Karriärvalen som lönar sig 2030

Val av bransch spelar roll för både löneutveckling och långsiktig stabilitet. Akavias lönestatistik visar att branscher som bank och finans, hälso- och sjukvård, bemanning samt statliga affärsverk haft särskilt god löneutveckling de senaste åren.

– Sedan 2021 har vi sett en stark löneutveckling i branscherna bemanning, hälso- och sjukvård samt bank och finans, där lönerna vuxit med omkring 5 procent per år. Det kan jämföras med cirka 3,5 procent för hela Akavias medlemsgrupp, och runt 4 procent i privat sektor. Medianlönen 2030 förväntas växa med 30 till 40 procent i dessa branscher, säger Nicolas Kipfer, statistiker på Akavia.

Inom bemanning innebär det en prognostiserad medianlön på omkring 75 000 kronor år 2030, och inom finans runt 94 000 kronor, jämfört med cirka 67 400 kronor för den genomsnittliga Akaviamedlemmen.

De branscher som haft stark löneutveckling påverkas ofta av stora samhällsförändringar – som digitalisering, demografiska skiften, ökade regleringskrav och effektivisering. Det skapar ett långsiktigt behov av akademisk kompetens inom analys, styrning, verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning.

Men hur påverkar ny teknik och automatisering löneutvecklingen för akademiker?

AI och automatisering förändrar arbetsinnehållet i många roller, men effekterna på lönerna är ännu svåra att fastställa.

– Teoretiskt kan automatisering ta bort enklare arbetsuppgifter, vilket kan leda till mer specialiserade roller. Det kan i sin tur driva högre löner för dem som följer med i utvecklingen. Samtidigt finns inga garantier för att ett ökat löneutrymme faktiskt tillfaller de anställda, säger Caroline Lindeberg, förhandlare och lönespecialist på Akavia.

Hon pekar också på att vissa roller kan hamna i direkt konkurrens med teknik:
– Om arbetsuppgifter kan utföras lika bra av en dator som av en människa, och till lägre kostnad, kan det pressa vissa yrkesroller. Forskning pekar på att detta i förlängningen kan väcka frågor om hur arbete utfört av människor och produktion utförd av maskiner ska beskattas.

Trots osäkerheten kring teknikens effekter visar Akavias statistik att vissa roller både blivit vanligare och haft en löneutveckling över genomsnittet – och väntas fortsätta vara efterfrågade fram till 2030:

• Analytiker – roller som utvecklats från traditionell statistik till verksamhetsnära analys och beslutsstöd.

• Controller – särskilt strategiska och verksamhetsnära controllerroller där ekonomi kombineras med styrning och utveckling.

• Projektledare – befattningar som vuxit kraftigt i takt med ökade krav på förändrings- och utvecklingsarbete.

• Specialister – roller med fördjupad kompetens inom exempelvis data, HR, hållbarhet eller regelverk.

Gemensamt för dessa roller är att de sällan är smalt tekniska. I stället fungerar de som bryggor mellan analys, verksamhet och beslut – något som blir allt mer värdefullt i komplexa organisationer.

• Affärs-/Business controller 14,2 procent

• Controller -rapporterar indirekt t verksamhetsledning 13,6 procent

• Analytiker 13,5 procent

• Statistiker 12,5 procent

• Controller -ingår i/rapporterar direkt t verksamhetsledning 12,3 procent

• Projektledare/project manager 7,5 procent

Alla vidareutbildningar ger inte automatiskt löneeffekt, men rätt kompetens kan stärka både efterfrågan och förhandlingsläge.

– Den direkta AI-effekten på löneutvecklingen är fortfarande oklar. Men eftertraktad kompetens kan leda till högre lön, särskilt när den kombineras med befintlig yrkeskunskap. Ett exempel är jurister som specialiserar sig på AI-juridik, säger Hanna Birath, sakkunnig inom AI på Akavia.

Akavias chefsekonom Charlotte Tarschys betonar samtidigt att utvecklingen fortfarande är i ett tidigt skede:
– Vi ser ännu inga tydliga effekter på svensk arbetsmarknad. På längre sikt väntas AI bidra till  ökad produktivitet, vilket är positivt för löneutvecklingen. Precis som i tidigare strukturomvandlingar kommer vissa jobb att försvinna och andra växa fram. Men redan nu kan den som behärskar AI-relaterade verktyg stärka sin produktivitet – något som borde speglas i lönen.

När i karriären lönar det sig att byta inriktning, och när är det bättre att utveckla den roll man redan har?

– Vid mindre spårbyten eller kompetensbreddning kan det vara klokt att blicka ett, tre och fem år framåt. Fundera över hur din kompetens står sig och använd de möjligheter till utveckling och omställning som finns, till exempel genom karriärvägledning eller omställningsorganisationer, säger Hanna Birath.

Charlotte Tarschys påminner om att även arbetsgivarens förutsättningar är avgörande:
– Försök förstå hur tekniken påverkar din roll och hur väl rustad din arbetsgivare är för förändring. I en strukturomvandling är det ofta bättre att arbeta i en organisation som kan anpassa sin affärsmodell än en som håller fast vid gamla arbetssätt.

Från titel till kompetensstrategi

En viktig slutsats är att det sällan är den exakta yrkestiteln som avgör framtida möjligheter – utan vilka kompetenser rollen innehåller. Enligt World Economic Forum är det ofta mer relevant att tänka i termer av kompetenskluster än fasta yrkesnamn.

• ämneskunskap, exempelvis inom ekonomi, juridik eller samhällsvetenskap.

• analytisk och digital förståelse.

• förmåga att driva och kommunicera förändring.

Det är kompetenser som kan byggas successivt – genom vidareutbildning, nya arbetsuppgifter eller genom att byta bransch snarare än yrke.

Statistik kan inte förutsäga exakt hur arbetsmarknaden ser ut 2030, men den kan visa riktningen. För den som står inför ett karriärval i dag handlar det mindre om att hitta “rätt titel” och mer om att positionera sig i roller och branscher med långsiktig efterfrågan.

Att söka sig mot verksamhetsnära analys, specialistroller eller projekt- och förändringsarbete – särskilt i branscher som påverkas av stora samhällstrender – ökar både handlingsutrymmet och möjligheten till god löneutveckling över tid.

Fackets roll när roller förändras

När roller och kompetenskrav förändras snabbare än lönestrukturerna blir fackets roll allt viktigare.

– Lokala parter behöver vara delaktiga i löneprocesserna för att säkerställa att medlemmar får möjlighet till kompetensutveckling och omställning. Det gäller också när ny teknik påverkar hur roller värderas, säger Caroline Lindeberg.

Hon pekar även på att det kommande lönetransparensdirektivet stärker fackens roll:
– Direktivet ställer tydligare krav på samverkan kring lönekriterier och arbetsvärdering. Det gör de lokala parterna till en ännu viktigare aktör i framtagande av arbetsvärdering för olika befattningar, lönekriterier och kvalitetssäkrare för löneprocessen framöver, avslutar Caroline Lindberg.