Gå till Innehållet
Två personer diskuterar jobb bli mentor

Därför behöver fler seniora ledare bli mentorer

Många akademiker vill ha en mentor – men färre ledare tar steget att bli en. För Michael Jarl är mentorskap ett sätt att föra vidare erfarenhet, reflektera över sitt eget ledarskap och bidra till nästa generation chefer.

Att vara mentor är inte ett sidouppdrag. Det är en förlängning av ledarskapet.
För Michael Jarl, officer och ekonom med lång erfarenhet från både näringsliv och offentlig sektor, är mentorskapet i Akavias mentorprogram ett sätt att föra vidare erfarenhet – men också att fortsätta utvecklas själv.

– Ett mentorskap är ett tillfälle att dela med mig av mina erfarenheter som chef i olika branscher och i såväl näringsliv som offentlig sektor, säger han.

Akavia har i dag många adepter som vill ha en mentor. Men färre seniora ledare tar klivet fram för att utvecklas i uppdraget. Frågan är: varför?

Att dela erfarenhet är en del av ledarskapet

Michael Jarl beskriver mentorskapet som en ytterligare dimension av ledarskapet.

– Detta är en ytterligare dimension av ledarskapet, som kompletterar de egna, operativa erfarenheterna.

Ibland känner han direkt igen sig i adeptens utmaning. I andra fall är det något nytt.

– I den sistnämnda situationen kan man till exempel coacha adepten att själv hitta olika handlingsalternativ eller resonera sig fram till ansatser att testa.

Att vara mentor handlar alltså inte om att leverera facit. Det handlar om att bidra med perspektiv, reflektion och analys – sådant som byggs upp över tid.

– Att samtalen är konfidentiella, det som diskuteras stannar mellan adept och mentor, är avgörande för att få en öppen och framgångsrik dialog.

Att vara mentor via Akavia

  1. Vad innebär det att vara mentor i Akavia?

    Du delar din ledarerfarenhet under ett strukturerat halvårsupplägg med cirka fem träffar.

  2. Hur mycket tid kräver det?

    Cirka 20 timmar per halvår.

  3. Vem passar som mentor?

    Erfarna ledare och andra med bred erfarenhet från olika verksamheter.

  4. Vad får man själv ut av det?

    Nya perspektiv, utveckling och reflektion kring det egna ledarskapet.

Gör erfarenhet verkligen skillnad?

Ja, menar Michael Jarl.

– Som mentor blir jag glad när en adept själv berättar att våra diskussioner, och kanske ett angreppssätt jag resonerat kring, visar sig ge effekt.

Det är där värdet uppstår. När erfarenhet omsätts i handling.

Mycket av vår professionella utveckling bygger på innovation. Men den bygger också på erfarenhet, menar han.

– Låt någon försöka bevisa att erfarenhet och upparbetad reflektion kring hur en strategi planerades, genomfördes och sedan bedömdes, inte skulle bidra till överföring av viktig kunskap från en ledare till en annan.

Är mentorskap ett professionellt ansvar?

Michael Jarl tvekar inte innan han svarar:

– Antingen drivs man som ledare av en naturlig vilja att dela med sig och stötta andra. Eller så gör man det inte.

För honom är mentorskap en del av det professionella uppdraget. Ett sätt att bidra till utveckling, dialog och tillväxt – bortom den egna organisationen.

Det handlar inte om att få sitt ego tillfredsställt. Snarare handlar det om positiv form av egoism där de erfarenheter han bidrar med skapar en framåtrörelse hos en annan människa eller i en organisation, där han kan betrakta utvecklingen och samtidigt själv få vara en del av den.

– Jag försöker hitta en inspirerande och lärande del i de affärs- och ledarutmaningar jag får ta del av. När jag resonerar med en adept får jag ofta själv en idé kring mina egna utmaningar.

Mentorskapet blir med andra ord en slags spegel.

Offentlig och privat sektor – olika spelplaner, samma ledarskap

Med erfarenhet från både offentlig sektor och näringsliv ser Michael Jarl tydliga likheter – men också skillnader:

– Mycket är lika ur ett ledarskapsperspektiv. Men spelplanen och formerna för att skapa värde är olika.

Att ha arbetat i båda sfärerna ger en bredare analysförmåga. Det gör det lättare att se styrkor, svagheter, hot och möjligheter – oavsett var adepten befinner sig, menar han.

Här ligger en viktig poäng för dig som är senior ledare: Du behöver inte vara specialist inom adeptens bransch. En generalist med bred ledarerfarenhet kan ofta bidra mer än en smal expert.

När jag resonerar med en adept får jag ofta själv en idé kring mina egna utmaningar.

Hur mycket tid kräver det att vara mentor?

En vanlig invändning är tidsbrist. Michael Jarl är tydlig:

– Att ta ett mentoruppdrag utan att lägga ned tid på det är nog inte bra. Men med lite avsatt tid brukar det gå att lösa.

I praktiken handlar det om cirka 20 timmar per halvår – fördelat på fem träffar och viss förberedelse. Det är en hanterbar investering. För både mentor och adept.

Här hittar du mer information om att bli mentor genom Akavia.

Hur strukturerat är Akavias mentorprogram?

Akavia ger tydliga rekommendationer för upplägg och faser. Michael Jarl beskriver sin struktur så här:

  1. Introduktion och presentation
  2. Identifiering av en ledarskaps- eller affärsutmaning
  3. Fördjupad dialog och analys
  4. Resultat- och målfokusering
  5. Avslut och vidare arbete

Mentorn är bollplanket medan adepten har ett tydligt ansvar för sin egen utveckling.

När är det rätt tid att bli mentor?

– När du har skaffat dig chefs- och ledarerfarenhet på flera nivåer och gärna från olika sorters verksamhet. Med andra ord: när du har samlat på dig erfarenhet som kan göra skillnad för någon annan.

Fler seniora ledare behövs då många adepter väntar på en mentor, och just där kan du som anmäler dig som mentor till Akavias mentorprogram göra en skillnad.

Därför ska du bli mentor

Att vara mentor i Akavias mentorprogram innebär:

  • Att föra vidare erfarenhet från komplexa ledarsituationer
  • Att bidra till starkare ledarskap i samhället
  • Att själv utvecklas genom nya perspektiv
  • Att investera cirka 20 timmar per halvår
  • Att bli en del av ett strukturerat och professionellt program

Frågan är kanske inte om du har tid. Frågan är vad som händer med erfarenhet om den inte förs vidare.