Hjälpsam chef är vägen ut ur tristess på jobbet

Utmattningssyndromet som är en följd av understimulans fick 2007 namnet boreout av två schweiziska forskare. Det är inte lika omtalat som utbrändhet eller burnout, som är dess motsats, men kan vara minst lika problematiskt för den som drabbas.

Skillnaden mellan boreout och burnout

Burnout uppstår när arbetskraven är för höga under lång tid och leder till stress, utmattning och minskad arbetsförmåga. Boreout uppstår i stället vid långvarig understimulans på jobbet, när arbetsuppgifterna är för få, för enkla eller saknar mening. Vid burnout är problemet ofta överbelastning, medan boreout handlar om underbelastning och arbetsrelaterad tristess.

Trots olika orsaker kan båda tillstånden leda till liknande symtom som trötthet, nedstämdhet och minskat engagemang. Den avgörande skillnaden är alltså inte hur man mår – utan varför.

Vilka människor drabbas av understimulering på jobbet?

En studie från 2014 som gjordes bland mer än 11 000 anställda vid 87 finska organisationer visar att boreout är vanligast bland personer yngre än 36 år och minst vanligt bland personer äldre än 56 år. Generellt minskar förekomsten av boreout med stigande ålder.

Vilka symptom är tecken på boreout syndrome?

• Samma studie visar dessutom att tristess på jobbet ökar risken för stressymptom och negativa hälsoeffekter, och gör personer mer benägna att byta jobb eller att gå i pension i förtid.
• En annan studie från 2021 bland 186 statligt anställda i Turkiet med diagnosen boreout visar att de även led av depression, höga stressnivåer och stark ångest. Tidigare studier visar att boreout även påverkar den som är drabbad även utanför jobbet genom bland annat sömnsvårigheter och huvudvärk.
• Boreout kan leda till passivitet, depression och en sorts regression där man känner att man går tillbaka, inte får användning för sin kompetens och helt enkelt riskerar att förlora den. Det är absolut ett problem som ska tas på allvar.
• Kroppen utsätts för inre stress, och det finns inget tydligt svar på vad den som drabbas ska göra.
• För den som drabbas av boreout ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Så vet du om du är drabbad av boreout 

1. Du är klar med dina arbetsuppgifter innan arbetsdagens slut.
2. Du kan inte själv påverka din situation och varje dag är lika illa.
3. Du börjar känna skam över din situation och det stressar dig.
4. Du känner att du inte har användning för din kunskap.
5. Du blir passiv och deprimerad.

Namnet är kanske nytt, men inte syndromet. Töres Theorell, professor emeritus i psykosocial miljömedicin vid Karolinska institutet i Stockholm, berättar att man inom arbetslivsforskning har studerat monotoni, som är närbesläktat med boreout, i över 40 år. Det handlar om att bli uttråkad av ett enahanda arbete med för få arbetsuppgifter och för liten möjlighet att påverka. Orsaken kan ofta härledas till dålig ledning.

– Det är svårt att säga hur vanligt det är med understimulans på jobbet, men när det förekommer är det ofta systemet och en dålig ledning som ligger bakom att en person drabbas, säger han.

Detta bekräftas också av Agneta. De få gånger hon har vänt sig till chefen har hon mött liten förståelse för sin situation.

– Jag upplever att det inte är accepterat, varken bland chefer eller kollegor, att säga att man har för lite att göra. Det möts bara av förvirring och jag upplever att jag ses som ett problem; jag blir en belastning, säger hon.

Inte heller bland kollegor vågar hon vara ärlig och öppen med hur hon har det.

– De tittar snett på mig och tycks se mig som ett hot. Det är lätt att bli utmobbad ur arbetsgruppen om jag är för ärlig med hur jag upplever arbetssituationen.

Varken Agneta eller Töres Theorell har någon lösning.

Hjälper det att byta jobb om man är drabbad av boreout syndrome?

– Jag skulle rekommendera dig att byta jobb om du drabbas av arbetsrelaterad tristess, säger Töres Theorell.

Agneta vet dock av erfarenhet att det inte alltid heller är en lösning.

– Det beror helt på vem som är chef. Du kan ha tur att komma till en arbetsplats där de gillar högt tempo och effektivitet, men min erfarenhet är att det är sällsynt.

Efter att ha förlorat ett arbete när hon berättade om sin situation har Agneta valt att inte gå till cheferna och be om mer arbete.

– Men det är ju hemskt. Jag vill ju göra nytta. Jag är en resurs och älskar att arbeta, säger hon. 

1. Kontakta din chef och fundera på om du kan bolla frågan med en kollega eller med ditt fackförbund innan dess. På stora företag kan du själv föreslå nya arbetsuppgifter och tala om vilket stöd du behöver samt vad du kan bidra med. På mindre företag bör du vara beredd på en diskussion om omfattningen av din tjänst.
2. Som chef kan du be om regelbunden feedback kring arbetsuppgifter för att förstå vad medarbetaren behöver för att utvecklas och hållas motiverad, hur hen uppfattar sitt arbete och hur du kan hjälpa denne framåt.
3. Du som är chef, var lyhörd och flexibel. Välj arbetsuppgifter som passar medarbetaren, även om det är arbetsuppgifter som ligger utanför dennes vanliga roll. Medarbetare som är supereffektiva, eller har för lite att göra kan också lära nytt och rotera arbetsuppgifter genom att jobba i kortare projekt på avdelningar som behöver tillfällig förstärkning. 
4. Du som är chef; lyssna! Det är din viktigaste arbetuppgift. Ignorera inte den feedback kring behov du får – eftersom det påverkar prestationerna negativt. Att negligera medarbetares behov kan skapa minskad produktivitet, även för din bästa medarbetare. 
5. Schemalägg tid för individuella möten, utvärdera behoven från fall till fall. Fråga dina medarbetare hur de mår och om arbetsbelastningen är rätt. Regelbundna uppdateringar hjälper dig att upptäcka tecken på hälsoproblem, såväl för mycket som för lite att göra.
6. Regelbunden kontakt med kollegor främjar välbefinnandet.
7. Såväl som chef och som medarbetare är det viktigt att vara medveten om det egna ansvaret; att inte agera i en viss situation är också ett aktivt val.