“Saknas tjänstepension behöver du spara minst fem procent av din lön”

Pensionsmyndigheten undersöker årligen svenskarnas kunskaper kring pension. I årets undersökning svarade bara 17 procent att de känner till att tjänstepensionen är en av de viktigaste delarna.

En arbetsgivare som inte har kollektivavtal behöver inte erbjuda någon tjänstepension överhuvudtaget, men de allra flesta brukar ha det i någon form. 

Däremot finns det inga regler för hur en tjänstepension ska se ut om man inte omfattas av kollektivavtal. Det gör att villkoren skiljer sig åt mellan olika arbetsgivare. Till exempel är ett vanligt argument från icke anslutna arbetsgivare att de har villkor som är lika bra, eller bättre, än tjänstepensionsavtalet som ingår i kollektivavtalen. Men det, menar Olle Kvarby, är en sanning med modifikation: 

– Ofta säger arbetsgivare som inte har kollektivavtal att deras tjänstepension är likadan som ITP, som är den största tjänstepensionen bland tjänstemän. Det kanske är så att premierna som arbetsgivaren betalar är lika stora men tittar man närmare på villkoren är det ofta flera saker som skiljer de båda tjänstepensionerna åt.  

Olle Kvarby förklarar att även om pengarna som avsätts är lika stora för en arbetsgivare med kollektivavtal och en utan, så kan exempelvis avgifterna göra många tusenlappar i slutänden.  

– Det villkoret som får störst påverkan på pensionen av de villkor som skiljer mellan arbetsgivare med och utan kollektivavtal är avgifterna på sparkapitalet. I de kollektivavtalade tjänstepensionsplanerna är det väldigt låga avgifter. I planerna som finns på den konkurrensutsatta marknaden, som arbetsgivare utan kollektivavtal använder sig av, är avgifterna signifikant högre. 

– Det kommer att äta upp mer av kapitalet under spartiden.

Den som jobbar på en icke ansluten arbetsplats med rörlig lön, behöver också se upp lite extra. När det kommer till den privat avtalade tjänstepensionen är det vanligt att det bara är den fasta månadslönen som avsättningen till tjänstepension grundas på. 

– I ITP och övriga kollektivavtalade tjänstepensioner är också rörlig lön, som bonus, pensionsgrundande. Sen kan det i tjänstepensionspaketet finnas exempelvis sjukförsäkring om man skulle bli sjuk längre än 90 dagar. I vissa tjänstepensioner utanför kollektivavtal får medarbetaren betala premier för försäkringen själv, pengarna dras från den ordinarie premien. I kollektivavtalade lösningar är det alltid arbetsgivaren som betalar motsvarande försäkring. 

Om jag söker jobb, hur tar jag reda på om arbetsgivaren har kollektivavtalad tjänstepension? 

–  Du får fråga arbetsgivaren. Oftast har man störst möjlighet att påverka anställningens villkor innan man skriver på för en ny anställning. Det kan nog vara svårare att påverka arbetsgivaren när man redan är anställd. Tjänstepensionen är en av flera förmåner som man förstås kan förhandla om, om inte arbetsgivaren har någon tjänstepension alls. 

Hur mycket behöver jag spara till tjänstepension, om min arbetsgivare inte har kollektivavtal? 

– Det vanligaste är att man sparar i ett ISK-konto eller i en kapitalförsäkring. Du bör spara åtminstone 5-6 procent av din bruttolön. 

I offentlig sektor omfattas alla anställda av kollektivavtal så där är täckningsgraden 100 procent.

Har du inte tjänstepension? Tänk på det här:

• Du bör spara åtminstone 5-6 procent av din bruttolön. 

• En av fyra privatanställda tjänstemän saknar kollektivavtalad tjänstepension.  

• Tjänar du 55 700 kronor i månaden, som är medianlönen för Akavias medlemmar, behöver du spara minst 2 785 kronor i månaden för att komma upp i ungefär samma summa som om du hade haft tjänstepension. 

• Det är inte ditt privata pensionssparande som är avgörande för din framtida pension.