Ny verklighet för EU:s säkerhet och konkurrenskraft

Sedan början av 2000-talet har tillväxten halkat efter och som svar har EU-kommissionen nyligen presenterat sin handlingsplan Konkurrenskraftskompassen med fokus på konkurrenskraft, hållbarhet och självförsörjning. De senaste månaderna har omläggningen av politiken från den nya amerikanska administrationen inneburit en förstärkt krismedvetenhet med ett nytt säkerhetsläge och nya handelshinder. Akavia samlade i slutet av mars tre experter på EU, global ekonomi och techsektorn för att samtala om EU:s framtid med ekonomiskt fokus.

Enligt Annika Wäppling Korzinek, chef för EU-kommissionens representation Stockholm, har krismedvetenheten inneburit en ny enighet gällande säkerhet och försvar mellan medlemsländerna. Kommissionens initiativ, ReArm Europe, som bland annat luckrar upp budgetreglerna, har ett brett och starkt stöd. Samtidigt är Wäppling Korzinek inte särskilt oroad över om det skulle komma mer av eventuella meningsskiljaktigheter eftersom det brukar finnas vägar att lösa det. Gällande stödinsatserna till Ukraina är exempelvis 26 av 27 länder eniga, men EU har hittat sätt att lösa detta genom att agera mellanstatligt.

I den nybildade EU-kommissionen har det skett en förskjutning mot större makt för kommissionärer från länder i Östersjöområdet, vilka tydligare påverkas av det ryska hotet. Vi ser även mer samarbete med länder utanför EU. Gällande säkerhet och försvar samarbetar nu även Storbritannien med EU, på ett sätt som var otänkbart bara för något år sedan. Från svenskt håll visas nu en högre grad av proaktivitet i EU-arbetet, där vi tidigare haft en mer avvaktande prägel.

Hur påverkar det nya säkerhetsläget ekonomin? Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank, menar att allt har vänts upp och ner. EU som länge haft en svag tillväxt överraskar nu positivt, medan tillväxten i USA skrivs ner. Instabilitet innebär däremot att företag och hushåll överallt avvaktar med att investera, vilket i sig innebär lägre tillväxt. På längre sikt kan urholkning av institutioner och rättsväsende i USA ha långtgående effekter på investeringsviljan i landet. Om den nya administrationen fortsätter med att bryta mot avtal, frysa medel och strunta i domslut finns till och med risk för att dollarns status som reservvaluta utmanas, vilket i värsta fall skulle kunna leda till finanskris.

Samtidigt har det dramatiska läget inneburit nya möjligheter för EU. Den akuta krismedvetenheten innebär att det finns möjlighet att slakta heliga kor, inte minst i form av regelbörda, på ett sätt som inte gällt den långsammare klimatkrisen. Det finns en tydlig insikt att EU behöver både investera i försvar och förbättra produktiviteten för att finansiera ett starkare försvar på sikt.

Techsektorns utveckling pekas i Konkurrenskraftskompassen ut som särskilt angelägen för EU. Christina Ramm-Ericson, näringspolitisk chef och chefsekonom på TechSverige, som är bransch- och arbetsgivarorganisation för techsektorn, menar att EU som helhet halkar efter i teknikkapprustningen men att Sverige står sig väl. Techbranschen utgör 12 procent av svensk export och Stockholm producerar flest så kallade Unicorns efter Silicon Valley. Här finns en befolkning med digital mognad och mer riskkapital än i flera andra europeiska länder. Samtidigt lider branschen av kompetensbrist och hon ser nu en möjlighet att attrahera kompetens från USA. Sverige behöver passa på att fånga upp både forskare och annan högkvalificerad arbetskraft som kan ge EU och Sverige en produktivitetsboost.

Annika Wäppling Korzinek avslutar med att påminna om att de frågor som EU nu hanterar påminner oss om varför EU en gång grundades. EU startades för att främja fred och ekonomisk tillväxt via handel. Nu gäller det att inte slösa bort en bra kris för att få ett starkare Europa.