Det förra valet döptes till Energivalet av valforskarna på Göteborgs universitet eftersom de höga el- och bränslepriserna låg högt upp på dagordningen. Sedan dess har energifrågorna tappat i betydelse hos hela väljarkåren; mycket på grund av att frågan har hanterats politiskt samt att elpriset har minskat.
Att ekonomi och utrikespolitik har seglat upp på dagordningen bland akademiker kan vara en reaktion på förändrade samhällsförhållanden, där ekonomisk oro och globala spänningar blivit mer påtagliga. Den ökade arbetslösheten i samhället, även bland akademiker, har aktualiserat arbetslöshetsfrågan.
Segmentering inom akademikerkåren
Det är tydligt att ålder och bransch påverkar vilka frågor som anses viktigast. Yngre akademiker prioriterar jämställdhet och utrikespolitik, medan äldre lägger större vikt vid försvar och energipolitik. Inom offentlig sektor är skola och utbildning högt prioriterat, medan ekonomi dominerar i privat sektor. Denna segmentering visar på en mångfacetterad akademikerkår där olika bakgrunder, erfarenheter och arbetsvillkor formar politiska preferenser.
Samhällskonsekvenser av akademikernas prioriteringar
Akademikers politiska prioriteringar kommer att ha en stor påverkan på valutgången.
Enligt valforskningsprogrammet på Göteborgs universitet var det under åren 2006-2018 vanligare att personer med högre utbildning bytte block under den sista veckan innan valet. Det finns också indikationer som visar på att LO-väljare är säkrare på vad de hade röstat på om det var val idag jämfört med SACO-väljare.
Många akademiker placerar sig nära den politiska mitten, ibland med en fot i respektive regeringsalternativ, och utgör därför en strategiskt viktigt för partierna att nå ut till. Två nyckelfaktorer för att övertyga akademikerna är att bedriva politik som baseras på kunskap och fakta, samt att i högre utsträckning adressera de långsiktiga samhällsutmaningarna, bland annat klimatförändringarna.
Om politiker vill förvissa sig om att akademiker kommer rösta på dem, är lösningen att driva en kunskapsbaserad politik som inte kompromissar med rättsstatens principer. Särskilt de partier som adresserar miljö och klimatfrågan i valrörelsen har chansen att vinna akademikernas förtroende vid valurnan i september.
*Frågan besvarades av 3 696 personer inför valet 2026 och 3 594 personer inför valet 2022. Resultaten är viktade för att representera Akavias medlemsgrupp.