Stress är inte fienden – lär dig förstå den istället

Att ibland uppleva stress är en naturlig del av att vara människa. På jobbet kan det exempelvis handla om en plötslig, kort deadline eller en ny och utmanande arbetsuppgift. Kanske börjar ditt hjärta slå snabbare och du andas häftigt. Obehagligt ja, men inte farligt.

– Kortvarig stress ökar prestationsförmågan och vår förmåga att koncentrera oss på det som är viktigt. Vi får bland annat en stimulering av minnesprocesser och kontakter mellan hjärnceller. Dessutom aktiveras immunsystemet för att ge oss ökad motståndskraft mot olika faror, sa Mats Lekander för tre år sedan då Akavias medlemstidning Aspekt pratade med honom. Nu följer vi upp gällande de nya riktlinjerna vad gäller diagnoskriterier och behandling av stress med professor Mats Lekander.  

Samhällsdebatten kring stress och dess orsaker kopplas ofta till en upplevelse av ständigt ökande krav på allt ifrån arbetsprestationer, skolresultat och social kompetens, till svårigheten att balansera jobb, hälsa och privatliv. Ny statistik från Folkhälsomyndigheten visar också att hela 16 procent av Sveriges befolkning känner sig stressad på ett sätt som påverkar deras hälsa negativt. Och parallellt med att vi diskuterar konsekvenserna av den här verkligheten, dränks våra sociala mediekonton av tips om hur vi ska koppla ner, koppla ur, koppla av, koppla bort.

Stressen har varit avgörande för vår överlevnad

Men när diskussionen fokuserar på att minska pressen, snarare än lära oss förstå och hantera den, riskerar vi att förlora förståelse för vad stress egentligen är. Det menar Mats Lekander som förutom sitt engagemang vid Stressforskningsinstitutet är professor i hälsopsykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet. Han anser att det på så vis blir problematiskt när vi idealiserar inaktivitet och vila samtidigt som vi ser på stress som något ensidigt farligt. I stället efterlyser han ökad kunskap kring stressens grundläggande mekanism för att hantera livet.

– Det är viktigt att poängtera den evolutionära aspekten av stress. Där har stressresponsen varit avgörande för vår överlevnad. Begreppet stress används på ett mycket brett sätt, och eftersom det är välkänt att långvarig stress kan öka risken för ohälsa, har det negativa perspektivet tagit över, menar Mats Lekander.

Han pekar på att även motsatsen är viktig att förstå.
– Stressreaktioner hjälper oss även att utvecklas och förbättra våra prestationer. Naturligtvis kan en för hög belastning bli skadlig, men vi bör vara mer nyanserade i hur vi talar om stress.

Mats Lekanders forskningsbana började med att han var intresserad av hur hjärnan och psyket kunde påverka immunsystemet och försvaret mot infektioner. I det arbetet var stress en av de aspekter han tittade på. Det, liksom hur utflödet av vita blodkroppar i blodbanan ökade efter signaler från hjärnan vid en viss känslomässig upplevelse. Han fascinerades av mekanismerna som var i rörelse i de här processerna och ville ta reda på om vita blodkroppar påverkades av tankar, upplevelser eller beteenden.

– Man hade börjat upptäcka en del av detta på 1970- och 1980-talen, och jag tyckte att stressens påverkan på kropp och hälsa via det här systemet var väldigt intressant. Så jag skrev min avhandling om cancerpatienter och deras immunförsvar i förhållande till beteende, inlärning och andra psykologiska faktorer. Det här väckte nya tankar hos mig kring vilka mekanismer som kunde ligga bakom, och om tankar och beteenden verkligen kunde påverka kroppens försvarssystem.

Det här blev Mats Lekanders ingång till en livslång fördjupning inom stressforskningen. Just intresset för relationen mellan vita blodkroppar och stress var också en av orsakerna till att han var delaktig i startandet av och senare föreståndare för Stockholm Stress Center på Stockholms universitet 2009. Centret samarbetade med Karolinska institutet och bidrog till en bredare förståelse av arbetsmiljö, sjukskrivning, sömn och biologiska mekanismer kopplat till stress innan det lades ner 2019.

– Vi hade ett bredare samhällsperspektiv kring arbetsmiljöforskning där vi bland annat tittade på sjukskrivningar i relation till stress. Det vi ser i dag är att diskussionen kring stress inom arbetslivet har kommit att bli en paraplyförklaring för problem som egentligen handlar om arbetsvillkor, bristande ledarskap och sociala relationer på arbetsplatsen.

Mats Lekander ser därför att en mer nyanserad diskussion skulle kunna minska onödig oro och hjälpa oss att fokusera på de verkliga problemen.
– Handlar det om kortvarig eller långvarig belastning? Om stressfaktorer i miljön eller vår känslomässiga reaktion på dem?

Därför försvinner stress som diagnos år 2028

I Sverige finns den unika sjukdomsdiagnosen utmattningssyndrom. En diagnos som har ökat med 25 procent mellan 2019 och 2024, men som inte existerar i andra länder. I och med att Sverige inför WHO:s diagnosmanual 2028 kommer den dock att upphöra som en specifik diagnos. Mats Lekander ser det som en positiv förändring då utmattningssyndromet – på grund av sin vaga definition – har svällt ut och fått en alltmer diffus betydelse. Och därmed kommit att fungera som en bredare förklaringsmodell för olika typer av trötthet- och belastningskänslighet.

– Internationellt tolkas liknande symptom genom andra begrepp, som kroniskt trötthetssyndrom, inflammation i hjärnan eller kanske en reaktion på ’sjuka hus’. Det här visar hur kulturella faktorer spelar en stor roll för hur vi förstår, upplever och diagnosticerar stressrelaterad ohälsa. I stället kan en mer nyanserad syn på stressymptom hjälpa oss att hantera livets utmaningar.

Ytterligare en aspekt som Mats Lekander lyfter i det här sammanhanget är att vi ofta pratar om stressens mekanismer som en akut alarmsignal och aktivering av kroppen som triggas när vi står inför en potentiellt hotande situation. 

– En återkommande bild av stress är av våra förfäder på savannen. Den får oss att tro att stress bara handlar om livsfara, vilket inte stämmer. Stressreaktioner hjälper oss att utvecklas, lära oss och förbättra våra prestationer. 

En mer positiv syn på stress kan till och med vara hjälpsam

Mats Lekander har dock förståelse för att det kan vara svårt att skilja mellan stress som är hjälpsam och ohjälpsam, och menar att det finns ett narrativ som handlar om att stress alltid är farligt.

– Ett synsätt som i min mening snarare bidrar till ohälsa. Vi lever i ett samhälle med många utmaningar, men att förenkla alla typer av stressreaktioner som farliga är inte hjälpsamt. Konsekvensen blir att det skapar en upplevelse av att vara sjuk eller ohälsosam när man egentligen inte är det.

Mats Lekander tror i stället att det är viktigt att ha en inställning där vi ser rimliga utmaningar som en naturlig del av livet – där att gå upp på morgonen, arbeta, hantera problem, organisera livet, studera eller träna ingår. Allt detta kräver att stressystemet aktiverar oss.

– Det låter kanske hurtigt, men det finns forskning som visar att en mer positiv syn på aktivering och stress faktiskt kan vara hjälpsam. Går vi tillbaka till den evolutionära funktionen så handlar inte stressreaktionen bara om att fly från faror, utan också om att mobilisera resurser när någonting är viktigt.

Stress från sociala medier är däremot destruktiv

Ett specifikt område inom stressforskningen som har fått stor uppmärksamhet är social stress – särskilt i samband med sociala medier – där främst ungdomar utsätts för en konstant granskning. Det finns rapporter som visar att unga kvinnor upplever nästan dubbelt så hög stress som män, kopplat till just digitala medier. Det här, menar Mats Lekander, är däremot en problematik där stressbegreppet faktiskt kan vara relevant, eftersom forskning visar att social utvärdering är en stark stressfaktor.

– Här närmar vi oss en specifik problematik. Vi vet att social utvärdering är en stark stressfaktor för oss människor eftersom vi är sociala varelser som vill behålla vår plats i en hierarki. Unga kvinnor har även historiskt varit mer utsatta för objektifiering och osunda kroppsideal än unga män och blir i dag sedda och granskade av ännu fler personer än tidigare.

Hur kan vi då hantera känslor av stress på ett konstruktivt sätt?

– Jag tycker faktiskt att vi så ofta som möjligt ska undvika stressbegreppet och i stället fokusera på den direkta orsaken eller fenomenet. Att ta ett steg till: Handlar det kanske om tidsbrist, ett känslomässigt krav som är svårt att hantera, eller ett socialt problem på jobbet? Då är det bättre att säga det än att hänvisa till ’stress’, som lätt ger en mekanisk bild av slitage eller urladdade batterier.

Mats Lekander betonar också betydelsen av mer forskning om diagnosers giltighet och behandlingars effektivitet som kan skapa en mer balanserad diskussion om hälsa och välbefinnande. Han har ett konkret råd:

– Jag tycker att vi ska jobba mer med acceptans, ta en paus från själva stressdiskussionen och ägna mer kraft åt att stimulera goda beteenden. Ett bonustips är också att behandla sömnproblem om man har sådana över lång tid. Efter det känns många saker lite lättare. 

Många av Akavias medlemmar har en pressad arbetssituation. Mer än var femte betecknade sin psykosociala arbetsmiljö som dålig i en undersökning som gjordes på medlemmar under 2022. Var tredje hade då så hög arbetsbelastning att de varje vecka drabbas av negativa stressymptom på grund av jobbet.

Sant och falskt om stress:

• Långvarig negativ stress kan ge sämre prestationsförmåga, sämre minnesfunktion och sämre uppfattningsförmåga.
• Det finns få tydliga, direkta kopplingar mellan kronisk stress och kroppsliga (somatiska)  sjukdomar.
• Stress orsakar generellt inte sjukdom direkt, men en pågående sjukdomsprocess i kroppen kan påverkas, exempelvis kan en allergi förvärras.
• Långvarig stress kan ge sömnproblem. Men först vid omfattande och långvarig sömnbrist kan det finnas risk för ökad känslighet som förkylning och luftvägsinfektion.
• Man får inte hjärnskador av långvarig negativ stress. Däremot kan man i vissa fall märka en minskad volym i området som har med minne och lokalsinne att göra, hippocampus, men minskningen är liten och enligt Mats Lekander finns begränsade data för att belägga ett orsakssamband för människor. De flesta förändringar i hjärnan går dessutom tillbaka när vi får tillräcklig återhämtning.