Kontroversiell åtgärd ska stoppa gruppröstning i höstens val

När du befinner dig i vallokalen på valdagen och röstar är det lätt att tro att röstningsförfarandet i politiska val är något som aldrig förändras. De gröna valbåsen vars tyg är blekt av tiden verkar vara från 50-talet. Valurnorna ser ut som om de introducerades på hattarna och mössornas era. Men faktum är att flera förändringar har skett inför de senaste valen.

Även om mycket i vårt valsystem inte har förändras – tur är väl det –  brukar mindre justeringar ske inför varje val. Så var i alla fall fallet de två senaste allmänna valen i Sverige. Inför valet 2018 tilläts partierna för första gången ha sina partisymboler tryckta på valsedlarna. Tanken var att det skulle minska risken för felröstning. Inför det senaste valet 2022 kunde stockholmarna förtidsrösta i särskilda modulhus som sattes upp på stadens torg. Konceptet, som hade lånats in från Norge, förbättrade tillgängligheten genom att möjliggöra röstning i miljöer där många ändå rör sig.

Valet 2026 kommer med ett antal valtekniska nyheter. Den förändring som flest lär märka av är att röstkorten kommer att skickas ut digitalt till alla som har en digital brevlåda. Detta kan ses som ett första steg mot en ökad digitalisering i genomförandet av val.

Nytt inför årets val är också en omtvistad åtgärd som ska förebygga så kallad gruppröstning. Som många vet ska väljare förbereda sina röster enskilt bakom ett valbås. En väljare per bås gäller. Det finns dock ett undantag från denna regel. Om en väljare, på grund av en funktionsnedsättning eller liknande, inte har möjlighet att förbereda sin egen röst kan ett så kallat biträde (ofta en anhörig eller en personlig assistent) hjälpa till med röstningsförfarandet. Risken är dock att en person uppmanas att rösta på ett parti den inte hade tänkt rösta på, vilket kan utgöra otillbörlig påverkan. Rätten att ta hjälp av ett biträde kan i teorin alltså möjliggöra för gruppröstning, eftersom valfunktionärer inte alltid kan –  eller ens bör –  avgöra vem som är i behov av assistans.

Regeringen och flera tunga remissinstanser menar att det inte finns tillräckligt med underlag för att hävda att gruppröstning förekommer, ändå har åtgärder emot fenomenet klubbats igenom.

Den nya åtgärden innebär att en röstmottagare numera ska övervaka när väljaren, tillsammans med sitt biträde, förbereder sin röst. Regeringen menar att röstmottagarens närvaro till exempel kan ”förhindra att biträdet utövar påtryckningar eller byter ut en valsedel”.

Den uppenbara risken med denna åtgärd, som också flera remissinstanser pekar på, är att det inskränker valhemligheten eftersom ytterligare en person närvarar. Dessutom finns risken för språkförbistringar och att väljare känner sig obekväma av att bli övervakade. Många väljare har också invandrat till Sverige från länder där övervakning inte förknippas med en garanti för att skydda deras valhemlighet, såsom Stockholms stad skriver i sitt remissvar.

Idag är valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning lägre än bland befolkningen i övrigt. Risken är att denna åtgärd bidrar till att minska valdeltagandet ytterligare. Därtill finns det en risk att antalet hotfulla situationer i vallokaler ökar när röstmottagare insisterar på att stå bredvid när valsedlarna stoppas i valkuverten.

I grunden handlar detta om en svår avvägning mellan att skydda valets integritet och att värna varje väljares rätt till en fri och hemlig röst. Det finns en överhängande risk att ambitionen att motverka otillbörlig påverkan genom gruppröstning istället leder till en ökat misstro gentemot valsystemet och i förlängningen ett minskat deltagande. Det återstå att se hur mycket åtgärden kommer att märkas i praktiken.