Budgetpropositionen 2026: Mer långsiktighet behövs

– Regeringen blundar för den rekordhöga arbetslösheten bland nyexaminerade akademiker. Vi behöver ta tillvara den investeringen i utbildning som gjorts av både individen och samhället. Därför efterlyser vi tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter efter examen. Vi vill också se mer resurser till lärosätena för stöd till jobbsökande och praktik, säger Charlotte Tarschys, chefsekonom. 

Otillräckliga satsningar på högre utbildning

Nya satsningar på högskolan och utbildningskvalitet lyser med sin frånvaro i budgetpropositionen. Det är vällovligt att regeringen sedan tidigare har aviserat att ersättningen per student för Akavias utbildningsgrupper höjs under perioden 2025–2027, men i praktiken urholkas anslagen per student eftersom höjningen inte kompenserar för kostnadsutvecklingen på lärosätena. Höjningen är dessutom villkorad till att studenterna klarar sina poäng vilket kan skapa incitament för lärosätena att lägga ribban lågt vid examinationer för att få tillgång till mer resurser.

– Ersättningsbeloppen per student behöver höjas ytterligare för att lärosätena ska få rätt förutsättningar för att utbilda framtidens akademiker. Sverige utmärker sig inom EU genom få lärarledda timmar inom högskolan. Detta är ett symptom på att anslagen till högskolan urholkats över tid, säger Viktor Göranson, sakkunnig högre utbildning.

Paradoxalt satsar regeringen kraftigt på yrkeshögskolan, med den nära samverkan med arbetsgivare som argument. Samtidigt ges inte studenter vid universitet och högskola rätt förutsättningar för stöd till jobbsökande.

De medel som fanns öronmärkta för lärosätenas arbete med arbetsmarknadssamverkan har slopats och med begränsade resurser per student riskeras arbetet med arbetsgivarkontakter att prioriteras ner. Detta blir särskilt problematiskt i en tid med rekordhög arbetslöshet bland nyexaminerade.

• Läs om Akavias politik för livslång kompetensutveckling

För ett år sedan aviserades att resurstilldelningssystemet skulle utredas, men ännu har ingen utredning tillsatts. Regeringen aviserar nu en utredning som syftar till att utreda hur utbildningsutbudet kan styras mer mot samhällets och arbetsmarknadens behov. Det är viktigt att en översyn av systemet också beaktar den långsiktiga urholkningen av resurserna som försvagar utbildningskvaliteten på lång sikt. Sverige behöver en blocköverskridande överenskommelse om hur svensk högskola bättre ska kunna uppfylla regeringens mål om att hålla en internationellt sett hög kvalitet.

Små men viktiga AI-steg

Regeringen presenterar ett antal satsningar på AI-området, bland annat flera av de förslag som AI-kommissionen la fram i sin rapport. Akavia välkomnar satsningarna men ser fortsatt behov av en sammanhållen AI-politik som fokuserar på hur den framtida arbetsmarknaden påverkas.

Sammantaget presenterade regeringen förslag kopplat till AI och data på 479 miljoner kronor år 2026 och cirka 500 miljoner per år för 2027–2030.

En AI-verkstad för offentlig sektor ska byggas upp under ledning av Försäkringskassan och Skatteverket. Där ska offentliga aktörer kunna utveckla och dela AI-lösningar med varandra. Medel avsätts också för att bygga upp en svensk AI-fabrik vid Linköpings universitet. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) får ytterligare resurser för att utöka den regulatoriska sandlåda som gör det möjligt för företag och kommuner att testa AI-lösningar i en skyddad miljö innan de implementeras i verksamheterna.

Medel ges också till inrättandet av en så kallad data steward, en vägledande dataförvaltningsfunktion som ska bidra till god datahantering i den offentliga förvaltningen. Kungliga biblioteket får ekonomiska tillskott för att kunna träna svenska språkmodeller baserat på bibliotekets samlingar.

Välkomna satsningar, men för få och för spretiga

– Sammantaget är de satsningar som regeringen presenterar välkomna men för få och för spretiga. Den satsning som görs på 479 miljoner kan jämförs med AI-kommissionens förslag om 2,7 miljarder på årsbasis och 16,7 miljarder under en tioårsperiod. Akavia vill se en sammanhållen AI-politik för Sverige med tydligt fokus på hur den framtida arbetsmarknaden påverkas. Det är också viktigt att regeringen följer AI-kommissionens princip om balans mellan innovation och immateriella rättigheter i arbetet med att utveckla svenska språkmodeller, säger Hanna Birath, sakkunnig för AI och livslångt lärande.

Islossning för det livslånga lärandet?

Den transformation som AI-utvecklingen väntas leda till på arbetsmarknaden ställer stora krav på tillgången till kompetensutveckling och livslångt lärande för yrkesverksamma. En positiv och efterfrågad budgetnyhet är att regeringen aviserar ett kommande förslag om en särskild ersättningsmodell för arbetet med omställning och livslångt lärande vid universitet och högskolor. 

– Det finns ett färdigt utredningsförslag som regeringen nu signalerar att man är beredd att gå vidare med. Det är mycket goda nyheter för alla oss som ser vikten av att den högre utbildningen ges förutsättningar för det livslånga lärandet. Men det är viktigt att förslaget fullt ut fungerar med omställningsstudiestödets utformning, säger Hanna Birath.

Inga tillskott till CSN för omställningsstudiestödet

En uppenbar miss i regeringens höstbudget är att det tillskott som CSN har begärt för att klara handläggningen av omställningsstudiestödet saknas.

– CSN har varit tydliga med att handläggningstiden för omställningsstudiestödet riskerar att öka och att fler får vänta på klartecken för att kunna påbörja sina studier. Det är mycket olyckligt att regeringen inte skjuter till de extra medel som CSN har begärt, säger Hanna Birath.

Bättre möjlighet att kombinera familj och arbetsliv för föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom behöver ofta ha kontakter med skola och hälso- och sjukvård, vilket kan vara svårt att förena med ett yrkesarbete. Akavia välkomnar därför förslaget att utöka möjligheten till tillfällig föräldrapenning, VAB, för dessa föräldrar då det kan underlätta vardagen.

En undersökning från Akavia visar att 15 procent av föräldrarna som har barn med funktionsnedsättning använder semesterdagar för att tillgodose barnets behov. Att dessa föräldrar framöver kan vabba i större utsträckning är en positiv förändring.

– Föräldrar till barn med funktionsnedsättning upplever ofta att det är svårt att förena arbetet med kontakt med skola och vård, särskilt för dem som inte har flexibla arbetstider och möjlighet till distansarbete. Därför är detta en välkommen möjlighet, men den får inte leda till att skolor drar sig för att hitta resurspersoner eller att utbilda personal när föräldrar kan vabba och närvara i skolan i större utsträckning, säger Ulrika Husmark, sakkunnig diskriminering och inkludering.

Utökat arbete mot rasism

Regeringen föreslår ökat anslag för arbetet mot rasism och hatbrott. Det är en välkommen satsning. En undersökning från Akavia visar att var femte medlem med utländsk bakgrund upplever sig utsatt för diskriminering på grund sin religiösa respektive etniska tillhörighet. Bland medlemmar från Mellanöstern och norra respektive södra Afrika är det var tredje som känner sig diskriminerad. Samtidigt svarar en övervägande majoritet av alla medlemmar att det inte förekommer någon diskriminering på deras arbetsplats, något som visar att diskrimineringen sällan sker med avsikt, utan snarare är en följd av ogenomtänkt eller oupplyst agerande.

– Diskriminering i arbetslivet är en viktig fråga. Det påverkar både individer, arbetsplatser och samhället i stort. Akavia ser därför positivt på regeringens ökade anslag, säger Ulrika Husmark, sakkunnig diskriminering och inkludering.

En förvaltning i toppklass kräver långsiktighet och strategisk hållning

När det gäller budgetpropositionens förslag om resurser till myndigheterna kan noteras att bland annat Försäkringskassan, Försvarsmakten, Polisen och Regeringskansliet föreslås ökade resurser samtidigt som andra myndigheter så som Myndigheten för psykologiskt försvar, CSN och Statens servicecenter får lägre anslag än föregående år.

• Lär dig om Akavias prioriterade sakfrågor inom rättspolitiken

Regeringens övergripande budskap för förvaltningspolitiken är att statsförvaltningen bör effektiviseras och bli mer ändamålsenligt organiserad samt att regeringen verkar för en smalare och vassare statsförvaltning. Vidare vill man se åtgärder för att öka effektiviteten i den statligt finansierade verksamheten. Medborgarnytta, effektivitet och förenkling ska fortsatt vara ledord för all statlig verksamhet.

Regeringen aviserar därför att man går vidare med de olika förslagen som presenterats kring effektivisering, sammanslagning och omorganisation. I budgetpropositionen föreslås att ytterligare tre myndigheter avvecklas, bland annat ska Post- och telestyrelsen slås ihop med Myndigheten för digital förvaltning (Digg).

– Akavia anser att effektiviteten i den statliga förvaltningen är viktig men vi får inte glömma att kvalitet bör ha minst lika stort fokus. Det syns dock inte tydligt när det gäller den övergripande förvaltningspolitiken där högsta prioritering fortfarande är att strukturera om statsförvaltningen och minska antalet myndigheter. I den utmanande tid vi befinner oss i hade Akavia önskat en mer framåtsyftande blick på förvaltningspolitiken. En stabil och långsiktigt hållbar statlig förvaltning är ett av fundamenten för vår demokrati, säger Anna Nitzelius, sakkunnig förvaltningspolitik och EU-frågor.

Stor satsning på kunskap om EU

Ett starkt europeiskt samarbete har aldrig varit viktigare och EU är en del av den svenska rättsordningen. På EU-nivå fattas beslut med konsekvenser för vår vardag och vår framtid. Sverige behöver tillförsäkra en hög nivå av kunskap om EU inom svensk förvaltning men också för att få fler svenskar att söka sig till EU-insitutionerna för att bidra med sin kompetens och ett svenskt perspektiv.

Regeringen förslår att det tillförs 30 miljoner kronor till utvalda lärosäten för 2026, och med 60 miljoner kronor årligen från och med 2027. Syftet är att instifta masterprogram i offentlig förvaltning med bland annat EU-inriktning. Regeringen föreslår också att 2 miljoner kronor tillförs till Universitets- och högskolerådet (UHR), 1 miljon kronor i delfinansiering av de nya masterutbildningarna och 1 miljon kronor för att finansiera fler stipendier till universitetet College of Europe, en språngbräda till många EU-jobb.

– Det är mycket välkommet att regeringen föreslår en ordentlig ekonomisk satsning för att främja EU-utbildning. Ökad kunskap om EU är centralt för vårt samhälle på flera sätt. Akavia har dessutom i flera medlemsundersökningar noterat att kunskapen om EU behöver höjas och att medlemmar efterfrågar mer EU-kunskap i sina utbildningar, säger Anna Nitzelius, sakkunnig förvaltningspolitik och EU-frågor.

Kompetensförsörjning avgörande för ett starkt rättsväsende

Regeringens budgetproposition innehåller förstärkningar för rättsväsendet som till viss del till och med överstiger de anslag som bland annat Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Sveriges Domstolar och Åklagarmyndigheten har begärt, något som Akavia välkomnar.

Akavia har länge efterfrågat långsiktighet i det brottsbekämpande arbetet och menar att en fortsatt ökad ambition i det brottsbekämpande arbetet förutsätter en god kompetensförsörjning. Det är därför positivt att regeringen uppmärksammar detta behov. Exempelvis höjs Åklagarmyndighetens anslag med 100 miljoner kronor från och med 2027 för att möjliggöra fler medarbetare inom utredning, lagföring och återtagande av brottsvinster. Samtidigt konstaterar regeringen att domstolarnas situation fortsatt är ansträngd och att frågor om deras kompetensförsörjning är särskilt viktiga att bevaka.

– Ökade antalet brottmål och införandet av nya verktyg ställer höga krav på rättsväsendets samtliga myndigheter. Det förutsätter inte bara en god kompetensförsörjning utan också kontinuerliga utbildningsinsatser och kompetensutveckling. Skickliga medarbetare är en förutsättning för att möta den alltmer omfattande och komplexa brottsligheten på ett effektivt och rättssäkert sätt. Därför krävs satsningarna här och nu. Att skjuta dem på framtiden är inte ett alternativ, säger Jenny Wahlbäck, sakkunnig i rättsfrågor.