Arbetsgivares rätt att övervaka anställda regleras främst genom arbetsrätten – lagstiftning, kollektivavtal – samt dataskyddsförordningen (GDPR). Från april 2025 gäller nya regler i kamerabevakningslagen: arbetsgivare behöver inte längre ansöka om tillstånd hos IMY, men man måste dokumentera en intresseavvägning, det vill säga kamerabevakningsintresset ska vägas mot de anställdas intresse av att inte bli bevakad, och ha en förteckning över den bevakning som sker.
AI och känsloregistrering förbjuds
Ny AI-teknik kan analysera känslor och röstläge, exempelvis hos callcenterpersonal. Men enligt EU:s nya AI-förordning är den typen av övervakning förbjuden från februari 2025.
– Säkerhetsskäl kan vara ett berättigat intresse för digital övervakning, men ökad effektivitet är ett betydligt svagare skäl, säger Arne Vergee. Han är skeptisk till att arbetsgivare installerar så kallade "spionprogram" i arbetstelefoner eller datorer.
Facket har rätt att förhandla
Som fackligt förtroendevald har du rätt att förhandla enligt medbestämmandelagen (MBL) om arbetsgivaren planerar att införa övervakning. Det är en viktig möjlighet att påverka innan beslut fattas.
GDPR ställer krav på tydlighet och proportionalitet
Enligt Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) är digital övervakning ett komplext juridiskt område. Arbetsgivare måste kunna visa att insamlingen av personuppgifter är nödvändig, proportionerlig och att ändamålet inte kan uppnås på annat sätt
– Det är inte okej att samla in personuppgifter bara för att de kan vara "bra att ha", säger Linn Sandmark, enhetschef på IMY. Hon betonar att arbetsgivare har långtgående skyldigheter att informera anställda om övervakning, och att anställda har rätt till registerutdrag och att få uppgifter rättade eller raderade.
Svensk lag gäller – även vid utländska ägare
Svensk arbetsrätt och GDPR gäller för företag som är verksamma i Sverige, oavsett om ägarna är utländska. EU-domstolen sätter gränserna för hur personuppgifter får hanteras.