Så hittar du din studiestrategi

1. Hur fungerar du? Fundera över när, var och hur du studerar bäst, men tänk också på att det kan komma att förändras. Vissa studierutiner är dock viktiga för de flesta:
2. Studera ostört. Se till att inte något i studiemiljön avleder din uppmärksamhet.
3. Se studierna som ett jobb där ”arbetsdagen” är tydligare avgränsad. Det gynnar studierna. Du kan i vissa fall ha nytta av att studera i grupp, då kan du få andras perspektiv och ha nyttiga diskussioner. Men studera inte i grupp förrän du förstår det aktuella området.
4. Vänd inte på dygnet. För mycket pluggande nattetid påverkar dig negativt.
5. Plugga lagom mycket. Studier på heltid innebär cirka 40 timmar i veckan.
6. Fördela studierna jämnt så slipper du plugga dygnet runt inför en tenta.
7. Planera dina studier. Gör en översiktlig planering av hela utbildningen. När behöver du skaffa kurslitteratur? När är examinationerna? Planera den aktuella delkursen mer i detalj. Vad kommer att tas upp på föreläsningarna? Vad ska du ha läst och när?
8. Gör därefter en kortsiktig veckoplanering. Lägg in så många studiepass att du hinner läsa kurslitteraturen och har tid för repetition och skrivande.
9. Lägg även in så kallad bufferttid. Tar pluggandet längre tid än du trodde kan du använda den tiden. Om inte, blir den i stället ledig tid.
10. Sätt mål. Sätt ett långsiktigt och detaljerat mål för att hålla motivationen uppe. Vad ska du använda studierna till? Vilket jobb siktar du på? Tänk på målet när det känns tungt. Varje bok och delkurs är ett steg på väg mot målet.
11. Sätt även upp kortsiktiga mål för terminer, delkurser, veckor och dagar.
12. Tänk på detta när studierna går trögt: Lyssna inte på dina känslor. I stället för att oroa dig över att en text är svår – bara läs! Du kommer närmare ditt mål även om du bara förstår hälften. Motivationen kommer alltid tillbaka!
13. Var snäll mot dig själv, sätt inte för höga mål. Kanske räcker det med godkänt?

• Planera alltid med marginal för oförutsedda händelser genom att sätta en tidigare egen deadline än den faktiska. Schemalägg dina studier i en kalender för att veta att du verkligen hinner, framför allt är det viktigt när många ämnen och uppgifter hopar sig. Lägg in tid för oväntade händelser. Ska du vara klar om sex veckor, planera för att vara klar om fyra veckor. Antagligen hinner du nätt och jämnt, har du tur får du två veckor med lägre tempo.
• Om planeringen spricker, försök inte pressa in mer arbete utan prioritera om och ta bort det minst viktiga. Sträva inte efter perfektion i allt – lär dig prioritera det viktigaste för att undvika onödig stress och acceptera att inte allt blir perfekt. Ingen förutom du själv vet vad du tänkt dig från början så vila i att göra det du hinner och vill.
• Lär dig konsten att prioritera. Att kunna välja bort och se vad som är mest relevant att fokusera på är en värdefull färdighet både under studierna och i arbetslivet.
• Använd gamla tentor och Powerpoints. Utöver att använda kurslitteraturen och anteckningar från föreläsningar kan det vara bra att kolla igenom PowerPoints från föreläsningarna och gå igenom gamla tentor. Då får du en fingervisning om vad som är relevant för kursen.
• Försök förstå problemet. Frågor på tentor och inlämningsuppgifter går ofta ut på att studenten ska visa att den har förstått helheten av en fråga, inte kunna all fakta utantill. Försök förstå frågan för att enklare kunna ge ett tydligt svar, och svara på frågan och ingenting annat.
• Pauser är nödvändiga för att kunna prestera och koncentrera sig effektivt. Vi klarar kognitiva uppgifter med fokus i bästa fall upp till fyra timmar per dygn. För att dra nytta av de timmarna gäller det att varva olika typer av moment.
• För bästa återhämtning kan fysisk aktivitet vara särskilt värdefull när man studerar mycket.
• Även att helt gå in i andra krävande saker som du helt går upp i skapar vila. Odla dina intressen som exempelvis brädspel, sömnad eller problemlösning.
• Att arbeta fokuserat med en uppgift i taget utan avbrott är mycket effektivare än multitasking. Vi är inte gjorda för att lösa flera saker på samma gång. Enkla tips är att stänga av mobiltelefonens notiser, stäng av musik eller använda timer för att skapa arbetspass och pauser. En klassisk fokusteknik är Pomodorometoden. Läs om den längre ner.
• Din förmåga att koncentrera dig under längre perioder kan tränas upp, precis som en muskel.
• Reflektera över dina insatser och resultat efter varje termin för att se vad som fungerat och vad som kan förbättras. Det finns inte något linjärt samband mellan hur mycket tid du har lagt ned och hur bra studieresultat du får. Det är kvalitet, inte kvantitet, som är relevant.
• Utvärdera gärna tillsammans med andra. Välj gärna personer som inte studerar samma sak som du, eller som tycker annorlunda än du för att få olika perspektiv, nya insikter och idéer.
• Prova olika studietekniker och ge varje metod en ärlig chans för att hitta vad som passar dig bäst. Testa en månad i taget, till exempel.
• Testa studietekniker tillsammans med andra – det ger nya perspektiv och bygger relationer som kan vara värdefulla långt framöver. Det är de kontakterna som kommer att vara värdefulla om fem-tio år, inte vilken poäng du fick på en viss tenta.

Källa: ”Ta din tid: gör mindre men bättre” av David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet.