Så påverkar klimakteriet din karriär och ditt arbetsliv

1. Hur påverkar klimakteriet arbetsförmågan?
2. Varför misstas klimakteriet för stress eller utmattning?
3. Klimakteriet och sjukskrivning – vad visar statistiken?
4. Hur kan klimakteriet påverka karriären på sikt?
5. Vanliga symtom som påverkar arbetsprestationen
6. Checklistor på vad kan du göra om klimakteriet påverkar ditt arbete
7. Åtgärder och vilket ansvar har arbetsgivaren i klimakteriefrågor?
8. Så kan arbetsplatsen klimakteriesäkras (Checklista för chefer och HR.)
9. Fakta om klimakteriet – faser och vanliga symtom
10. Klimakteriet ska inte bromsa din karriär – men du behöver rätt förutsättningar
11. Vanliga frågor och svar om klimakteriet och arbetslivet (FAQ)

Klimakteriet handlar om sjunkande nivåer av framför allt östrogen. Det kan ge en bredd av symtom – kroppsliga, kognitiva och psykiska – under en period som för många pågår länge. Ofta handlar det om fem till tio år före och efter den sista menstruationen.

Det som gör klimakteriet särskilt relevant i arbetslivet är att flera symtom kan likna stressrelaterad ohälsa och utmattning:

• Sömnproblem
• Nedstämdhet och oro
• Hjärndimma och koncentrationssvårigheter
• Utmattningskänsla
• Hjärtklappning
• Värmevallningar och nattsvettningar
• Led- och muskelvärk

När symtomen tolkas som enbart stress kan man missa en viktig del av helhetsbilden. Det kan i sin tur leda till att stödinsatser blir felriktade – eller att individen går länge utan rätt hjälp.

– Psykisk ohälsa och långtidssjukskrivning för utmattningssyndrom är en vanlig orsak till besök i primärvården för kvinnor mellan 45 och 60 år, säger Lena Rindner, distriktssköterska och klimakterierådgivare.

Hon har skrivit en avhandling om hur klimakteriet påverkar kvinnors livskvalitet. Bland annat konstaterar hon att många kvinnor som upplever svåra klimakteriesymtom också upplever psykisk ohälsa.

– De känner sig ledsna, nedstämda och likgiltiga, och kopplar inte att det här kan höra samman med en ökad sårbarhet under denna fas i livet.

Brist på kunskap kan göra att kvinnor får diagnoser som depression eller sömnproblem, utan att klimakteriet utreds som möjlig orsak. Exempelvis behandlas kvinnor med antidepressiva läkemedel för symptom som senare visat sig vara klimakteriebesvär.

Socialstyrelsens rapport från 2021 pekade på stora skillnader i bemötandet inom primärvården och en betydande kunskapsbrist. Kvinnor riskerar att hamna fel i vården, få fel diagnos och därmed fel åtgärd. Det är centralt ur ett arbetslivsperspektiv. Klimakteriet är ingen sjukdom – men felbehandling och långvarig ovisshet kan skapa mer ohälsa än nödvändigt.

Christina Strååt, utredare vid Socialstyrelsen och projektledare för rapporten, betonar vikten av att klimakteriet alltid finns med i bedömningen:

– Det är viktigt att man uppmärksammar klimakteriet som en möjlig orsak till symptomen, att man utreder, att diagnosen blir korrekt och att man sätter in rätt åtgärd som stöd, råd eller behandling.

Försäkringskassan beskriver stressrelaterad psykisk ohälsa som den vanligaste orsaken till sjukskrivning, och kvinnor står för en stor majoritet av sjukfallen.

• Kvinnor står för 4 av 5 pågående sjukfall med stressrelaterad psykisk ohälsa.
• 30 procent av registrerade kvinnor som i juli 2023 var sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa var 45–54 år.
• Omkring 70 procent av kvinnor i åldern 47–56 år har klimakteriebesvär i form av värmevallningar och svettningar.
• En tredjedel beräknas ha måttliga till svåra besvär.

Det betyder inte att alla sjukskrivningar i åldersgruppen beror på klimakteriet. Men det stärker bilden av att klimakteriet bör ingå som en möjlig faktor när kvinnor i den här åldern söker vård för stressliknande symtom.

Anette Lycke, barnmorska och forskare, beskriver sin erfarenhet:

– Bland de kvinnor jag träffar i mitt arbete med klimakterierådgivning bedömer jag att en hel del av dem som är sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa har klimakteriebesvär eller både och. Därför behöver man för kvinnor över 45 år alltid utreda om besvären kommer från hormonella förändringar.

När arbetsförmågan förändras, även tillfälligt, påverkas ofta karriärbeslut. Det kan handla om allt från att avstå nya uppdrag till att minska arbetstid eller byta jobb.

En brittisk undersökning som Newson Health Research and Education genomförde (3 800 kvinnor) visade bland annat:

• 99 procent uppgav negativ påverkan på karriären.
• 59 procent hade tagit ledigt från arbetet på grund av sina symptom.
• Hälften av dem som var lediga i minst åtta veckor sa upp sig eller gick i förtidspension.
• 60 procent uppgav att deras arbetsplats inte erbjöd något stöd.

Det här mönstret är viktigt att ta på allvar även i Sverige: klimakteriet kan sammanfalla med en period när många kvinnor är särskilt kompetenta, erfarna och ofta centrala för verksamheten.

Monika Björn, föreläsare och författare, beskriver hur okunskapen kostar:

– Det är ett högt pris för okunskapen. Många kvinnor blir sjukskrivna eller säger upp sig. Okunskap innebär stor kostnad för samhället.

Ur ett medlems- och arbetslivsperspektiv blir frågan därför: hur skapar vi villkor som gör det möjligt att fortsätta utvecklas i karriären utan att betala med hälsa?

Alla får inte besvär – en del märker nästan inget. Men omkring 30 procent beräknas få så starka symtom att de påverkar vardagen och arbetslivet, enligt Monika Björn.

I arbetskontext är de här särskilt vanliga:

• Sömnproblem (som i sin tur ökar stresskänslighet och försämrar återhämtning)
• Hjärndimma (minne, fokus, mental skärpa)
• Stresskänslighet (lägre tolerans för belastning)
• Värmevallningar/nattsvettningar (påverkar både mötessituationer och sömn)
• Nedstämdhet/oro (kan misstolkas som depression)
• Led- och muskelvärk (kan påverka ork och rörlighet)

Det kan också bidra till självtvivel: ”Varför orkar jag inte som förut?” eller ”Har jag blivit sämre på mitt jobb?”. Här är det viktigt att påminna om att symtom kan vara fysiologiskt drivna – och ofta möjliga att lindra.

Jämför listorna med egna symptom och hitta rätt stöd. Ju fler punkter som motsvarar dig egen situation, desto mer rimligt är det att klimakteriet kan vara en del av förklaringen – även om det också kan finnas andra orsaker.

Checklista 1: Skapa överblick över symtom

• Jag har nya eller ökade sömnproblem.
• Jag känner mig mer stresskänslig än tidigare.
• Jag upplever hjärndimma, minnes- eller koncentrationssvårigheter.
• Jag har värmevallningar/nattsvettningar.
• Jag känner oro, nedstämdhet eller irritabilitet utan tydlig förklaring.
• Jag är 40+ och symtomen har pågått en tid.

Checklista 2: Sök rätt vård och få korrekt diagnos

• Beskriv symtomen konkret (när, hur ofta, hur påverkar de arbete och sömn).
• Fråga uttryckligen om klimakteriet kan vara en orsak.
• Be om utredning och behandlingsdiskussion (stöd, råd eller medicinsk behandling).
• Om du inte blir tagen på allvar: be om ny bedömning eller annan vårdkontakt.
• Att du driver frågan betyder inte att du ”bestämt diagnosen”. Det betyder att du säkerställer att en relevant faktor inte missas.

Tre nivåer av stöd: från egenvård till behandling

• Kunskap och vardagsanpassning

  Många upplever förbättring bara av att förstå vad som händer och göra små förändringar som ger mer återhämtning.

• Livsstilsinsatser som lindrar symtom

  Monika Björn lyfter fyra områden:

1. Stresshantering: identifiera stressorer du kan påverka och rensa bort sådant som dränerar.
2. Träning: prioritera styrketräning 2–3 gånger/vecka. Var uppmärksam på om mycket högintensiv träning gör att du mår sämre.
3. Sömn: bygg rutiner, minska kvällsstress, använd avslappning och rörelse som verktyg.
4. Kost: fokusera på tillräckligt protein och näring som stödjer muskelmassa och energi.

• Medicinsk behandling vid behov

  Om livsstilsinsatser inte räcker kan hormonbehandling vara ett alternativ. Det passar inte alla, och vissa ska inte använda det (till exempel personer med vissa cancerbakgrunder). Det är därför viktigt med individuell medicinsk bedömning.

Klimakteriet är en arbetsmiljöfråga. Det handlar om förutsättningar att kunna utföra sitt arbete över tid.

– Detta är ingen kvinnosaksfråga, utan en arbetsmiljöfråga, säger Pernilla Ny, barnmorska och forskare vid Lunds universitet som har faktagranskat Apotek Hjärtats utbildningspaket.

Konkreta åtgärder som ofta gör stor skillnad

• Flexibel arbetstid (särskilt vid sömnproblem)
• Möjlighet till distansarbete vid behov
• Anpassad arbetsbelastning under perioder
• Tillgång till friskvård på arbetstid
• Utbildning för chefer: bemötande, kunskap och rutiner
• Tydliga vägar till stöd (HR, företagshälsa, policy)

Partille kommun lyfts som en tidig aktör som utbildat chefer och erbjudit rådgivning för kvinnor 40–60 år. En effekt som beskrivs är att det blir lättare att prata om situationen när chefer redan är insatta, och att kollegor kan stötta varandra.

För chefer/HR (eller som underlag till dialog i din organisation):

• Titta på sjukfrånvarodata (är kvinnor 40–65 överrepresenterade?)
• Genomför kunskapshöjande insats för chefer
• Erbjud information till alla medarbetare (minskar stigma och felaktiga antaganden)
• Skapa en enkel stödstruktur (kontaktväg, policy, företagshälsa)
• Säkerställ flexibilitet i arbetstid och arbetsplats när det behövs
• Normalisera samtalet – utan att kräva att någon berättar om privata symtom

Monika Björn sätter ord på varför normalisering är en nyckel:

– Vi kan fortsätta som vi gör nu och stoppa huvudet i sanden, eller så belyser vi frågan så att den blir så normal att ingen om tio år höjer på ögonbrynen över huvud taget.

Kort om vad klimakteriet är:

• Klimakteriet är sjunkande nivåer av framför allt östrogen, vilket kan leda till olika kroppsliga, kognitiva och psykiska förändringar hos kvinnor.
• Det är en fas som kan vara i fem till tio år före och efter den allra sista menstruationen.

Klimakteriet brukar delas in i tre faser

1. Den inledande premenopausala fasen (oregelbunden mens och andra symptom).
2. Menopaus (menstruationen upphör).
3. Den postmenopausala fasen.
   Källa: Socialstyrelsen

Vanliga symtom

• Värmevallningar och svettningar.
• Minskad sexlust.
• Urogenitala symptom (till exempel torra och sköra slemhinnor i underlivet, inkontinens och urinvägsinfektioner).
• Sömnbrist.
• Hjärndimma.
• Viktuppgång (i synnerhet runt midjan och magen).
• Led- och muskelvärk (främst höfter, hälsenor, axlar, skuldror samt begränsad rörlighet).
• Hjärtklappning.
• Ångest och/eller oro.
• Yrsel.
• Migrän.
• Håravfall.
• Torra slemhinnor: hud, ögon, mun, öron.

Klimakteriet kan påverka karriär och arbete genom symtom som minskar återhämtning, fokus och stresstålighet. När symtom feldiagnostiseras som enbart stress riskerar kvinnor att få fel behandling och hamna i onödig sjukfrånvaro – trots att klimakteriet i sig inte är en sjukdom.

Men det finns också en tydlig väg framåt:

• Känn igen symtomen och skapa överblick
• Sök vård som utreder klimakteriet som möjlig orsak
• Använd livsstilsverktyg strategiskt
• Efterfråga rimliga arbetsmiljöanpassningar
• Normalisera frågan på arbetsplatsen utan stigma

Med mer kunskap kan individen få rätt hjälp snabbare, arbetsgivaren behålla kompetens och arbetslivet bli mer hållbart.

1. Hur påverkar klimakteriet min arbetsförmåga?

   Klimakteriet kan påverka arbetsförmågan genom symtom som sömnbrist, hjärndimma, koncentrationssvårigheter, ökad stresskänslighet och värmevallningar. För många är påverkan mild, men för vissa kan symtomen tillfälligt minska energi, fokus och stresstålighet.
   Med rätt stöd – medicinskt och organisatoriskt – går det ofta att minska påverkan betydligt.

2. Är det vanligt att klimakteriet misstas för stress eller utmattning?

   Ja. Många symtom vid klimakteriet liknar stressrelaterad psykisk ohälsa, till exempel nedstämdhet, oro, sömnproblem och utmattning. Det gör att kvinnor ibland får diagnoser som depression eller utmattningssyndrom utan att klimakteriet utreds som möjlig orsak.
   Om du är över 40 och får nya symtom som påverkar arbete och vardag är det rimligt att be vården utreda om hormonella förändringar kan vara en del av förklaringen.

3. Kan klimakteriet leda till sjukskrivning?

   Det är inte klimakteriet i sig som är en sjukdom, men symtomen kan i vissa fall bli så påfrestande att arbetsförmågan påverkas. Särskilt sömnbrist och svår stresskänslighet kan leda till sjukskrivning.
   Tidigt stöd, rätt diagnos och anpassningar på arbetsplatsen minskar risken för längre frånvaro.

4. Vad kan jag göra om klimakteriet påverkar min prestation på jobbet?

   Börja med att skapa en överblick. Sök därefter vård för att få en korrekt bedömning. Parallellt kan du arbeta med stresshantering, anpassad träning, sömnrutiner och kost. I vissa fall kan hormonbehandling vara ett alternativ efter medicinsk bedömning.

   Hur påverkas din sömn?

   När uppstår hjärndimma eller trötthet?

   Är arbetsbelastningen rimlig i relation till din återhämtning?

5. Hur tar jag upp klimakteriet med min chef?

   Eftersom klimakteriet är en arbetsmiljöfråga är det legitimt att ta upp behov av anpassning. Du behöver inte dela privata detaljer. Fokusera på arbetsförutsättningar:

   Beskriv hur din arbetsförmåga påverkas (till exempel sömnbrist eller koncentrationssvårigheter).

   Föreslå konkreta lösningar, som flexibel arbetstid eller justerad arbetsbelastning.

   Koppla samtalet till arbetsmiljö och hållbar prestation.

6. Vilket ansvar har arbetsgivaren när det gäller klimakteriet?

   Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön. Det innebär att förebygga ohälsa och anpassa arbetet vid behov. Klimakteriet är inte en diagnos i sig, men symtom som påverkar arbetsförmågan omfattas av arbetsmiljöansvaret.

   Exempel på åtgärder kan vara:

   Flexibla arbetstider

   Möjlighet till distansarbete

   Anpassad arbetsbelastning

   Kunskapshöjande insatser för chefer

7. Finns det en klimakteriepolicy på svenska arbetsplatser?

   Vissa arbetsplatser har infört klimakteriepolicy eller särskilda riktlinjer, men det är ännu inte standard. Allt fler organisationer börjar dock arbeta mer strukturerat med frågan som en del av sitt arbetsmiljöarbete.
   Som medarbetare kan du lyfta frågan via HR, skyddsombud eller facklig representant.

8. Hur länge pågår klimakteriet – och hur länge kan symtomen påverka arbetet?

   Klimakteriet kan pågå i fem till tio år före och efter den sista menstruationen. För många är symtomen periodvisa och varierar i intensitet. Det betyder att påverkan på arbetslivet ofta är tillfällig eller kan minska med rätt stöd och behandling.