Bland annat beskrivs den process som kallas kreativ förstörelse, där nya, bättre produkter ersätter äldre förlegade vilket leder till att vissa företag och jobb försvinner medan andra växer fram. Denna eviga förbättringsprocess skapar ökat värde som kommer hela samhället till del. Men den skapar både vinnare och förlorare.
Få saknar i dag stinsar och manuella växeltelefonister, desto fler arbetar som UX-designers eller hållbarhetschefer. Det viktiga är därför inte att skydda varje enskild arbetsuppgift, utan att ge människor kompetens och möjlighet att ta de nya roller som växer fram.
Därför krävs inte bara forskning och innovation, utan också öppenhet för förändring i samhället och samhälleliga strukturer som gör förändring möjlig och politiskt accepterad. Det är inte minst angeläget i en tid då förenkling och populism vinner framgångar runt om i världen.
Till skillnad från många andra länder har Sverige en arbetsmarknadsmodell som är byggd för att hantera förändring, med institutioner som tar hand om de intressekonflikter som uppkommer när företag och jobb försvinner och nya skapas. Det finns en bred samsyn bland arbetsmarknadens parter om vikten av en dynamisk arbetsmarknad och att skydda arbetstagaren, men inte jobbet.
Tryggheten för individen behöver både staten och parterna stå för genom ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, omställningsstöd och möjlighet till vidareutbildning. Det fungerar förstås inte perfekt, men betyder att teknikskiften blir mindre smärtsamma och bidrar sannolikt till den höga acceptansen för ny teknik.
En viktig grund är att kompetensen flyttar från företag som inte hänger med till dem som växer fram. Akavias medlemmar befinner sig mitt i denna omvandling. Jurister, ekonomer, personalvetare, systemvetare och kommunikatörer arbetar i roller där AI snabbt förändrar förutsättningarna. Gemensamt för medlemmarna är drivkraften till utveckling, att utveckla samhället, sin arbetsplats och sig själva.
Var tredje tror att deras arbetsuppgifter kommer att förändras och fyra av fem vill lära sig mer om AI, men endast en tredjedel har fått utbildning av sin arbetsgivare. Samtidigt uppger var femte att de kan tänka sig att byta arbetsplats om arbetsgivaren ligger efter i AI-mognad. Det är en tydlig signal till arbetsgivare att dra nytta av den nya tekniken och att ge sina anställda kompetensutveckling.
För att nya jobb ska kunna växa fram ur askan av de gamla krävs att de inte hindras av gamla strukturer. Som part på arbetsmarknaden har Akavia ett ansvar att följa utvecklingen och modernisera modellen för att både värna arbetsvillkor och möjliggöra framväxande jobb. Men även regeringen har ett ansvar för att skapa en spelplan som främjar framväxten av nya jobb, inte minst genom att värna acceptansen för förändring genom socialförsäkringssystemen.
Under två århundraden har tekniska språng lyft miljarder människor ur fattigdom och gett oss en historiskt unik ökning av levnadsstandarden. När AI kan komma att rita om arbetsmarknaden är min önskan för 2026 att vi möter förändringarna med en kombination av öppenhet för förändring och trygghet.