Akademisk kompetens går förlorad
Akademisk kompetens förloras – men det finns lösningar
I ett arbetsliv där innovation, kompetens och mångfald är avgörande faktorer för framgång, riskerar Sverige att gå miste om en enorm resurs: äldre akademiker. En ny rapport från Akavia som bland annat bygger på en medlemsundersökning visar att ålderism – diskriminering kopplad till ålder – fortfarande är ett utbrett problem i arbetslivet. Men lösningarna finns. Förutom politiska åtgärder handlar det om att förändra attityder, stärka ledarskapet och skapa ett mer hållbart arbetsliv.
En osynlig diskrimineringsform
Till skillnad från andra former av diskriminering sker ålderism ofta i det tysta. Den tar sig uttryck i subtila antaganden: att äldre har svårare att lära sig ny teknik, är mindre förändringsbenägna eller inte är intresserade av utveckling. Men detta är myter som saknar stöd i forskning – och de kostar samhället dyrbar kompetens. Akavias rapport visar att många akademiker över 55 år upplever att deras karriärmöjligheter minskar, trots att de har både erfarenhet och vilja att fortsätta bidra.
Tre prioriterade områden för förändring
För att motverka ålderism menar Akavia att förändring behöver ske på följande områden.
-
Attityder och ökad kunskap
Kunskap är nyckeln till förändring. Genom att öka medvetenheten om hur ålderism påverkar arbetslivet kan vi börja utmana fördomar. Det handlar om att synliggöra äldres kompetens och motverka myter – till exempel föreställningen om att 65 år är ett naturligt avslut på arbetslivet. Genom opinionsbildning, internutbildningar och kommunikationsinsatser kan arbetsgivare skapa en kultur där erfarenhet värderas högt. -
Ledarskap och rekrytering
Ledarskapet spelar en avgörande roll för att skapa inkluderande arbetsplatser. Akavia föreslår att chefer och HR-funktioner utbildas i åldersmedvetet ledarskap – en modell som gör det möjligt att se och ta tillvara på äldres potential. Dessutom bör rekryteringsprocesser anonymiseras för att minska risken för omedvetna bias. Genom att arbeta strukturerat med åldersblandade team och mentorskap skapas synergieffekter mellan generationer. -
God arbetsmiljö för ett hållbart arbetsliv
För att äldre ska vilja och orka arbeta längre krävs flexibla arbetsvillkor. Akavia föreslår att möjligheten till distansarbete, deltid och flexpension utvecklas och görs mer tillgänglig. En arbetsmiljö som präglas av kontinuerligt lärande, fysiskt välmående och psykologisk trygghet är avgörande för att fler ska kunna bidra längre. Det skapar också en bättre balans mellan arbete och privatliv – något som alla generationer gynnas av.
Ett arbetsliv för alla åldrar
Rapporten visar att äldre akademiker har en vilja att utvecklas, lära sig nytt och bidra till arbetsplatsens utveckling. Med rätt förutsättningar kan dessa medarbetare bli avgörande för att lösa kompetensförsörjningen inom både offentlig och privat sektor. När allt fler branscher skriker efter erfarenhet och expertis, är det inte hållbart att systematiskt sortera bort kandidater baserat på födelseår.
Ålderism är en avgörande framtidsfråga
Sverige har inte råd att fortsätta marginalisera en växande andel av den arbetsföra befolkningen. Ålderism är inte en detaljfråga och inte bara en rättvisefråga – det är en avgörande framtidsfråga för kompetensförsörjning, social sammanhållning och tillväxt. Akavias rapport pekar på vikten av att skapa strukturer som gör det möjligt att arbeta längre, utan att tumma på livskvalitet eller arbetsmiljö. Ska vi bygga ett hållbart arbetsliv måste vi se värdet i hela livscykeln – från nyutexaminerad till pensionärer.