Nya utmaningar prövar handelns konkurrenskraft

Den globala ekonomin befinner sig i ett tillstånd av osäkerhet till följd av kraftigt höjda amerikanska tullar, geopolitiska spänningar och ökade protektionistiska tendenser. Effekterna sprider sig globalt, särskilt till handelsberoende länder som Sverige.

Sverige påverkas både av den globala konjunkturen och av en svag inhemsk efterfrågan. Under 2023 föll svensk hushållskonsumtion med över 2%, det största tappet sedan krisen på 1990-talet. Inflationen har varit volatil och drivits av ökade livsmedelspriser och höga importkostnader, delvis orsakade av en försvagad krona. Trots vissa lättnader under 2024 är framtidstron fortfarande låg hos både företag och hushåll, vilket fördröjer återhämtningen.

Det svaga kronläget har försvårat situationen för handelsföretagen. Importkostnaderna har ökat vilket pressar marginalerna, som redan är konkurrensutsatta från internationella e-handelsplattformar som Temu och Shein. Dessa aktörer nyttjar skalfördelar och låga priser genom direktkoppling till kinesiska tillverkare, och lyckas därigenom snabbt ta marknadsandelar. Samtidigt framgår det att det finns en ökad medvetenhet bland konsumenter om negativa faktorer för exempelvis produktkvalitet, arbetsförhållanden och miljöhänsyn. Denna medvetenhet tar sig i högre grad uttryck i aktivt undvikande av dessa plattformar, något som är vanligare i Sverige än i till exempel Storbritannien.

Konkurrensen kräver att svenska företag omprövar sina affärsmodeller. Rapporten argumenterar för att den klassiska handelsteorin – med fokus på kostnader och produktivitet – inte längre är tillräcklig. Nya handelsteorier lyfter fram vikten av differentiering, skalfördelar, digitalisering och förståelse för konsumentpreferenser. Starka svenska handelsföretag försöker bygga immateriella tillgångar såsom kundbaser och digitala lösningar, och positionera sig med hållbara värdekedjor som konkurrensfördel. Rapporten innehåller även en analys av intervjuer med företag om hur handelsföretag i Sverige, Danmark och Storbritannien uppfattar konkurrenskraft.

Handelns ekonomiska råd menar att för att stärka svensk handels konkurrenskraft under dessa globala förutsättningar behövs ett samspel mellan politik och företag. Regelverk måste tillämpas lika för alla aktörer – även globala plattformar – och insyn i värdekedjor, hållbarhetskrav och konsumentskydd behöver förstärkas.

Handelns ekonomiska råd inrättades 2016, och har sedan dess publicerat en rapport per år. Uppdraget är att sprida kunskap och insikt om handelns betydelse för samhället.

Läs årets rapport här: HER_Rapport_2025.pdf