EU-domstolen upphäver delvis minimilönedirektivet
Lön I november kom EU-domstolens historiska dom i målet om minimilönedirektivet – en avgörande fråga om EU:s lagstiftningsmakt.Lästid: 2 minuter
Minimilöndirektivet antogs 2022 med syfte att förbättra arbets- och levnadsvillkor i EU. Danmark och Sverige har hävdat att EU överskridit sin kompetens, eftersom EU-fördraget uttryckligen undantar löneförhållanden och föreningsrätt från EU:s lagstiftningsområde. Dessa frågor ska regleras nationellt – i Sverige genom kollektivavtal.
EU-domstolen ger delvis Danmark och Sverige rätt. Domstolen slår fast att EU har gått för långt genom att detaljreglera hur medlemsstater med lagstadgade minimilöner ska fastställa och uppdatera lönerna. Dessa bestämmelser upphävs. I övriga delar, exempelvis regler om att främja kollektivavtal och föreningsrätt, har EU hållit sig inom sitt mandat.
Direktivet består alltså till stora delar, men med en markering av gränsen för EU:s befogenheter. Domen klargör kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna och bekräftar att lönebildning i grunden är en nationell fråga. För den svenska modellen – där löner sätts genom förhandlingar mellan parterna – är detta en principiellt viktig fråga.
Artiklarna som upphävs gäller bara medlemsländer som har lagstiftad minimilön. Det påverkar alltså inte svenska förhållanden, så länge som Sverige upprätthåller en tillräckligt hög kollektivavtalstäckningsgrad (80 procent).