Otydliga lagförslag gällande tjänstemännens ansvar riskerar att skrämma bort kompetens från offentlig sektor.
– Det behövs snarare utbildningsåtgärder för att ge medarbetare rätt kunskap och verktyg. Tydlighet och ett gott ledarskap är också viktiga faktorer. Vi har redan ett helt system på plats för att omhänderta felaktigheter i tjänsteutövande. Mer omfattande straffrättslig lagstiftning kan minska effektiviteten och modet att rapportera oegentligheter, säger Anna Nitzelius, sakkunnig inom rättspolitik på Akavia.
Akavia står helt bakom ambitionen att motverka korruption i Sverige. Men förbundet konstaterar att de föreslagna åtgärderna i SOU 2025:87 Korruption och tjänstefel ger upphov till vissa problem. Flera av skärpningarna kan leda till ökad osäkerhet snarare än tydlighet. Det kan i sin tur leda till att kvalificerade medarbetare väljer bort offentlig sektor.
Mer straff löser inte problemet
I sitt remissvar pekar Akavia på att ett effektivt antikorruptionsarbete inte kan bygga enbart på hårdare straff. I stället behövs utbildning, stöd och en kultur där det är enkelt att rapportera oegentligheter.
– Det behövs en rad åtgärder för att ge medarbetare rätt kunskap och rätt verktyg. Det förebyggande arbetet är viktigare än någonsin, säger Anna Nitzelius, sakkunnig inomförvaltningspolitik på Akavia.
Redan i en rapport från 2023 uppgav medlemmar att de får för lite utbildning på sina respektive arbetsplatser, de får för få etiska övningar och för lite stöd för att hantera korruptionsdilemman.
– Medarbetare måste få rätt verktyg för att upptäcka, rapportera och förhindra korruption, säger hon.
Fortsatt dialog i form av fokussamtal, panelsvar och direkta kontakter med medlemmar visar också att många är kritiska till förslagen om ett skärpt tjänstemannaansvar.
– Det är tydligt att motståndet är stort. Akavias förvaltningspolitiska program, som är förankrat bland medlemmarna, visar också vår tydliga hållning i frågan, säger Anna Nitzelius.
Akavia är positiv till att tjänstefel även fortsättningsvis kopplas till myndighetsutövning och att mindre fall ska undantas. Däremot motsätter sig förbundet hårdare straff och snävare undantag och varnar för att det kan öka antalet åtal för små misstag och begränsa domstolars bedömningar.
Skarp kritik mot ny brottsrubricering
Det förslag som väcker störst oro är den nya brottsrubriceringen missbruk av offentlig ställning. Formuleringen “den som utövar offentlig tjänst eller offentligt uppdrag” beskrivs som så vag att den kan leda till både rättsosäkerhet och risk för dubbelbestraffning.
– Problemet är att ingen riktigt förstår vad bestämmelsen ska omfatta. Den är otydlig både i vad som ingår och i vem som kan hållas ansvarig, särskilt i till exempel offentlig upphandling där många aktörer samverkar genom flera led, säger Anna Nitzelius.
Kan förvärra kompetensförsörjningen
Det finns idag redan flera sätt att hålla tjänstemän ansvariga om de begår fel, till exempel genom arbetsrättsliga åtgärder, disciplinpåföljder eller åtal för tjänstefel.
– Förslagen skärper dessutom flera av dessa regler. Senast frågan utreddes, 2022, landade man i att tjänsteansvaret inte bör skärpas.
– Däremot är det naturligtvis bra med en översyn. Förslagen av de redan gällande brotten som omfattar olika typer av oegentligheter är bra. Lagstiftning av det här slaget behöver löpande uppdateras för att möta nya utmaningar.
