Därför missas rätt diagnos vid klimakteriet

Många av klimakteriets symptom påminner starkt om stressrelaterad psykisk ohälsa, och det är just kvinnor i 45–60-årsåldern som är kraftigt överrepresenterade i Försäkringskassans statistik över den typen av sjukskrivningar.

– Psykisk ohälsa och långtidssjukskrivning för utmattningssyndrom är en vanlig orsak till besök i primärvården för kvinnor mellan 45 och 60 år, sa Lena Rindner, distriktssköterska och klimakterierådgivare i Borås, till Akavias tidigare medlemstidning Aspekt vid en intervju för några år sedan.

Rindner har skrivit en avhandling vid Göteborgs universitet om hur klimakteriet påverkar kvinnors livskvalitet. I sin studie såg hon att många kvinnor med svåra klimakteriesymptom också upplevde tydlig psykisk ohälsa.

– De känner sig ledsna, nedstämda och likgiltiga, och kopplar inte att det här kan höra samman med en ökad sårbarhet under denna fas i livet, förklarade hon då.

Hon är inte förvånad över Socialstyrelsens rapport från 2021, som visade på stora skillnader i bemötande och en tydlig kunskapsbrist om klimakteriet inom primärvården. Många kvinnor fick fel diagnos, och i förlängningen fel behandling. Kvinnor som sökt vård för det som senare visade sig vara klimakteriebesvär fick i stället exempelvis sömnmedel eller antidepressiva läkemedel.

Christina Strååt, utredare vid Socialstyrelsen och projektledare för rapporten, är tydlig med vad som behöver förändras:

– Det är viktigt att man uppmärksammar klimakteriet som en möjlig orsak till symptomen, att man utreder, att diagnosen blir korrekt och att man sätter in rätt åtgärd: stöd, råd eller behandling, sa hon till Akavias tidigare medlemstidning.

Klimakteriet är i sig ingen sjukdom, slår både Försäkringskassan och Socialstyrelsen fast – det är ett fullt normalt tillstånd. Men felaktiga diagnoser kan skapa onödig behandling och mer ohälsa än nödvändigt.

Maja Österlund, utredare på Socialstyrelsen, leder nu arbetet med att ta fram ett nationellt kunskapsstöd så att kvinnor får en mer jämlik och korrekt vård:

– Vi ser och har sett att kvinnor kan hamna fel och att det tar tid att förstå och få rätt diagnos, sa hon då till tidningen.

Försäkringskassans kartläggningar visar att stressrelaterad psykisk ohälsa i dag är den vanligaste sjukskrivningsorsake och att kvinnor står för fyra av fem pågående sjukfall.

• Kvinnor i åldern 45–49 år hade flest långtidssjukskrivningar för stressrelaterad ohälsa i juli 2023.
• 30 procent av alla registrerade kvinnor som var sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa var i klimakterieåldern, 45–54 år.
• Omkring 70 procent av kvinnor i åldern 47–56 år har klimakteriebesvär i form av värmevallningar och svettningar. En tredjedel av dem har måttliga till svåra besvär.
• I åldern 50–59 år har nästan alla kvinnor haft något besvär, och 60 procent har haft måttliga eller svåra besvär.

Källa: Försäkringskassan och Socialstyrelsen

Anette Lycke, barnmorska i Ängelholm och en av forskarna bakom en studie vid Lunds universitet om kvinnors upplevelse av klimakteriet, ser samma mönster i sitt kliniska arbete:

– Bland de kvinnor jag träffar i mitt arbete med klimakterierådgivning bedömer jag att en hel del som är sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa är klimakteriebesvär eller både och. Därför behöver man för kvinnor över 45 år alltid utreda om besvären kommer från hormonella förändringar, sa hon till Akavias tidigare medlemstidning.

I samma studie framkom att kunskapsbristen inte bara finns i vården – många kvinnor visste inte själva att de var i klimakteriet.

– Det var överraskande att så många var så oförberedda och inte visste om de var i klimakteriet eller inte, konstaterade Lycke.

När symptomen varken känns igen av kvinnan själv eller av vården får det ofta konsekvenser även på jobbet – inte sällan mitt i karriären, i roller med stort ansvar.

• En brittisk undersökning från Newson Health Research and Education, som omfattade 3 800 kvinnor, visade:
• 99 procent uppgav att klimakteriesymptomen hade en negativ påverkan på karriären.
• 59 procent hade tagit ledigt från arbetet på grund av symptomen.
• Hälften av dem som varit lediga i minst åtta veckor sa upp sig eller gick i förtidspension.
• 60 procent upplevde att arbetsplatsen inte erbjöd något stöd.

Monika Björn, föreläsare och författare som arbetat med klimakteriefrågor sedan 2017, menar att kostnaden för okunskapen är betydande för individen, men också för samhället:

– Det är ett högt pris för okunskapen. Många kvinnor blir sjukskrivna eller säger upp sig. Okunskap innebär stor kostnad för samhället, sa hon till Akavias tidigare medlemstidning.

Björn pekar själv på att Storbritannien ligger långt före Sverige. Där har man pratat öppet om frågan sedan 2018, och den har nått politisk nivå. National Health Service, en av Europas största arbetsgivare med en majoritet kvinnliga anställda, arbetar nu aktivt med att öka kunskapen internt eftersom man inte längre har råd att förlora erfaren personal på grund av okunskap.

Enligt svensk sjukvård är tre symptom evidensbaserade: värmevallningar, nattsvettningar och torra slemhinnor. Men listan över vad kvinnor faktiskt upplever är betydligt längre:

• Värmevallningar och svettningar
• Sömnbrist och sömnrubbningar
• Hjärndimma och koncentrationssvårigheter
• Nedstämdhet, ångest och oro
• Minskad sexlust
• Urogenitala symptom (torra slemhinnor, inkontinens, urinvägsinfektioner)
• Viktuppgång, särskilt runt midjan
• Led- och muskelvärk
• Hjärtklappning
• Yrsel och migrän
• Håravfall
• Torra slemhinnor i hud, ögon, mun och öron

En undersökning från företaget Womni bland 60 000 kvinnor visade att det inte är värmevallningarna som upplevs mest problematiska, utan nedstämdhet, ångest, humörsvängningar, minskad sexlust, hjärndimma och sömnproblem. Många av dessa symptom avfärdas dessutom lättare av vården om kvinnan är under 50 år, enligt Monika Björn.

Enligt Monika Björn handlar det om att se över fyra livsstilsområden. Men det finns ingen universallösning som passar alla.

1. Stresshantering: Se över vilka stressorer du kan påverka. Meditation, yoga, skogspromenader eller att gå med i en kör kan stärka din stresstålighet.
2. Träning: Klassisk styrketräning, 8–12 repetitioner i tre set, 2–3 gånger i veckan, förbättrar insulinreglering och kan stabilisera kortisolnivåerna, vilket i sin tur gynnar sömnen. Vissa kvinnor mår sämre av mycket högintensiv cardioträning och kan behöva prioritera lugnare träningsformer under perioder.
3. Sömn: Dålig sömn förvärrar ofta andra symptom som humörsvängningar och hjärndimma. Avslappningsövningar och regelbunden träning är två sätt att förbättra den.
4. Kost: Som kvinna över 50 bör du få i dig minst 1,6 gram protein per kilo kroppsvikt dagligen för att bevara muskelmassa. Det saknas god forskning kring kosttillskott mot klimakteriesymptom.

Om livsstilsförändringar inte räcker kan hormonbehandling med östrogen och progesteron vara ett alternativ. Det skrivs ut av en gynekolog efter konsultation, och passar inte alla (till exempel inte tidigare bröstcancerpatienter).

Klimakteriet drabbar hälften av befolkningen, men är ändå något få pratar om på jobbet. Pernilla Ny, barnmorska och forskare vid Lunds universitet, är tydlig med hur frågan bör ramas in:

– Detta är ingen kvinnosaksfråga, utan en arbetsmiljöfråga, sa hon till Akavias tidigare medlemstidning Aspekt.

Partille kommun var första kommun i Sverige att aktivt "klimakteriesäkra" sin arbetsplats.m Alla chefer utbildades, och kvinnor mellan 40 och 60 år erbjuds både utbildning och personlig klimakterierådgivning. Kristina Svensson, kultur- och fritidschef i kommunen, beskriver effekten:

– Länge kunde vi inte prata om mens; nu är det dags att ta nästa steg och tala om klimakteriet, sa hon till Akavias tidigare medlemstidning. Vi ser att det är lättare för kvinnor att tala om sin situation när de vet att cheferna redan är insatta i ämnet.

Konkreta åtgärder som arbetsgivare kan börja med:

• Flexibel arbetstid, särskilt vid sömnproblem
• Möjlighet till distansarbete vid behov
• Anpassad arbetsbelastning under perioder
• Friskvård på arbetstid
• Utbildning för chefer om symptom och bemötande
• En tydlig väg till stöd – HR, företagshälsa eller en klimakteriepolicy

Enligt Monika Björn är det första steget för en arbetsgivare enkelt: titta på era egna sjukskrivningssiffror. Är kvinnor 40–65 år överrepresenterade, och är trenden ökande? Det kan vara en tydlig indikation på att frågan behöver lyftas.

• Analysera sjukfrånvarodata – är kvinnor 40–65 år överrepresenterade?
• Erbjud en kunskapshöjande insats eller föreläsning för chefer
• Informera alla medarbetare, oavsett kön – det minskar stigma
• Skapa en enkel stödstruktur: kontaktväg, policy, företagshälsa
• Säkerställ flexibilitet i arbetstid och arbetsplats vid behov
• Normalisera samtalet, utan att någon behöver dela privata detaljer

– Vi kan fortsätta som vi gör nu och stoppa huvudet i sanden, eller så belyser vi frågan så att den blir så normal att ingen om tio år höjer på ögonbrynen över huvud taget, sa Monika Björn till Akavias tidigare medlemstidning.

• Läs om systematiskt arbetsmiljöarbete

Klimakteriet innebär sjunkande nivåer av framför allt östrogen, vilket kan ge kroppsliga, kognitiva och psykiska förändringar. Fasen kan pågå i fem till tio år före och efter den sista menstruationen, och delas normalt in i tre delar:

1. Den premenopausala fasen; oregelbunden mens och andra symptom
2. Menopaus; menstruationen upphör helt
3. Den postmenopausala fasen

Källa: Socialstyrelsen

1. Kan klimakteriet leda till sjukskrivning?

   Klimakteriet är ingen sjukdom i sig, men symptomen (särskilt sömnbrist, hjärndimma och stresskänslighet) kan bli så påfrestande att arbetsförmågan påverkas. Många av de kvinnor som i dag sjukskrivs för stressrelaterad psykisk ohälsa har enligt flera experter klimakteriebesvär som aldrig utretts.

2. Varför förväxlas klimakteriet med utmattning eller depression?

   Symptomen överlappar kraftigt: sömnproblem, nedstämdhet, oro och koncentrationssvårigheter finns vid båda tillstånden. Utan att klimakteriet utreds som möjlig orsak riskerar kvinnor att få fel diagnos och fel behandling, till exempel antidepressiva läkemedel för det som egentligen är hormonella förändringar.

3. Hur vet jag om mina symptom beror på klimakteriet eller stress?

   Om du är över 40 och har nya eller förvärrade symptom som sömnproblem, hjärndimma, nedstämdhet eller värmevallningar, är det rimligt att uttryckligen fråga vården om klimakteriet kan vara en bidragande orsak. Särskilt om symptomen pågått en tid.

4. Vilket ansvar har arbetsgivaren för klimakteriet?

   Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön, vilket innebär att förebygga ohälsa och anpassa arbetet vid behov. Klimakteriet är ingen diagnos i sig, men symptom som påverkar arbetsförmågan omfattas av arbetsmiljöansvaret, till exempel genom flexibel arbetstid eller anpassad arbetsbelastning.

5. Finns det klimakteriepolicy på svenska arbetsplatser?

   Det är ännu inte standard, men allt fler organisationer, som Partille kommun och Apotek Hjärtat, har börjat arbeta strukturerat med frågan som en del av sitt arbetsmiljöarbete.

6. Hur tar jag upp klimakteriet med min chef?

   Du behöver inte dela privata detaljer. Beskriv i stället hur din arbetsförmåga påverkas, till exempel sömnbrist eller koncentrationssvårigheter, och föreslå konkreta lösningar som flexibel arbetstid eller justerad arbetsbelastning.

Artikeln bygger på research och intervjuer ursprungligen skrivna av Jessica Josefsson och Camilla Garland i Akavias tidigare medlemstidning Aspekt.