Sveriges privata tjänstesektor står inför förändringar som påverkar både arbetsmarknaden och samhället i stort. I en undersökning genomförd av Demoskop på uppdrag av Tjänstesektorns kompetensråd kartläggs anställningsbehov och rekryteringssvårigheter, samt de yrkesroller och kompetenser som förväntas bli efterfrågade inom elva olika branscher de kommande åren.
Hälften av företagen i tjänstesektorn behöver öka antalet anställda inom tre år, störst behov finns bland mellanstora och stora företag. Geografiska skillnader finns men varierar beroende på bransch och yrkesroll. Mer än hälften av företagen i undersökningen uppger att det har blivit svårare att hitta rätt kompetens de senaste fem åren, fram för allt säkerhetsbranschen har det tufft. För samhällsvetare innebär detta både nya möjligheter och utmaningar.
Akavia har sammanställt de efterfrågade roller som samhällsvetare kan fylla. Generellt sett är det mest utmanande att rekrytera chefer/arbetsledare, projektledare och kvalitetsansvariga, vilket alla är vanliga positioner för samhällsvetare. Administratörer och projektadministratörer bedöms vara något lättare att finna, medan informationssäkerhetsspecialister och AI-specialister är svårare att hitta i vissa branscher. Det efterfrågas även mer kompetens inom Artificiell intelligens (AI) och strategisk planering, också dessa är kompetenser som många samhällsvetare har.
De tre mest efterfrågade rollerna i tjänstesektorn; chefer/arbetsledare, administratörer och projektledare, speglar en arbetsmarknad i snabb förändring, där kombinationen av ledarskap, analytisk förmåga och teknisk kompetens blir allt viktigare. Chefer, arbetsledare och projektledare är svåra att rekrytera då rollerna kräver erfarenhet, strategiskt tänkande och förmåga att leda i förändring, samt spetskompetens som ofta måste kombineras med branschkunskap.
Efterfrågan är inte förvånande i och med den snabba teknologiska utvecklingen, vilket indikerar att kompetensutveckling som kompletterar samhällsvetarutbildningar blir relevant för att möta arbetsgivares önskemål. Den teknologiska utvecklingen har gått snabbare än utbildningssystemets möjlighet att möta behovet. Detta i kombination med att samhällsvetenskapliga utbildningar ofta fokuserar på breda analytiska och teoretiska färdigheter, gör att tidigare utbildning kan behöva fyllas på med spetskompetens inom exempelvis AI eller strategisk planering.
Bristerna i kompetens kan innebära att arbetsgivare får svårigheter att genomföra strategiska förändringar, att projekt blir fördröjda och leda till ökade konsultkostnader. På samhällsnivå riskerar det att bromsa innovationstakten, försvåra digitalisering och minska omställningsförmågan som är avgörande för Sveriges konkurrenskraft i omvärlden.
Arbetsgivare i tjänstesektorn och samhället i stort bör dra nytta av samhällsvetares analytiska förmåga och förståelse för komplexa samhällsfrågor, inom exempelvis krisberedskap och hållbar utveckling. För samhällsvetare innebär detta en möjlighet att utveckla och anpassa sina färdigheter för att förbli konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.
Läs rapporten Tjänstesektorns kompetensråd och leta i den interaktiva dashboarden.