Lågkonjunktur och stora examenskullar påverkar nyexade

Personer med en längre utbildning har dessutom goda förutsättningar att vara rörliga på arbetsmarknaden och kan enklare byta arbetsområden och sektor beroende på sin livssituation. Sammanfattningsvis är alltså en akademisk examen bra såväl i lågkonjunktur som i högkonjunktur, även om förutsättningarna just nu är tuffare än på länge. 

Lågkonjunkturen ett starkt skäl till en försvagad arbetsmarknad 

Sverige gick in i en lågkonjunktur under 2023, och mot slutet av året slog lågkonjunkturen också igenom på arbetsmarknaden. Detta har påverkat arbetsgivares benägenhet att anställa nyexaminerade.

De medverkande i Akavias undersökning tog examen mellan augusti 2023 och september 2024, när lågkonjunkturen hade bitit sig fast på arbetsmarknaden. En ytterligare förklaring till den försämrade arbetsmarknaden är att utbudet av nyexaminerade har ökat, medan efterfrågan inte följt samma mönster.

På grund av att många antogs till högre utbildning under pandemiåren var det rekordmånga som utexaminerades 2023/2024 från svenska lärosäten. 

Vi vet inte exakt hur AI kommer att forma arbetsmarknaden men vi vet att det sannolikt kommer att innebära stora omställningar för en del yrken och branscher och att arbetets innehåll kommer att förändras för många av oss. Ingångsjobb som är administrativt tunga kommer sannolikt stöpas om på sikt som en följd av AI-utvecklingen.

Detta gäller inte minst inom flera av Akavias professioner, som exempelvis jurister och ekonomer. Den som nyligen har tagit examen gör därför klokt i att anamma utvecklingen och börja använda AI kontinuerligt i vardagen. Kunskapen kring AI-verktyg kommer allt oftare att förväntas av arbetsgivare. 

Arbetsmarknaden skiljer sig åt mellan grupperna

Även om vi ser att arbetsmarknaden har försämrats för samtliga medlemsgrupper, skiljer det sig en hel del mellan professionerna. Vid undersökningstillfället uppgav 91 procent av juristerna att de hade en anställning, deltog i ett traineeprogram, var egenföretagare eller att de valde att studera vidare för att komplettera sin utbildning.

Motsvarande siffror för de andra professionerna är 89 procent för ekonomerna, 83 procent för IT-akademikerna, 82 procent för personalvetarna, 82 procent för kommunikatörerna och 80 procent för samhällsvetarna.

Utbildningsgruppen som sett sin arbetsmarknad försvagas allra mest är personalvetarna, som sett en försvagning med 17 procentenheter på två år. Nyexaminerade personalvetare arbetar ofta med rekrytering, vilket kan vara en förklaring till varför personalvetarna påverkas extra mycket just nu. På en arbetsmarknad där det anställs färre behövs det också färre personalvetare som arbetar med rekrytering. 

Det tar längre tid att få ett relevant jobb

I undersökningen ser vi också att etableringstiden på arbetsmarknaden för nyexaminerade blir längre. 77 procent av juristerna har fått ett jobb inom tre månader efter examen, och ekonomerna och IT-akademikerna ligger på snarlika siffror. Motsvarande siffra för personalvetarna är 61 procent, 55 procent för samhällsvetarna och 46 procent för kommunikatörerna. Det ska dock tilläggas att de allra flesta har ett jobb inom 12 månader efter examen. 

• Tuffare för nyexade få jobb

Gruppen som har upplevt den största försämringen vad gäller etableringstid är samhällsvetarna, där 17 procentenheter färre hittar sitt första relevanta jobb tre månader efter examen. Det framstår som att samhällsvetarna i högre utsträckning än andra får ett jobb efter examen som de inte anser är relevant för deras utbildning.

Så gör du för att optimera dina chanser 

Även om arbetsmarknaden är tuffare nu jämfört med för några år sedan, finns det konkreta saker du som student kan göra för att öka dina chanser att snabbt etablera dig på arbetsmarknaden. 

Viktigast för att få jobb:

• Kontakter
• Relevant praktik
• Relevant extrajobb

Till att börja med visar undersökningen att kontakter nu utgör den vanligaste vägen till det första jobbet. Det blir alltså extra viktigt för den som studerar att knyta kontakter med arbetsmarknaden redan under studietiden. 

Vi kan också konstatera att studenter som har ett relevant extrajobb för sina studier etablerar sig snabbare på arbetsmarknaden jämfört med de som inte hade det. Samtidigt ser vi att allt fler får sitt första jobb via sin praktik. Dessa tre exempel pekar i samma riktning – det är viktigt att skapa relationer med arbetsgivare redan under studietiden.

Ansvaret för detta ligger inte enbart hos individen utan också hos det enskilda lärosätet. 

Lön inte längre det viktigaste vid jobbsökande 

Resultatet från studien visar att balans mellan arbete och fritid nu utgör den viktigaste faktorn när nyexaminerade söker jobb. Balans i arbetslivet är nu viktigare än faktorer som lön och förmåner, stimulerande arbetsuppgifter och möjlighet till kompetensutveckling.

På många sätt är det en ny generation akademiker som nu kommer ut i arbetslivet, som prioriterar hållbarhetsfaktorer på jobbet. Det innebär också att arbetsgivarna måste anpassa sig till den nya verkligheten om de vill kunna attrahera morgondagens talanger.

Det lönar sig att löneförhandla 

I undersökningen ser vi att de som aktivt förhandlar sin första lön genom att lämna ett löneanspråk i genomsnitt tjänar 1 550 kronor mer i ingångslön. Ungefär hälften av de nyexaminerade lämnar ett löneanspråk. Av de som lämnade löneanspråk uppgav sju av tio att de själva fick frågan medan tre av tio själva tog initiativet att lämna ett löneanspråk.

Det vanligaste skälet till att inte lämna ett löneanspråk var att lönen inte upplevdes som förhandlingsbar. Det skiljer sig lite mellan utbildningsområdena i hur mycket individen tjänar på att vara aktiv i sin löneförhandling. Men vi kan konstatera att de som lämnar ett löneanspråk i genomsnitt tjänar 18 600 kronor mer om året än de som inte gör det.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att arbetsmarknaden försämrats för nyexaminerade akademiker. Den enskilt viktigaste förklaringen till det försämrade läget är att vi befinner oss i en utdragen lågkonjuktur.

Samtidigt ser vi att det går bättre för akademiker på arbetsmarknaden jämfört med andra grupper. Den som står inför valet att börja studera på högskola eller universitet idag kan räkna med att det ekonomiska läget - och därav möjligheterna till att etablera sig snabbt på arbetsmarkanden – har förbättrats lagom till examenscermonin. Det är alltid ett klokt val att investera i utbildning. 

• Sju tips som hjälper dig lyckas med din ingångslön