Gå till Innehållet

Hjälpsam chef är vägen ut ur tristess på jobbet

Att ha för lite att göra på jobbet är inte bara tråkigt – det kan göra dig sjuk. Boreout kallas utmattningssyndromet som är en följd av understimulans eller tristess, något som sällan är accepterat bland kollegor och chefer.

Text: Jessica Josefsson, Sofia Callius

Lästid: 3 minuter

Boreout är ett utmattningssyndrom till följd av understimulans, eller tristess på jobbet. Att ha för lite att göra på jobbet låter kanske som ett drömscenario för en del, men stanna upp och tänk efter. Tänk att du varje dag blir klar långt innan arbetsdagen är slut och att du sitter där, dag in och dag ut, utan några arbetsuppgifter. Du har redan gjort allt som behöver göras.

– Det är helt fruktansvärt. Jag mår så dåligt av det här och skäms över att sitta och rulla tummarna, berättar Agneta. Hon heter egentligen något annat men vill vara anonym, för hon har erfarit att hennes situation inte är så populär varken hos arbetsgivare eller kollegor. Agneta har under sitt 30-åriga arbetsliv till största delen slitit med att ha för lite att göra – eller med att hon helt enkelt är för effektiv.

– Jag känner mig väldigt ensam; detta är inget som man pratar om, säger hon.

Utmattningssyndromet som är en följd av understimulans fick 2007 namnet boreout av två schweiziska forskare. Det är inte lika omtalat som utbrändhet, som är dess motsats, men kan vara minst lika problematiskt för den som drabbas.

Så vet du om du är drabbad av boreout

  1. Du är klar med dina arbetsuppgifter innan arbetsdagens slut.
  2. Du kan inte själv påverka din situation och varje dag är lika illa.
  3. Du börjar känna skam över din situation och det stressar dig.
  4. Du känner att du inte har användning för din kunskap.
  5. Du blir passiv och deprimerad.

Boreout är vanligast hos yngre

En studie från 2014 som gjordes bland mer än 11 000 anställda vid 87 finska organisationer visar att boreout är vanligast bland personer yngre än 36 år och minst vanligt bland personer äldre än 56 år. Generellt minskar förekomsten av boreout med stigande ålder.

Samma studie visar dessutom att boreout ökar risken för stressymptom och negativa hälsoeffekter, och gör personer mer benägna att byta jobb eller att gå i pension i förtid.

En annan studie från 2021 bland 186 statligt anställda i Turkiet med diagnosen boreout visar att de även led av depression, höga stressnivåer och stark ångest. Tidigare studier visar att boreout även påverkar den som är drabbad även utanför jobbet genom bland annat sömnsvårigheter och huvudvärk.

– Boreout kan leda till passivitet, depression och en sorts regression där man känner att man går tillbaka, inte får användning för sin kompetens och helt enkelt riskerar att förlora den. Det är absolut ett problem som ska tas på allvar, säger Töres Theorell, professor emeritus i psykosocial miljömedicin vid Karolinska institutet i Stockholm.

När Boreout förekommer är det ofta systemet och en dålig ledning som ligger bakom att en person drabbas. Töres Theorell, professor emeritus i psykosocial miljömedicin

Namnet är kanske nytt, men inte syndromet. Töres Theorell berättar att man inom arbetslivsforskning har studerat monotoni, som är närbesläktat med boreout, i över 40 år. Det handlar om att bli uttråkad av ett enahanda arbete med för få arbetsuppgifter och för liten möjlighet att påverka. Orsaken kan ofta härledas till dålig ledning.

– Det är svårt att säga hur vanligt det här är, men när det förekommer är det ofta systemet och en dålig ledning som ligger bakom att en person drabbas, säger han.

Detta bekräftas också av Agneta. De få gånger hon har vänt sig till chefen har hon mött liten förståelse för sin situation.

– Jag upplever att det inte är accepterat, varken bland chefer eller kollegor, att säga att man har för lite att göra. Det möts bara av förvirring och jag upplever att jag ses som ett problem; jag blir en belastning, säger hon.

Inte heller bland kollegor vågar hon vara ärlig och öppen med hur hon har det.

– De tittar snett på mig och tycks se mig som ett hot. Det är lätt att bli utmobbad ur arbetsgruppen om jag är för ärlig med hur jag upplever arbetssituationen.

För den som drabbas av boreout ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Kroppen utsätts för inre stress, och det finns inget tydligt svar på vad den som drabbas ska göra.

Varken Agneta eller Töres Theorell har någon lösning.

– Jag skulle rekommendera dig att byta jobb om du drabbas av det här, säger Töres Theorell.

Agneta vet dock av erfarenhet att det inte alltid heller är en lösning.

– Det beror helt på vem som är chef. Du kan ha tur att komma till en arbetsplats där de gillar högt tempo och effektivitet, men min erfarenhet är att det är sällsynt.

Efter att ha förlorat ett arbete när hon berättade om sin situation har Agneta valt att inte gå till cheferna och be om mer arbete.

– Men det är ju hemskt. Jag vill ju göra nytta. Jag är en resurs och älskar att arbeta, säger hon. 

Känner du igen dig? Tipsen som tar dig eller din medarbetare vidare ut ur boreout:

  1. Kontakta din chef och fundera på om du kan bolla frågan med en kollega eller med ditt fackförbund innan dess. På stora företag kan du själv föreslå nya arbetsuppgifter och tala om vilket stöd du behöver samt vad du kan bidra med. På mindre företag bör du vara beredd på en diskussion om omfattningen av din tjänst.
  2. Som chef kan du be om regelbunden feedback kring arbetsuppgifter för att förstå vad medarbetaren behöver för att utvecklas och hållas motiverad, hur hen uppfattar sitt arbete och hur du kan hjälpa denne framåt.
  3. Du som är chef, var lyhörd och flexibel. Välj arbetsuppgifter som passar medarbetaren, även om det är arbetsuppgifter som ligger utanför dennes vanliga roll. Medarbetare som är supereffektiva, eller har för lite att göra kan också lära nytt och rotera arbetsuppgifter genom att jobba i kortare projekt på avdelningar som behöver tillfällig förstärkning. 
  4. Du som är chef; lyssna! Det är din viktigaste arbetuppgift. Ignorera inte den feedback kring behov du får – eftersom det påverkar prestationerna negativt. Att negligera medarbetares behov kan skapa minskad produktivitet, även för din bästa medarbetare. 
  5. Schemalägg tid för individuella möten, utvärdera behoven från fall till fall. Fråga dina medarbetare hur de mår och om arbetsbelastningen är rätt. Regelbundna uppdateringar hjälper dig att upptäcka tecken på hälsoproblem, såväl för mycket som för lite att göra.
  6. Regelbunden kontakt med kollegor främjar välbefinnandet.
  7. Såväl som chef och som medarbetare är det viktigt att vara medveten om det egna ansvaret; att inte agera i en viss situation är också ett aktivt val.

Läs mer om

Så kan chefer skapa en hållbar och trivsam arbetsmiljö

I Akavias senaste arbetsmiljörapport framkommer flera viktiga insikter om hur chefer kan bidra till en bättre arbetsmiljö för sina medarbetare – och för sin egen arbetsmiljö.

Högprestera och behåll hälsan

Många gånger ses arbete och prestation som orsak till stressrelaterad ohälsa. Men det är inte så enkelt. Här delar experten med sig av verktyg som kan hjälpa dig vara hållbar.

Från olust till jobblust

Undvik söndagsångest och gå från olust till jobblust. Det kan handla om allt från att avsluta fredagen med att planera måndagen och kommande vecka, till att göra något roligt mitt i veckan. Upptäck fler tips i artikeln.