tillbaka till dina ordinarie arbetsuppgifter.

Vad händer med min lön när jag är tjänstledig?

Under den tid som du är tjänstledig får du ingen lön eller annan betalning från din arbetsgivare. Under tjänstledigheten tjänar du inte in någon semesterlön (det finns undantag så som i Föräldraledighetslagen där de första 120 dagarna semesterlönegrundande).

Vad gäller efter min tjänstledighet?

Efter tjänstledigheten har du som arbetstagare rätt att återgå till samma tjänst eller få likvärdiga arbetsuppgifter och anställningsvillkor. Det bästa är om du kommer överens med din chef redan innan du går på tjänstledighet om hur återgången ska vara.

Kan jag ta tjänstledigt för att testa ett annat jobb?

Det finns ingen lag som säger att du har rätt till tjänstledighet för att jobba hos en annan arbetsgivare. Det är alltså upp till din arbetsgivare att godkänna eller avslå tjänstledighet i dessa fall. Att arbetsgivaren har låtit andra anställda ta tjänstledigt på denna grund saknar rättslig betydelse, men du kan använda det som ett argument. 

Inom statlig sektor finns det viss rätt till ledighet för annan tidsbegränsad anställning som regleras i kollektivavtal.