Öka känslan av meningsfullhet på jobbet med quiet thriving

Det där med ”quiet” handlar i det här fallet dels om att det är frågan om mindre förskjutningar, dels om att engagemanget inte syftar till att visa upp sig och kunna ta nya karriärkliv.

– Man gör det inte för att vara i centrum, utan för sin egen skull.

Katarina Moberg tror att en av anledningarna till att den här trenden har vuxit sig starkare är att stora delar av arbetsmarknaden har blivit mer trögrörlig.

– Det är många som märker av att det är svårare att byta jobb, eller åtminstone att möjligheterna har minskat. Då är det naturligt att ’sitta still i båten’ och fundera på hur man gör det bästa av sitt nuvarande jobb.

Dessutom har trenden möjliggjorts av ett starkare fokus på självledarskap, speciellt för alla som växlar mellan att arbeta hemifrån och på kontoret.

– Det är ett lite annorlunda arbetsliv. Det går att styra och påverka mer, och man kan anpassa sitt engagemang på ett sätt som passar ens egen personlighet och arbetsmetoder.

Ökat engagemang och större glädje på jobbet är i sig väldigt eftersträvansvärt, dessutom kan det i förlängningen få positiva effekter.

En aspekt av ”quiet thriving” är att i mindre utsträckning jämföra sig med andra och i stället fokusera på sina egna mål, vilket klart minskar risken för stresspåslag.

Den som redan är utmattad eller känner sig stressad kan spontant känna att det kan vara bra att sänka insatserna och vara mer passiv på jobbet. Men det har negativa effekter på lång sikt för både karriären och det personliga välbefinnandet.

– Genom att i stället ta de små stegen mot en bättre arbetsupplevelse kan man på egen hand i viss mån förebygga utbrändhet.

Katarina Moberg understryker att det handlar om att göra mindre förändringar, eftersom det inte på något sätt får kännas som ett påtvingat engagemang.

– En tydlig åtgärd är att se till att äga sin egen utveckling. Även om det övergripande kompetensbehovet styrs av företagets verksamhet och mål, så bör den främsta vägvisaren inom utvecklingen vara vart man själv vill. Förhoppningsvis, och med stor sannolikhet, kan det stämma överens med arbetsgivarens önskemål.

Att göra en förskjutning i lagom takt kan dessutom vara jämförelsevis enkelt, menar Katarina Moberg.

– Det kan handla om att få medverka i att driva ett kommande projekt eller att följa en kollegas arbete under en dag.

Det finns alltså uppenbara vinster som hägrar för medarbetaren som satsar på ”quiet thriving”. Men arbetsgivaren går heller inte lottlös.

– Effekterna är rätt givna: Medarbetare som känner sig motiverade och engagerade i sitt arbete kommer att vara mer produktiva. Och när de trivs så bidrar de dessutom till en mer positiv arbetsmiljö.

Att som arbetsgivare uppmuntra till ”quiet thriving” kan dock kräva lite eftertanke, eftersom det bygger på att det bottnar i medarbetarens egna, genuina ambitioner och mål.

– Det går inte heller att peka på att det är enskild sak som gör skillnad. Men i grund och botten handlar det om att coacha och skapa förutsättningar.

Det gäller antagligen att ta ett steg mot ökad autonomi för medarbetaren, och sedan skapa en arbetsmiljö som präglas av tillit. Prestationer ska erkännas och uppmuntras, men medarbetarna ska ändå känna sig trygga med att ta risker och att göra misstag.

– Det här är inte några direkt nya grepp, men det är sällan de genomförs på ett medvetet sätt. De flesta människor har mer potential än vad de ger uttryck för i sina arbetsroller. Om de kan ta tillvara sina styrkor på ett bättre sätt kommer både trivsel och produktivitet helt naturligt.

Detta är ”quiet thriving”

När medarbetare aktivt gör förändringar i sitt arbetsliv för att öka engagemang och trivsel. Det kan handla om att sätta nya mål, anta utmanande uppgifter eller skapa bättre balans mellan jobb och privatliv, allt för att främja engagemang och arbetsglädje.

Det blir som en slags kontrast till ”quiet quitting”, där medarbetaren enbart gör det nödvändigaste.

”Quiet thriving” fokuserar i stället på att återupptäcka meningen med arbetet och hitta personliga sätt att lyckas och trivas i sin roll, utan att för den skull behöva vara i rampljuset. Det handlar om att bidra produktivt och engagerat, på sina egna villkor.