Vad ska jag som förtroendevald göra om en medlem inte uppfyller kraven för tjänstens säkerhetsklass?

Om personens anställning är i fara på grund av hen inte längre uppfyller kraven för tjänstens säkerhetsklass, ska du som förtroendevald kontakta Akavia om personen är medlem hos oss. Är personen medlem i ett annat förbund ska hen kontakta sitt eget centrala fackförbund. Kontaktförbundet ska alltid informeras.

Finns det olika regler när det kommer till säkerhetskänslig verksamhet hos olika typer av arbetsgivare?

Nej. Säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen, med flera, gäller för alla verksamhetsutövare som till någon del bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Lagen gäller med andra ord alla – stat, kommun, region eller privat aktör.

Vad är säkerhetsskydd och säkerhetskänslig verksamhet?

Med säkerhetsskydd avses skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Det som behöver skyddas är: <ul> <li>Sveriges yttre säkerhet, till exempel territoriell suveränitet, försvarsförmåga och politisk självständighet.</li> <li>Sveriges inre säkerhet, till exempel det demokratiska statsskicket, rättsväsendet och den brottsbekämpande förmågan.</li> <li>Nationellt samhällsviktig verksamhet, till exempel påverkan och avbrott på leveranser, tjänster och funktioner.</li> <li>Sveriges ekonomi, till exempel Sveriges betalningsförmåga och åtgärder för att säkra den finansiella stabiliteten.</li> <li>Skadegenererande verksamhet, tillexempel skador på annan säkerhetskänsligverksamhet som får konsekvenser på liv, hälsa och infrastruktur.</li> </ul> Säkerhetskänslig verksamhet ska skyddas med säkerhetsskyddsåtgärder inte minst i form av att säkerställa att de personer som arbetar i verksamheten är lojala, pålitliga och inte har några sårbarheter som till exempel främmande makt kan utnyttja.

Vad är det man kontrollerar och hur går en säkerhetsprövningsintervju till?

Det kan skilja sig åt beroende på vilken verksamhetsutövare det är fråga om samt vilken säkerhetsklass som den aktuella tjänsten är placerad i. Verksamhetsutövaren ska skicka information till den som ska prövas. Uppvisandet av en giltig identitetshandling är alltid en förutsättning för att säkerhetsintervjun ska kunna genomföras. Inte sällan får den prövade på förhand fylla i en självdeklaration. Syftet är att klarlägga om en person kan antas vara lojal mot de intressen som ska skyddas i enlighet med säkerhetsskyddslagen och om personen är pålitlig från säkerhetssynpunkt samt utreda sådana omständigheter som kan antas innebära sårbarheter i säkerhetshänseende. Sökande kan utgå från att verksamhetsutövaren har gjort en bakgrundskontroll innan säkerhetsprövningsintervjun. Bakgrundskontrollen omfattar vanligen: <ul> <li>Kontroll av betyg, intyg, referenser och uppgifter som den som prövningen gäller själv har lämnat samt kontroll av</li> <li>Öppna källor såsom domstolsärenden, strafföreläggande, kronofogden, inkomsthistorik, folkbokföring, familjebild, bolagsengagemang och/eller sociala medier.</li> </ul> Säkerhetsintervjun går ut på att inhämta och utreda information (grundutredning) som tillsammans med övriga inhämtade uppgifter ska användas för att bedöma personens lojalitet, pålitlighet och sårbarhet. Det pågår för närvarande en utredning angående vad som ska definiera moment som bör ingå i en grundutredning.

Vilka råd kan vi ge medlemmar som ska genomgå en säkerhetsprövningsintervju?

Råd medlemmen att vara helt öppen, transparant och ärlig. Även med saker som medlemmen skäms för eller är generad över. Det är bättre att lägga alla omständigheter som kan ha betydelse för säkerhetsbedömningen på bordet. Kommer det fram i efterhand att medlemmen ”mörkat” information av betydelse kan medlemmens godkända säkerhetsprövning komma att dras in. Frågorna som ställs är oftast ”öppna” till exempel berätta om din barndom, eller hur ser du på trohet inom äktenskapet? Kopplingar till andra länder som Kina, Iran och Ryssland kommer utredas särskilt noggrant.

Kan man behöva göra ny säkerhetsprövning hos samma arbetsgivare?

Ja, arbetsgivaren har skyldighet att upprätthålla säkerhetsskyddet innan, under och efter deltagande i säkerhetskänslig verksamhet. Under pågående anställning måste arbetsgivaren tillse dels att personer som deltar i säkerhetskänslig verksamhet har den kunskap som behövs, dels att den enskilde arbetstagarens säkerhetsprövningen fortsatt ”står sig”. En förnyande säkerhetsprövning kan därför komma att göras under pågående anställning, det kan ske för att arbetsgivaren fått uppgifter om arbetstagaren som kan komma att påverka arbetstagarens pålitlighet avseende lojalitet (till säkerhetsskyddslagens intressen), att det finns omständigheter som kan medföra en ny bedömning av arbetstagarens sårbarhet, till exempel för utpressning eller pålitlighet.

När är det inte berättigat med en säkerhetsprövning/kan arbetstagaren ifrågasätta rimligheten i hela eller delar av prövningen?

Ett beslut om att en arbetssökande eller en arbetstagare inte godkänts för att arbete i säkerhetsklassad tjänst kan inte överklagas eller överprövas. Uppgifter som den arbetssökande eller arbetstagaren själv lämnat om sina personliga förhållanden har man rätt att ta del av för att kontrollera att uppgifterna stämmer med det man har uppgivit. Eftersom man inte får en motivering till varför man inte klarat prövningen så är det svårt att ifrågasätta rimligheten eller verksamhetsutövarens bedömning men självklart ska rimligheten lyftas.

Kan medlemmen bli uppsagd om hen under pågående anställning inte längre uppfyller villkoren för den säkerhetsklassade tjänsten eller gäller omplaceringsskyldighet?

Det beror som alltid på situationen. I första hand så ska verksamhetsutövaren göra en omplaceringsutredning och bereda arbetstagaren andra arbetsuppgifter. På en del myndigheter, till exempel vid Säkerhetspolisen och Polismyndigheten så är alla tjänster säkerhetsklassade, det finns alltså inget annat arbete som kan erbjudas arbetstagaren. Om man inte längre bedöms kunna arbeta i en säkerhetsklassad tjänst så behöver arbetsgivaren kunna visa att man har sakliga skäl för uppsägning för att kunna säga upp arbetstagaren. Många gånger vill eller kan verksamhetsutövaren inte visa upp de omständigheter som ligger till grund för den indragna säkerhetsklassningen. Dessa ärenden brukar då oftast sluta i ett utköp. Andra gånger sägs arbetstagaren upp på grund av personliga skäl, men då måste verksamhetsutövaren kunna visa på de bakomliggande skälen till den vidtagna åtgärden, det räcker inte att hänvisa till att arbetstagaren inte längre klarar säkerhetsklassningen. Vi kan precis som vanligt förklara uppsägningen ogiltig eller begära skadestånd. Ett skiljande från tjänsten som har samband med indragen säkerhetsklassning har till dags dato hanterats som ”personliga skäl” i den rättspraxis som finns. Det är möjligt att när en arbetsgivare inrättar en ny säkerhetsklassning gällande tjänster att det skulle kunna ses som arbetsbrist. Men som alltid är det verksamhetsutövaren som bestämmer på vilken grund man väljer att säga upp och vi får förhålla oss till den grund som verksamhetsutövaren uppger. Det finns både för- och nackdelar beroende på vilken anledning verksamhetsutövaren åberopar som skäl för själva uppsägningen. Medlemmens eget förbund och kontaktförbundet ska alltid kontaktas omgående om en medlems anställning är i fara.

Hur snabbt kan man fråntas befogenheter, tillgång till viss information – redan vid varning, skriftlig erinran eller direkt vid minsta misstanke?

Eftersom verksamhetsutövaren har skyldigheter enligt säkerhetsskyddslagen, säkerhetsskyddsförordningen med flera så kan verksamhetsutövaren redan vid misstanke om att en arbetstagare inte är pålitlig ur lojalitets- eller sårbarhetsperspektiv omgående vidta de åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla verksamhetens personsäkerhetsskydd. Det innebär att en arbetstagare med omedelbar verkan kan fråntas arbetsuppgifter och tillgång till system redan vid en misstanke om risk för hot mot rikets säkerhet. I praktiken så brukar det gå till som så att arbetstagaren kallas till ett möte med chef och säkerhetschef och informeras om de åtgärder som beslutats. Man kan tillfälligt få andra arbetsuppgifter eller så kommer man överens om arbetsbefrielse med bibehållna villkor.

Omfattas införandet av säkerhetsklassade tjänster eller ändring av säkerhetsklassningsnivå av primärförhandlingsskyldigheten i MBL?

Ja. Verksamhetsutövaren har att följa säkerhetsskyddslagen regler. Verksamhetsutövaren ska analysera verksamheten och göra en analys över vilka tjänster som behöver vara säkerhetsklassade men innan de fattar beslut som utgör en viktigare förändring ska det påkalla förhandling enligt MBL 11 § (och 13 § om kollektivavtal saknas).

Innehåll på sidan

Stöd gällande säkerhetsklassning och säkerhetsprövning

Som förtroendevald har du en viktig roll i att säkerställa att säkerhetsklassning används restriktivt och endast när andra skyddsåtgärder inte räcker.

Regler om säkerhetsklassning av anställning

En anställning eller något annat deltagande i säkerhetskänslig verksamhet kan i vissa fall placeras i säkerhetsklass. Placeringen beror på vilken typ av uppgifter den anställde får del av eller vilken skada för Sveriges säkerhet som hen kan orsaka.

Säkerhetsklassning ska användas restriktivt

Placering av anställningar i säkerhetsklass får bara göras om behovet av säkerhetsskydd inte kan tillgodoses på något annat sätt, exempelvis genom att begränsa vilka funktioner eller roller som har tillgång till säkerhetskänslig information.

Det kan vara så att verksamhetsutövare lockas till att placeras ett stort antal anställningar och annat deltagande i säkerhetsklass för säkerhets skull. Detta får stora konsekvenser, både för arbetssökande och befintlig personal. Ett slentrianmässigt synsätt på nödvändigheten att placera olika anställningar i säkerhetsklass leder till att arbetssökande och anställda kan behöva uppge integritetskänsliga uppgifter i onödan och att sådana uppgifter också sparas hos arbetsgivaren.

Det finns även en risk att inplacering av onödigt många anställningar i säkerhetsklass leder till utmaningar i kompetensförsörjningen och att fler anställda inte klarar den uppföljande säkerhetsprövningen och därmed riskerar sin anställning.

Säkerhetsskyddsanalys och förhandling innan beslut

Åtgärderna ska alltid ha stöd i en noggrant genomförd säkerhetsskyddsanalys. Eftersom placering i säkerhetsklass påverkar både de anställdas integritet och anställningsförhållanden behöver arbetsgivaren dessutom begära förhandling med berörda arbetstagarorganisationer innan beslutet tas.

Risk att omplacering inte kan erbjudas

Arbetsgivaren bör ha en strategi för att hantera situationer när säkerhetsprövningar faller ut med bedömningen att en medarbetare inte kan anses vara pålitlig från säkerhetssynpunkt. Om alla anställningar placeras i säkerhetsklass så finns ingen möjlighet att erbjuda omplacering. Därför har du som förtroendevald en viktig uppgift att säkerställa att säkerhetsklassning inte sker i onödan.

Att tänka på som förtroendevald gällande säkerhetsklassning

Införandet av säkerhetsklassade tjänster behöver primärförhandlas.
Säkerhetsklassning ska användas restriktivt.
Enligt AD 2019 nr 39 framgår att enbart det faktum att en person inte godkänns för en säkerhetsklassad tjänst inte utgör saklig grund för uppsägning.
Om det inte är tydligt varför medlemmen inte har blivit godkänd ska man kontakta Akavia för vidare hantering.
Vid en tvist om uppsägning på grund av bristande säkerhetsprövning måste arbetsgivaren kunna visa både att det fanns skäl att säkerhetsklassa tjänsten och att det funnits omständigheter som gör det antagligt att den anställda inte är pålitlig från säkerhetssynpunkt.
Att arbetsgivaren har omplaceringsskyldighet för arbetstagaren, inom och i vissa fall utom arbetsskyldigheten, om hen inte blir godkänd i säkerhetsklassningen.
Om det inte går att omplacera arbetstagaren och att arbetsgivaren av just säkerhetsskäl inte heller kan berätta för personen varför den inte kan fortsätta sin anställning uppstår ett dilemma. I dessa situationer behöver du vända dig till Akavia för hjälp och stöd.
Det finns en bestämmelse i säkerhetsskyddslagen att den enskilde ska få yttra sig över personliga uppgifter som lämnas ut till säkerhetsprövningen om dessa inte omfattas av sekretess. En oinskränkt rätt att ta del av själva motiveringen till beslutet finns dock tyvärr inte.
Själva beslutet i en säkerhetsprövning kan inte överklagas men det är en av de frågor som behandlas i pågående utredning.

Syfte med säkerhetsskydd

Förebygga att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter obehörigen röjs, ändras, görs otillgängliga eller förstörs.
Förebygga att obehöriga får tillträde till områden, byggnader och andra anläggningar eller objekt där de kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Det ska också förebygga skadlig inverkan på sådana områden, byggnader, anläggningar eller objekt.
Förebygga att personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i en verksamhet där de kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller i en verksamhet som av någon annan anledning är säkerhetskänslig. Säkerhetsskyddet ska också säkerställa att de som deltar i säkerhetskänslig verksamhet har tillräcklig kunskap om säkerhetsskydd.

Säkerhetsklasser för anställningar i säkerhetskänslig verksamhet

En verksamhetsutövare bestämmer vilka befattningar som ska säkerhetsklassas. Det handlar då om att anställningar ska placeras i säkerhetsklass 1, 2 och 3, vilket innebär:

Säkerhetsklass 1
Den som i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet Regeringen beslutar om placering av tjänst i denna säkerhetsklass. Svenskt medborgarskap krävs om anställningen är vid en statlig myndighet, region eller kommun.
Säkerhetsklass 2
Den som i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, som i ringa omfattning får ta del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka allvarlig skada för Sveriges säkerhet. Verksamhetsutövaren beslutar om placering av tjänst i denna säkerhetsklass. Svenskt medborgarskap krävs om anställningen är vid en statlig myndighet, region eller kommun.
Säkerhetsklass 3
Den som får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell, som i ringa omfattning får ta del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka skada som inte är obetydlig för Sveriges säkerhet Verksamhetsutövaren beslutar om placering av tjänst i denna säkerhetsklass.

Säkerhetsprövning av den som söker säkerhetsklassad tjänst

Syftet med en säkerhetsprövning är att klarlägga att personen kan antas vara lojal mot de intressen som ska skyddas med lagen och att personen är pålitlig från säkerhetssynpunkt samt utreda omständigheter som kan antas innebära sårbarheter i säkerhetshänseende. Det är viktigt att komma ihåg att det är tjänsten som är säkerhetsklassad och inte personen. Genom en säkerhetsprövning ska det säkerställas att personen kan inneha tjänsten.

Säkerhetsprövningen görs av verksamhetsutövaren som ska anställa eller anlita personen i fråga. Den görs innan personen deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet eller anlitas för uppgifter som är viktiga för skyddet mot terrorism. Säkerhetsprövning får göras även under pågående anställning.

Säkerhetsprövningen ska omfatta registerkontroll och särskild personutredning under de förutsättningar som anges i 13–19 §§ säkerhetsskyddsförordningen.

En säkerhetsprövning kan utgå ifrån tre bedömningskriterier

Pålitlighetsbedömning
Finns det risk för att personen kan göra sig skyldig till spioneri eller liknande eller genom slarv eller på annat oavsiktligt sätt röjer sekretessbelagd uppgift.
Lojalitetsprövning
Om det på grund av anknytningar till främmande makt eller ideologisk övertygelse kan finnas risk att personen kan begå brottsliga handlingar.
Sårbarhet
Personens privata förhållanden, som ekonomiska eller relationer, som kan göra personen i risk att bli utsatt för påtryckningar av främmande makt.