Oppositionens skuggbudgetar ger fingervisning om kompromisser som kan vänta

Budgetmotionerna för de fyra oppositionspartierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet ger en fingervisning om hur förhandlingarna skulle kunna se ut vid ett möjligt samarbete efter nästa val. De ger även en bra överblick över vad partier egentligen prioriterar eller väljer bort.

 Samma kritik men olika politik

Gemensamt  för de fyra partierna är kritiken mot regeringens bristande klimatambitioner, den höga arbetslösheten och urholkade välfärden. Samtliga partier vill höja de generella statsbidragen till kommuner och regioner för att bromsa nedskärningar i vård, skola och omsorg. Alla vill också se ökade utbildningssatsningar.

Men likheterna stannar vid rubriknivån och partierna är oeniga om hur problemen bäst ska lösas. För Socialdemokraterna och Vänsterpartiet handlar klimatpolitiken om statliga investeringar, medan Centerpartiet och Miljöpartiet vill använda mer marknadsbaserade verktyg som gröna obligationer och skatteväxling. I välfärdsfrågorna är motsättningarna ännu tydligare då S, V och MP vill begränsa vinster i välfärden, medan C värnar privata utförare.

Skuggbudgetarna varierar även tydligt i omfattning. Socialdemokraterna sparar marginellt mer än regeringen, medan Vänsterpartiet finansierar en påtagligt större budget med skattehöjningar. Miljöpartiets budget bygger istället på ett eget konstruerat finanspolitiskt ramverk med en löpande budget och en lånefinansierad investeringsbudget. Partiet vill låna ytterligare 70 miljarder kronor, utöver de 80 miljarder som regeringen har föreslagit. Det gör att Miljöpartiets budget är svår att jämföra med övriga budgetar.

Samtidigt gäller det att ha perspektiv. Även om det låter som att oppositionspartierna är helt emot den budget som presenterats av regeringen är det  bara en bråkdel av den totala statsbudgeten som skiljer sig mellan regeringens och alla andra partiers förslag till budgetar.

Utbildning och arbetsmarknad 

På politikområdena utbildning och arbetsmarknad finns en del likheter mellan S, V och MP medan C mer tydligt skiljer ut sig. Socialdemokraterna vill slopa karensavdraget, höja tak och ta bort nedtrappning för a-kassan samt ge högre anslag till Arbetsförmedlingen. För studenter utlovas fler platser i högskolan, medel till studentinflytande och traineeplatser i staten för nyexaminerade.

Vänsterpartiet vill höja ersättningsnivåerna i a-kassan och sjukförsäkringen, slopa karensavdraget och ger mer anslag till Arbetsförmedlingen. Angående högre utbildning vill partiet höja prislappen med 1000 kronor per student utöver regeringens ökning.

Miljöpartiet föreslår en mindre brant nedtrappning av a-kassan och vill slå ihop sjuk-och a-kassan, öka Arbetsförmedlingens anslag och införa ett kompetenslyft för grön omställning. Partiet vill satsa på höjda anslag till utbildning för högskolor och universitet och höjt studiemedel.

Centerpartiets arbetsmarknadspolitik består i huvudsak av lägre arbetsgivaravgifter till vissa grupper och skattelättnader för små företag, med utgångspunkten att det ska leda till fler jobb. Centerpartiet vill till skillnad från övriga se mindre resurser till Arbetsförmedlingen och snabbare nedtrappning av ersättningen i a-kassan. För studenter vill partiet se fler platser i YH, fler distansutbildningar på universitet och högskola, möjlighet till deltidssjukskrivning för studenter och avskaffat fribelopp för lånedelen av studiemedlet.

Finansiering och skattepolitik

Finansieringen och skattepolitiken utgör inte helt oväntat  de största stötestenarna. Vänsterpartiet föreslår återinförd värnskatt, höjd kapitalskatt, bankskatt och avvisande av regeringens jobbskatteavdrag. Miljöpartiet avvisar bland annat det senaste jobbskatteavdraget och sänkta arbetsgivaravgifter för unga, men finansierar framförallt sina förslag med stora lån som inte rimmar med nuvarande finanspolitiska ramverk.

Centerpartiet vill sänka marginalskatterna och arbetsgivaravgifterna. Deras finansiering sker istället genom en rad besparingar på exempelvis i a-kassan, föräldraförsäkringen, Arbetsförmedlingen, trängselskatt och med högre produktivitetsavdrag för myndigheter.  

Socialdemokraterna finansierar sina reformer bland annat med högre marginalskatt från månadsinkomst på 66 000 kronor (avtrappat jobbskatteavdrag), tillfälliga skatter på bankvinster, skattesänkningar för sparande i ISK och lägre bidrag till friskolor och fristående förskolor.

Svåra kompromisser skulle krävas

Oppositionens skuggbudgetar visar en vilja till förändring men också brist på en gemensam ekonomisk kompass. Möjliga samarbetsytor finns, men konflikterna kring finansiering och styrning riskerar att dominera och ger en försmak av de förhandlingar som kan komma efter valet 2026.