Så hanterar du ovissheten vid varsel

Nej. Sambandet mellan varsel och uppsägning är mer komplext än många tror. Arbetsgivare varslar ofta fler än vad som i slutänden behöver sägas upp eftersom det kan vara svårt att förutsäga exakt vilka individer som kommer att drabbas.

Samtidigt väljer många medarbetare att lämna självmant när framtiden känns osäker, vilket i praktiken minskar behovet av faktiska uppsägningar. Det kan förekomma individuella överenskommelser.

Trots detta upplevs varsel ofta som ett personligt hot. Psykologiskt tolkar hjärnan osäkerhet som fara – även när sannolikheten för uppsägning i praktiken är låg.

Här kan du läsa om vad som gäller vid uppsägning och varsel.

När man blir varslad sätts ofta starka känslor i gång. Oro, ångest och sömnsvårigheter är vanliga reaktioner, särskilt i tider av lågkonjunktur eller större omställningar. För många är det inte en eventuell uppsägning som är svårast – utan ovissheten innan något är avgjort.

– Det är viktigt att förstå att en uppsägning sällan handlar om individen. I dagens arbetsliv sker omorganisationer och neddragningar om och om igen, och det är en del av ett större mönster. Det är organisationen som förändras – inte du som person som har gjort något fel. Att bära den insikten med sig gör ofta situationen lättare att hantera när den väl uppstår, säger Martina Nilsson som är förhandlare på Akavia.

• Ovisshet är ofta mer stressande än tydliga besked.
• Varsel handlar om organisationens behov – inte ditt värde.
• Ekonomisk oro är normal även med skyddsnät.
• Socialt stöd minskar psykisk belastning.
• Transparens från arbetsgivaren dämpar stress.
• Identitet och arbete är ofta tätt sammanlänkade.
• Varsel är en övergång till något annat – inte ett slut.

Ja. Ett varsel är en förvarning, inte ett beslut, men kroppen och hjärnan reagerar ofta som om hotet redan är verkligt. Ovisshet triggar stressystemet, även när sannolikheten för uppsägning är låg. Därför påverkas både den psykiska och ekonomiska tryggheten – också hos dem som till slut får stanna kvar.

Varför påverkar varsel självkänslan så mycket?

– För många är arbetet mer än försörjning. Det är sammanhang, tillhörighet och en viktig del av identiteten. När den grunden skakar kan varsel väcka skam, självtvivel och känslan av att inte längre vara behövd, säger Martina Nilsson.

– Många fortsätter fungera utåt – går på möten och levererar som vanligt – samtidigt som den inre belastningen ökar. Inte sällan är den psykiska pressen som störst innan något är avgjort, när alla utfall fortfarande är möjliga.

Varsel är sällan en snabb process. Ofta följer en tid av väntan och förhandlingar. Den som är varslad befinner sig i ett mellanläge: man är kvar på jobbet och förväntas prestera som vanligt, samtidigt som framtiden känns osäker.

– Det är fullt mänskligt att reagera starkt. Oro är en av våra lägsta känslofrekvenser och den påverkar hela arbetsplatsen. Därför behöver man vara snäll mot sig själv. En uppsägning är inte ett kvitto på att du gjort något fel. Det är en situation du hamnat i för att organisationen förändras – och det kommer att lösa sig även om det inte känns så i stunden, säger Martina Nilsson.

När inget är avgjort kan tankarna röra sig fritt mellan hopp och katastroftankar. Just denna ovisshet är ofta mer psykiskt belastande än ett tydligt ja eller nej.

– Det är alltid bättre att arbetsgivaren informerar en gång för mycket än en gång för lite. Annars fylls tystnaden av rykten och oro, och det slår hårdare mot verksamheten än man tror. Genom att vara transparent från början minskar man stressen och ger medarbetarna möjlighet att förstå vad som faktiskt händer, säger Martina Nilsson.

Inför uppsägningar på grund av arbetsbrist måste arbetsgivaren förhandla med facket. Det innebär att processen inte sker godtyckligt, utan under insyn och struktur.

– Som medlem har du alltid rätt till en ordentlig process. Arbetsgivaren kan inte genomföra uppsägningar hur som helst. Den extra tid som förhandlingarna innebär ger både inflytande och trygghet, säger Martina Nilsson.

Många känner inte heller till att det ofta finns en lokal facklig representant nära verksamheten, vilket kan vara avgörande i en varselsituation.

Varsel är sällan slutpunkten, men nästan alltid en övergång. För vissa leder den till uppsägning, för andra till nya jobb eller oväntade riktningar i yrkeslivet.

– Omställningsorganisationerna är ett enormt stöd och många känner inte till hur mycket hjälp som faktiskt finns. Du kan få karriärcoachning, CV-stöd, utbildningsmöjligheter och i vissa fall ekonomiska bidrag. Och det gäller inte bara när du blir uppsagd – du kan kontakta dem även när du står och funderar över nästa steg i yrkeslivet, säger Martina Nilsson.

Att förstå processen och vilka skydd som finns ger en grundläggande trygghet.
Att samtidigt ta hand om sitt mående – och tillåta oro utan att låta den ta över – är minst lika viktigt.