Vidga perspektiven med bubbelhoppning
Karriär Forskaren Emma Stenström på Handelshögskolan i Stockholm har utvecklat metoden bubbelhoppning, där man genom att besöka nya bubblor vidgar sitt perspektiv samt tränar förmågan att lyssna, ställa frågor och förstå.Text: Thomas Östberg
Lästid: 2 minuter
Att enbart leva i sin egen bubbla kan skapa större avstånd i stället för ökad förståelse för människor med andra levnadsförhållanden, ideologier och religioner. Forskaren Emma Stenström på Handelshögskolan i Stockholm har utvecklat metoden bubbelhoppning. Hittills har cirka 1 300 studenter testat metoden. De har lämnat bubblan med människor de normalt umgås med, för att träffa andra. Präster, imamer, konstnärer, aktivister, knarklangare, prostituerade, extremt rika och hemlösa är några exempel på människor som studenter har tagit kontakt med.
– Syftet är att deltagaren ska vidga sitt perspektiv. I vårt dagliga liv styrs vi mycket av vår sociala identitet, alltså den bubbla vi lever i, och den påverkar vårt tänkande. Genom att bygga bryggor till andra människors bubblor får vi möjlighet att lyssna, ställa frågor och få nya infallsvinklar – och fundera på vilka vi är, säger Emma Stenström, docent på Handelshögskolan i Stockholm.
Grunden till metoden bubbelhoppning (”bubble hopping” på engelska) utvecklade hon när hon bodde i Berlin och jobbade ihop med forskare på amerikanska MIT.
– Egentligen har jag jobbat på liknande sätt under de 30 år jag har undervisat, även om jag inte har kallat det bubbelhoppning, men metoden blev mer konkret i Berlin. Den utvecklas hela tiden och kan anpassas efter olika sammanhang. När jag jobbar med studenter är den mer akademiskt teoretisk än med ett gäng chefer. Då blir det mer praktiskt.
Att hoppa in i andra bubblor för att öka förståelsen för olika perspektiv och verkligheter kan göras inom en rad områden och på olika nivåer: mellan två avdelningar på ett företag, offentlig sektor och privat, olika politiska åsikter, olika religioner, två länder som hamnat i konflikt, och många fler.
En erfarenhet Emma Stenström har gjort är att metoden fungerar bättre om deltagarna själva får välja vilken bubbla de ska hoppa till. Studenters umgänge är nämligen inte alltid så förutsägbart som man kan tro.
– I början valde jag och då hände det att de hamnade i kretsar de redan kände till. En student på Handels kan ju faktiskt redan känna både en imam i Rågsved och en politiker Täby. Då blir det inga riktiga bubbelhopp.
En viktig del av metoden är att deltagarna delar med sig och berättar om sina upplevelser. En del av dem är väldigt tagna efter besöken i nya bubblor, medan andra blir mindre påverkade.
– De flesta påverkas på något sätt. Det visar de cirka 900 utvärderingsberättelser som vi har samlat in.
Förutom på Handelshögskolan i Stockholm har Emma Stenström genomfört bubbelhoppning med studenter i Uppsala och i ett internationellt samarbete med handelshögskolor, men hon har också via appen Meetup bjudit in allmänheten att delta hemma i hennes kök.
– Egentligen kan alla intresserade köra bubbelhoppning till exempel på sin arbetsplats, säger Emma Stenström.