Gå till Innehållet

Innehåll på sidan

Vilka möjligheter har arbetsgivaren att göra en bakgrundskontroll av en arbetssökande?

När du söker jobb så kollar arbetsgivaren upp din bakgrund. Men efter vad och var får de leta? Är det okej att arbetsgivaren letar igenom dina sociala medier? Här reder vi ut en mycket vanlig medlemsfråga kring bakgrundskontroll. Vad får egentligen kontrolleras, vad gäller kring brottsuppgifter och säkerhetsklassad anställning.

För att en bakgrundskontroll ska vara laglig måste den vara nödvändig, proportionerlig och ha en tydlig rättslig grund. Arbetsgivaren måste informera personen som kontrolleras och ge möjlighet att avbryta processen om det är en kandidat i en rekryteringsprocess. Det är också viktigt att individens rätt till privatliv och integritet alltid respekteras.

Det finns olika regelsystem som arbetsgivare behöver förhålla sig till vid en bakgrundskontroll, där dataskyddsförordningen (GDPR) är en central reglering. Här redogör vi mer om vad detta innebär.

Bakgrundskontroller vid anställning – vad gäller enligt GDPR?

När en arbetsgivare gör bakgrundskontroller på en kandidat eller anställd, måste det ske enligt strikta regler för att skydda personlig information. Enligt GDPR måste alla uppgifter hanteras på ett lagligt, korrekt och öppet sätt. Behandlingen av personuppgifter ska också vara proportionerlig, vilket innebär att arbetsgivaren inte får samla in mer information än vad som är nödvändigt för ändamålet.

Informera och ge möjlighet att avbryta

Innan en bakgrundskontroll görs, måste den som kontrolleras informeras om vilka uppgifter som samlas in. Om det är en kandidat under rekryteringsprocessen, ska hen få möjlighet att avbryta ansökan. För anställda gäller att det måste finnas en laglig grund för att behandla deras personuppgifter, och arbetsgivaren ska ge tydlig information om hur uppgifterna kommer att hanteras.

Rättigheter och skydd

Alla har rätt till skydd för sitt privatliv och familjeliv, och det innebär att bakgrundskontroller måste genomföras på ett sätt som inte kränker denna integritet. För offentliganställda finns det ett extra starkt skydd mot övervakning och kartläggning av deras personliga förhållanden. Sådan kontroll är endast tillåten om det finns ett klart och tydligt lagligt stöd för att genomföra den.

Vad krävs för att göra en bakgrundskontroll?

En bakgrundskontroll måste ha ett tydligt och berättigat syfte. Det kan till exempel vara för att säkerställa att någon har rätt kvalifikationer för ett jobb, eller för att uppfylla specifika lagkrav (som vid säkerhetsklassade tjänster). Om arbetsgivaren baserar kontrollen på ett intresse av att skydda verksamheten, måste en noggrann bedömning göras. Det innebär att arbetsgivaren måste väga sina egna behov mot individens rätt till integritet.

Brottsuppgifter vid en bakgrundskontroll

Behandlingen av personuppgifterna som innehåller brottsuppgifter är som utgångspunkt förbjuden vid en bakgrundskontroll. En arbetsgivare får inte föra något eget brottsregister över de anställda eller i övrigt hantera brottsuppgifter, om det inte finns stöd för en sådan hantering genom lag. Det kan dock vara tillåtet för en arbetsgivare att titta på ett registerutdrag som kandidaten/arbetstagaren visar upp, men det inte tillåtet att notera, som arbetsgivare, annat än att uppgiften är kontrollerad.

Dina personuppgifter i en ansökan

Personuppgifter i en ansökan, intervjuanteckningar, bakgrundskontroller och uppgifter från referenser får registreras och sparas så länge de är nödvändiga för ansökningsförfarandet. Det kan anses nödvändigt att spara uppgifterna under den efterföljande tid som kan vara aktuell vid ett överklagande av en anställning eller det kan uppkomma frågor om det har skett en diskriminering i samband med rekryteringen. I annat fall krävs samtycke för att spara informationen. Information som man inte bett om, men som framkommit ändå, ska inte användas eller sparas.

Säkerhetsprövning vid en säkerhetsklassad anställning

En arbetsgivare kan också göra bakgrundskontroller i samband med en säkerhetsprövning, med stöd av säkerhetsskyddslagen. Arbetsgivaren har både rätt och skyldighet att bedöma om personer i rekryteringsprocessen är pålitliga ur ett säkerhetsperspektiv. Bedömningen behöver ske innan en person anställs i en verksamhet där de kan få tillgång till känsliga uppgifter. Säkerhetsprövningen syftar till att bedöma om kandidaten eller den anställda är lojal och pålitlig ur säkerhetssynpunkt, samt att identifiera eventuella sårbarheter som kan utsätta personen för risk.

Säkerhetsprövningens omfattning beror på vilken säkerhetsklass anställningen är placerad i. Säkerhetsprövningen sker genom en intervju, där referenser och intyg kontrolleras. Om anställningen är placerad i en säkerhetsklass sker en registerkontroll, vilket innebär en kontroll om personen är misstänkt eller dömd för brott. Registerkontrollen görs av Säkerhetspolisen och inte av arbetsgivaren.

Frågor kring bakgrundskontroller?

Om du har frågor eller funderingar kring bakgrundskontroller kan vi stötta dig via vår medlemsrådgivning. 

Kontakta medlemsrådgivningen

10 punkter att fundera över inför en bakgrundskontroll

Som arbetsgivare är det relevant att ställa följande frågor innan en bakgrundskontroll beslutas:

  1. Vilken lagligt rättslig grund finns för att inhämta personuppgifterna?

  2. Finns ett berättigat syfte, står kontrollen i proportion till syftet och är informationen relevant och adekvat?

  3. Vem inom företaget ska ha befogenhet att utföra bakgrundskontroller?

  4. Vilka personuppgifter får inhämtas?

  5. Vilka är källorna?

  6. Vilken position har befattningen ska tillsättas?

  7. När ska personuppgifterna raderas?

  8. När och hur kommer kandidaten att informeras innan en bakgrundskontroll vidtas?

  9. Hur ska bakgrundskontrollen och omfånget av denna genomföras och hanteras?

  10. Hur säkerställer vi att införandet av bakgrundskontroller förhandlas?

Då är det vanligt att arbetsgivaren gör en bakgrundskontroll

  1. Om en sökande behöver kontrolleras för att få lagliga förutsättningar att verka i sin bransch, till exempel för att uppfylla krav inom finanssektorn, försäkringsbranschen, vissa befattningar inom domstolsväsendet samt inom barn-, vård och omsorg. Kontroller görs också av personal som kommer att ha säkerhetsklassade tjänster och tjänster som är känsliga för rikets säkerhet. Som exempel kan nämnas anställda vid Försvarsmakten samt vissa it-tjänster.

  2. Utdrag ur belastningsregister samt säkerhetsprövningar av myndigheten och/eller Säpo är i dessa fall lagreglerade.

  3. En rutin för hanteringen bör upprättas för att säkerställa att hanteringen ska ske i enlighet med gällande regler. Kontakta alltid tillsynsmyndigheten (IMY), för råd och bedömning i varje enskilt fall. I övrigt finns inget lagstöd för arbetsgivare att begära utdrag ut belastningsregistret.

Bakgrundskontrollerskontroller som kan vara tveksamma

  1. Sociala medier. En sökning på en kandidats Facebook-konto är ofta av ren privat karaktär och har inte direkt relevans för en yrkesroll. Däremot kan det vara befogat och relevant att kontrollera en kandidats Linkedinkonto, på grund av kopplingen till arbetslivet.

  2. Kreditupplysning. Enligt kreditupplysningslagen är det bara tillåtet att ta en kreditupplysning om det finns ett legitimt behov av informationen, exempelvis för att göra en ekonomisk riskbedömning. Det är endast relevant för kandidater som söker en tjänst med ett finansiellt ansvar eller liknande.

  3. Utdrag från belastningsregister. Det blir allt vanligare att kandidater – utan lagstöd - blir ombedda att visa upp ett utdrag från belastningsregister. Det är som regel är förbjudet att behandla uppgifter om lagöverträdelser. Uppgifterna i belastningsregisterutdraget får inte sparas, kopieras eller nedtecknas.

  4. Bakgrundskontroller på befintligt anställda. Motivet för att göra en bakgrundskontroll på redan anställda medarbetare är att för förhindra korruption, bidragsfusk och undvika organiserad brottslighet i offentliga verksamheter. När det gäller redan anställda medarbetare hämtas informationen ofta från externa företag som sammanställer brottmålsdomar från domstolarna samt uppgifter om privatekonomi exempelvis från Kronofogdemyndigheten. Syftet är att upptäcka om individerna under pågående anställning blivit dömda för vissa brott eller har ekonomiska svårigheter. De brott som oftast aktualiseras är sexualbrott, narkotikabrott, våldsbrott och ekonomisk brottslighet.